Företaget startades 1930 av Bröd. Gunnar och Per Elandsson. Verktyg för träindustrin blev från början specialiteten och man fick snabbt en marknad för sina produkter. 1936 förlades firman från Trekanten till Nybro, och verkstaden vid Hornsgatan 18 byttes såsmåningom ut mot en modern fabriksanläggning vid Herkulesgatan. Där sysselsattes i tidsenliga och rymliga lokaler ett tiotal man. Flera av de anställda hade börjat som lärlingar och således gått i skola i företaget. Senare tillkom som ägare Gunnar Ekenhagen. Senare kom Nybro Cementgjuteri att sträcka sig över det område som tidigare hade tagits i anspråk av AB Nybro Stålindustri. (Källa: Gerhard Köppen, Paradisgatan 15, Nybro)
Från 299 kr
Ateljébild av Varbergs Fasta Frivilliga Brandkår som bildades 1902 och började sin verksamhet 1903. Såsom brandstation fungerade lokaler vid Stadshotellet. Brandstationen flyttade år 1930 till kv Komedianten (bredvid teatern) och därefter 1977 till kv Fäljen. Personer övre raden fr v: Albert Pehrsson, August Johansson, Emil Hellsund, Axel Hugo Ekdahl, Isak Persson, Reinhold Bengtsson och Einar Bergstrand. Mellanraden fr v: Oskar Johansson, Axel Andersson, Birger Börjesson, Åke Lundgren, G O E Nordblom, Victor Pehrsson och Carl Nilsson. Nedre (sittande) raden fr v: John Victorin, trol Löeb, Carl Löeb och John Johansson.
"Bolaget utvecklades snabbt och verksamheten utvidgades från tillgodoseendet av det lokala behovet till utförandet av anläggningar och leveranser även på långt avlägsna orter. Härför erfordrades större lokaler och ökad maskinell utrustning. År 1890 byggdes större smedja samt nytt ångpannehus. År 1891 byggdes nytt gjuteri och år 1892 inrättades grovplåtslageri. - Företagsledare och tjänstemän omkring år 1898 - Sittande från vänster Ingenjör August Lager, David Nylander, Birger Strömqvist och Edvard Bengtson. Stående från vänster Bokhållare Justus Bäck, Snickareförman Lars Hedberg. Gjuteriförman Storberg, Plåtslageriförman O.A Johansson och Verkm. Olofson." Borås Mekaniska Verkstad.
Evedals fabrik. Från Frankrike kom Alois Béha. Han hyrde på 1880-talet det f.d. Gilckska färgeriets lokaler vid Västerbro men redan 1889 uppförde han, vid Viskan i norra delen av staden, en fastighet och startade egen färgeri- och blekerirörelse. Efter hustrun Eva fick fabriken namnet Evedal, något som lever kvar i såväl Evedalsbron som Evedalsgatan i dess närhet. Efter flera konkurser övergick fabriken i Johan Skoglunds ägo men Béha stannade kvar som färg- och blekmästare. Senare finner vi honom som färgmästare på Nordens fabriker. Hustrun Eva var konstnärligt och praktiskt lagd och startade på Östrlånggatan sin Rit- och Tapisseriverkstad.
Ett rum i Postsparbankens gamla lokaler Vasagatan 28-34. Porträttet på väggen; förutvarande chefen för Postsparbanksbyrån, byråchefen Gustaf Fredrik Sandberg, f. 3.11.1848. Postsparbankens 50-årsjubileum 1934, då de på kortet förekommande damerna tilldelades guldmedaljen för nit och redlighet i Rikets tjänst. Stående fr.v.: Kanslibiträde Ester A. Calander, kanslibiträde Elsa E.C. Berg, kansliskrivare Greta Kihlbom, kanslibiträde Thyra M.S. von Schewen, postexpeditör A. Maja Jäderén, kansliskrivare Ingrid H.M. Tydén, kanslibiträde Märta P. Larsén, kanslibiträde Helga Palmgren. Sittande fr.v.: Postexpeditör Agnes J.W. Sjölander, kanslibiträde Lotten C. Bergholm, postexpeditör Signe A.H. Öhrström, postexpeditör Gerda A. Calander, postexpeditör Anna W. Andersson, postexpeditör Anna E.E. Westin f. Wengberg, kanslibiträdet Ingrid Y.G. Olai.
Idrottshuset i Mölndal. Under hösten 1965 öppnades det nya idrottshuset, som är beläget väster om kyrkan utmed Toltorpsgatan. Idrottshuset betjänar den frivilliga gymnastiken och idrotten inom kommunen och tillgodoser även de angränsande skolornas behov av gymnastiklokaler. Byggnaden innehåller tävlingshall med plats för 1.500 åskådare samt en något mindre träningshall. Bada hallarna kan genom "ridåer" uppdelas så, att fyra gymnastiksalar erhålles. I en undre våning finns dessutom lokaler för bl.a. brottning, judo, tyngdlyftning, bordtennis, rytmisk gymnastik, dans, balett samt en bowlinghall med 8 banor. Ett stort antal idrottsintresserade tränar varje dag i idrottshuset. Dessutom finns ytterligare fyra idrottshallar inom kommunen nämligen: Sörgårdshallen, Åbyhallen, Kvarnbyhallen och den nybyggda Almåshallen.
Pix konfektfabriken. 1947. Tillverkade Pixtabletten och andra välkända produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson i lokaler på Söder. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabriks-lokaler vid Hantverkargatan, året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de hals-tabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 över-togs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bo-gården. Reportage för Arbetarbladet.
Betlehemskyrkans konfirmander. Juni 1948. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 att riva sin otidsenliga kyrka, ville inte allmänheten förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Gävle Missionsförsamlings första bönhus Södra bönhuset, byggdes 1855 vid Södermalmstorg.
Konfirmation i Betlehemskyrkan med pastor Önneby. Maj 1945. När Gävle Missionsförsamling 1972 beslutade riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E. A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehems-kyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Kylrum. 20 mars 1945. Bergströms Pälsvaruaffär AB. En av de äldsta inom sin bransch i staden, grundades år 1881 av körsnär August Pettersson. Affären var belägen vid Salutorget, övertogs år 1822 av F. A. Rackwitz, vilken innehade den till år 1922, då den övertogs av körsnär B Bergström. Denne lät år 1928 ombilda firman till AB och han blev själv dess verkställande direktör. År 1934 flyttade firman till nya moderna lokaler vid Drottninggatan 26, där den förfogade över ändamålsenliga och trivsamma försäljningslokal, provrum och skrädderilokal. Ett modernt kylrum tillbyggdes år 1937, vilket var det första i sitt slag i Gävle och där skinn och pälsar förvaras samt mottagas för sommarförvaring.På firmans verkstäder utföras alla slags arbeten inom pälsvarubranschen såsom pälsar, pälskappor, capes, skinnmössor, moderna skinnkragar etc. och man har alltid hållit sig à jour med de växlande modenyheterna från utlandet. Modenyheter försäljas även från såväl Paris som Wien, London och Berlin. Firmans skinnsortiment är mycket rikhaltigt och av bästa kvalitet.
Betlehemskyrkan väckelsekampanj. 13 mars 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin. Hade en församlingssal rymmande 2.500 personer med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Betlehemskyrkans konfirmander, juni 1948. När Gävle Missionsförsamling 1972 beslutade riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Gävle Missionsförsamlings första bönhus Södra bönhuset, byggdes 1855 vid Södermalmstorg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.