Fabriken i Bergvik. Grundad av Carl Daniel Ekman 1874. Sulfitfabriken kom att vara den första i sitt slag i världen. Verksamheten kom under de följande åren utökas med uppköp av flera sågverk. 1890 genomfördes förvärvet av de s.k. Hamrångeverken, som tillförde bolaget 24 000 hektar skog. 1897 förvärvades 91 000 hektar skog samt sågverk och snickerifabrik i Askesta med tillhörande lastageplats i Sandarne från Svartviks AB. Med på köpet följde även Marma–Sandarne Järnväg
Från 299 kr
Sockerbruket på Bryggaregatan inom kv Gröningen. Trelleborgs Sockerfabriksaktiebolag bildades den 27 juni 1887. Fabriken uppfördes vid den sk Kattebäckshejdan, strax utanför staden. Bilden visar brukets södra sida 1899. Till höger ser man pannhuset med fristående skorsten, i mitten ser man kraftcentralen, framför vattentornet, och längst till vänster två kakelugnstorn. Längst till höger syns en del av betladan och vid brukets infart två små våghus. Det för bruket nödvändiga vattnet hämtades från några större sjöar vid Åmossen, cirka 7 km väster om fabriken.
Ishockey. Örebro Sportklubb. Så här ser ett kvalsegrande Örebro SK ut efter det att laget klivet upp i div. 2. Spelarna är i bakre raden fr.v. Ulf Kjellman, Lars-Göran Nilsson, Lasse Broström, Åke Pettersson, Sven-Åke 'Fisken' Erixon och Leif Wendt. I mellanraden, Olle Ståhlbåge, Arne Fallkvist, Benny Lennartsson och Bernt Eneroth. Längst ned fr.v. Ivan Aronsson, Jan-Erik Palovaara, Håkan Wilhelmsson, Pelle Jacobson, Jean Eriksson och tränare Åke 'Professorn' Lundström.
Bilden är från seriefinalen mot Västerås SK på Arosvallen den 2 februari 1947 med lagen uppställda för en tyst minut i syfte att hedra minnet av den bortgågne kronprinsen Gustav Adolf. Matchen vanns av VSK med 4-2 och i ÖSK-truppen syns från höger lagledaren Sven Fogelgren, Ivar Johansson, Sven Bergström, Olle Sääw, Bruno Carlsson (senare Frändå), Torgny Nilsson, Georg Joje Gustafsson, Algot Gäwerth, Tage Magnusson, Folke Törnblom, Eric Svensson och Karl-Ivar Ekberg. I VSK-truppen igenkänns bland andra Pontus Widen.
Lappland. Lycksele. ”Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla ”prevetet” tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.”
Halvfigursporträtt av en ung kvinna, 1890-tal. Fotografiet är ett sk visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många än i dag.
Halvfigursporträtt av en äldre kvinna, 1890-tal. Fotografiet är ett sk visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många än i dag.
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Mekanisk växelförregling . Stationen öppnades 1.9.1877. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 15.9.1877. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där
Badrestaurangen, Mösseberg. Byggnaden revs 1961-62, men restaurangrörelsen hade upphört tidigare. Restaurangens kök omkring 1915. Kökspersonal och troligen även elever. Restaurangen hade tre olika matsalar. Kl. 1 för mera välsituerade gäster. Kl. 2 var för inskrivna badgäster, som begärt denna klass samt för läkare och sköterskor. Kl. 3 avsåg personal i parken, baderskor, städerskor och övriga av Sanatoriets personal samt dessutom för s.k. fribadare d.v.s. mindre bemedlade, vilka fick bad och behandling utan att själva betala.
Enligt senare noteringar: "Läraren är Harry Karlsson (1898-1977), som inflyttat från Östergötland i mitten på 1930-talet. Harry Karlsson pensionerades i mitten av 1960-talet. Mellersta raden: nr 4 Inger Olsson (Brink), nr 5 Nancy Pettersson (Hedlund), nr 6 Olof Norberg, . Skolhuset byggdes 1935 och blev en utökning av den s.k. kyrkskolan uppe vid Foss kyrka. Skolhuset står kvar men används för andra ändamål inom den utbyggda Munkedalsskolan." (BJ)
Skurkvarn vid Jordhamn. Några kilometer norr om Sandvik ligger Jordhamn. Här står Ölands enda bevarade vinddrivna skurkvarn. Intill kvarnen finns även lämningar av äldre kreatursdrivna skruvandringar. Sedan lång tid tillbaka har ölänningarna använt sig av kalksten. Den blev också tidigt en viktig handelsvara. I städerna runt Östersjön finns byggnader som innehåller både obearbetad och slipad kalksten från Öland. För att kunna slipa stenen byggde man ett s.k. skurverk (skurkvarn). Ölands äldsta kända skurverk framkom vid arkeologiska undersökningar av den gamla handelsplatsen i Köping. De visar att man redan under tidig medeltid slipat sten på ön. Till en början drogs skurverken av oxar eller hästar s.k. hästvandring. I mitten av 1800-talet kom så skurkvarnen där man utnyttjade vinden som kraftkälla. Att sköta skurkvarnen var mestadels en kvinnosyssla medan männen seglade runt för att sälja stenen. Skurverk har funnits över hela Öland, de stora flertalet återfanns dock på norra delen av ön längs den s.k. "Stenkusten". I Persnäs socken fanns under en tid ett ca. 20-tal verk. Gamla fotografier visar att det fanns 4-5 verk i Grönhögen på södra Öland omkring år 1905. (Hämtat från www.olanningen.com)
Risäng
Linsell 124:1
Linsell 123:1
Linsell 132:1
Linsell 212:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.