Vidvinkelvy mot sydväst med fr. v.: Växjö lasarett, Växjö läroverk, Smålands museum (taket), dåv. järnvägsrestaurangen och en del av stationsområdet, Växjö, ca 1905.
Från 299 kr
Vrakdelar efter olyckan i Malmslätt där Statens Järnvägar, SJ Ao1 1723 är ett av de inblandade fordonen vid kollisionen på stationsområdet.
Laholms stad sett från silostak. Stationsområdet med järnvägsspår, järnvägsvagnar och magasin, men byggnaden som det står "Sydhalland" på är inte stationshuset. Ett par bussar är parkerade i bildens mitt. Flerfamiljshus. Laholms kyrka i bakgrunden. Träd och buskar.
Jönköpings hamn station öppnad 1894. Stationshus i två våningar i tegel, med trappgavlar. Huset ombyggt 1925 och 1937. På stationsområdet fanns bland annat lokstall för tre lok, bussgarage, godsmagasin och personalbostäder. SJ tog över trafikplatsen 1945. Trafiken upphörde 1972.
Parti av stationsomtådet. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det äldre stationshuset blev personalbostäder.
Eskilstuna Södra station, uppförd av Norra Södermanlands Järnväg, NrSlJ. NrSlJ förstatligades 1931 och stationshuset på Eskilstuna Södra station revs av SJ 1936 och byttes ut mot ett mindre. I bakgrunden syns Fors kyrka. En man ur personalen tittar ut genom sidodörren på stationshuset. Några barn syns på stationsområdet.
Vykort med motiv över stationsområdet vid Norrköpings Östra station. Stationen stod klar 1893 och var utgångspunkt för järnvägstrafiken ut mot slutstationerna Arkösund respektive Valdemarsvik. Bortom stationsbyggnaden ses Östra promenaden, där den äldre bebyggelsen kontrasterar mot det nyligen färdigställda tryckeriet Lithografen, ritad av Carl Bergsten. Vy mot nordväst.
Vykort, "Varberg. Järnvägsstationen". Bilden är tagen mot norr från Järnvägsparken. SJ hade egna växtdepåer fördelade över hela Sverige där de odlade allt som skulle smycka stationsområdet utvändigt såväl som väntrum och expeditioner ihomhus; träd, buskar, ettåriga och perenna blomster, palmväxter, suckulenter etc. Många stationshus kläddes in med rådhusvin eller murgröna precis som här på tillbyggnaden söderut från 1893/1923. I förgrunden ses uppstammade, småblommande växter och flera olika lågväxande blommor. Framför stationerna var det vanligt med en rundel där skjutsarna kunde cirkulera med resenärer till och från stationen. Här står några träd i rundeln och intill har ett cykelställ placerats. Till höger hänger ett par gossar på sina cyklar och flera damer rör sig i stationsområdet i tidstypiskt klockade hattar.
Vykort, "Järnvägsområdet. Ätran". Stationsområdet som det såg ut sedan Varberg-Ätrans Järnväg tillkommit 1911. För att få ansluta till den befintliga stationen i Ätran fick VÄJ, förutom bangårdens utvidgning, även betala nytt godsmagasin, ny stationsbyggnad (byggnaderna längst till höger) samt nytt vattentorn, den högsmala byggnaden till vänster vid spåren. Dock kunde de hyra in sig i det befintliga lokstallet men bekostade två nya stall samt vändskiva. Förlag: Ad. Andersson.
Brevkort, "Jernvägsstationen. Varberg." Rubriken "Första tanken" säger en del om vikten av första intrycket av staden var när resenären klev av tåget. Varje ort la också manken till för att göra just första anblicken av stationsområdet och samhället så attraktiv som möjligt. Järnvägsstationen ses från norr. På perrongen står en folksamling, ett tåg är på väg norrut och närmast i bild befinner sig en person mellan spåren.
Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.