Lappland. Lycksele. Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla prevetet tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.
Från 299 kr
Arbetsförmedlingen för kvinnor låg på Svartbäcksgatan i Uppsala 1941. Bilden publicerades i en av de ytterst få artiklar från 1930- och 1940-talen som visar att inte enbart män, utan även kvinnor var drabbade av arbetslöshet. Arbetsförmedlingen för kvinnor hade särskilda väntrum för olika yrkesgrupper och arbetsgivare. Dessutom fanns samtalsrum där arbetsgivare och arbetssökande kunde träffas. Männen hade också en egen arbetsförmedling. Detsamma gällde ungdomarna, som skulle få förbättrad hjälp av Länsarbetsnämnden.
Fotografen Per Lindbergs föräldrar är på väg till Järvsö efter ett besök hos Lindbergs på "Berget" i Östansjö. Extern kommentar: Per Lindbergs mamma Margta var född 1811 och dog 1883-11-26 på fattiggården i Järvsö. Enligt husförhörslängden, Järvsö AI:25 b, s 718 flyttade Per till Östansjö, Bollnäs 1889. Om det här är från ett besök i Östansjö låter det i så fall troligare att det här skulle vara hans äldre bror Jonas Lindberg med fru och barn.
Fru Eva Svensson i färd med kontrollslagningen. Genom att trycka ned en av knapparna t.v., markeras resp. bank, och checken kommer, när den stoppas ner i en springa i maskinen, att hamna i rätt "bankfack". På tangenterna t.h. slås summan in. Postanstalternas reversal läggs efter hand i en hög för sig. Om summan på några av dessa skulle vara felaktig, vilket händer, anmäls förhållandet till resp. postanstalt, om differensen uppgår till minst 10 kronor. Proofmaskinen är en IBM 802.
Vid XVI olympiadens hästtävlingar i Stockholm 1956 vann sergeanten Petrus Kastenman guldmedaljen i fälttävlan med Iluster, fallen efter Tokajer- Taxinge i **. Antalet startande var 59 st varav 44 st kvarstod till slutprovet i hoppning. Iluster var uppfödd vid Ottenby kungsgård av disponent Åsenius. Efter segern förordnade chefen för armen att Illuster skulle tilldelas Livregementets husarer, utöver det ordinarie antalet stamhästar, samt tilldelas sergeant Kasterman så som tjänstehäst, Iluster som var född 1948, levde till 15/6- 1960.
När ÖSK "flög" ur cupen. Att åka ur en cupturnering är ju ganska vanligt men att i bokstavlig bemärkelse flyga ur den torde vara en sällsynthet. Det råkade emellertid ÖSK ut för 1947, då laget skulle flyga till Sandvik utanför Umeå men inte kunde, på grund av dimma. Matchen blev inställd och Sandvik förklarades en smula underligt som segrare. Det var första - och sista? - gången ÖSK anlitade flyget.
Fotograf Isaac Anderson, självporträtt. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hyrde gårdshuset hos Johan Larsson, Kyrkängen. Enligt Arvid L. skulle Isaac varit en karl med ovanlig kroppsstyrka. Han kunde lägga huvudet på en stol och fötterna på en annan, varefter någon fick sätta sig på hans mage. Växte upp i Storhult, "Karl-Bonnes" under små omständigheter. Fader: Karl Andersson Systrar: Hulda och Maria. Isaac flyttade till Skagersbrunn, där han var anställd som någon slags vaktmästare.
Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 22,5 med reaktordel och HVVX- utrymme ( huvudvärmeväxlare). Utrymmet efter avlägsnad HVVX P62 E1e. bilden är tagen från plan 22,5. Trappan monterades när HVVX skulle avlägsnas. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Reaktordel och HVVX- utrymme ( huvudvärmeväxlare). Utrymmet efter avlägsnad HVVX P62 E1e. I bakgrunden skymtar spiraltrappan till reaktorhallen. Trappan monterades när HVVX skulle avlägsnas. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Under en lång period gick diskussionen hög om hur staden framgent skulle disponera kvarteren Arbetaren och Aspen. Området var till största del bebyggt med äldre och allmänt hållet uttjänt bebyggelse. Vid mitten av 1960-talet togs beslut att här etablera ett nytt äldreboende i förening med utvalda, äldre hus. Bland de sistnämnda sparades de bägge gatuhusen på adressen Hunnebergsgatan 1. Här en vy mot det västra huset inför planerad renovering.
Storgatan i höjd med Apotekaregatan i Linköping. I hörnet den vid tiden välbekanta Hallbergs Tobak och längre ner det minst lika inarbetade Slöjdmagasinet. Äldre stadsbor kunde dock ännu förknippa huset med apotek Vasen. Inte så konstigt då apotekets 175 år långa historia i huset varat en bit in i 1900-talet. Inte fullt så gamla associerar platsen med restaurang Hamlet, men då i det som skulle komma att bli Filbyterhuset. Fotoår 1971.
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
'Svarttärna?, bo med 2 st ägg på marken bland stenar. :: Enligt bildtext: ''Äggen något mindre än vanliga tärnan och med en vattenfärg, som mera brunt än i bredvidliggande bon. Det fanns dessutom ett par svarta tärnor, som vara mycket närgångna, då foton togs. Som häckplats för svart tärna, skulle ju foton vara stridande mot deras natur''. :: Trrerligare bildtext: ''Ej svart tärna, bomaterialet alldeles för grovt'' = Paul Henricis anmärkning.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 96-105.'
'Fjälluggla, hona, på stenblock, närbild. :: :: Text på baksidan av fotot ''Fjällugglan rätt vanlig här vintern 1926-1927. Efter många års frånvaro (i större antal). Även under 1927-1928 förekom fågeln. 192?-1928 iakttages endast ett ex på Sigilskär. Flyttningsriktningen de få gånger fågeln kunde observeras under sträcket NW-SO, SO-NW (övre Märkut? Fyr i Ålands hav). Ugglorna vintertid i vår yttre skärgård skulle alltså höra hemma i svenska lappmarken.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
'Australiensiskt museum. :: Vykort skickat till Leonard Axel Jägerskiöld, Göteborgs museum. Text, engelska, på baksidan: 1925-04-28. Dr. ... Mareus? I Berlin har bett mig kontakta dig och be om en kopia av hans papper med S.W. afrikanska bryozoa eftersom han vill ge mig en kopia. Jag tror att det publicerades under firandet av museet 1922. Om det är möjligt för dig att sända en kopia skulle jag uppskatta din vänlighet mycket. Tack i förväg, hälsningar Arthur A. Livingstone.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Då jag fotograferade denna ejderhona där hon tryggt ruvade sina ägg mellan en mindre och en större sten, talade jag med henne och sade, att jag skulle ta en bild av henne. :: Hon ser så vackert in i kameran, då jag tog bilden.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Porträtt av Esther Hellström 1881. Gift 1889 med Ernst Frithiof Lönegren (1862-1937). Mellan åren 1889-1894 var paret bosatta i Kärna prästgård, med anledning av att Lönegren tjänstgjorde som socknens pastor. I Kärna föddes även parets barn Ruth, Gustaf Alvar och Anna. Ytterligare tre barn skulle komma. Efter en tid i Öved flyttade familjen till Stockholm 1899. Enligt notering avled Esther samma år. Maken blev sedermera biskop i Härnösands stift.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.