Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527 Nationalencyklopedin 2002-09-03
Från 299 kr
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personregister i Västergötlands museum, Skara. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527 Nationalencyklopedin 2002-09-04
Undenäs. Den stora treskeppiga nygotiska korskyrkan med torn och tresidigt kor byggdes 1892-94 sedan den föregående medeltida träkyrkan brunnit. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527
Piteå socken 353:1
Piteå socken 139:1
Piteå socken 362:1
Systugeledarinnorna Elsa Järlund och Olga Lethander från Vendel får instruktion av lärarinnan Margit Fridh på Uppsala läns kommitté för klädvårdskurs i skräddarteknik
Att ha vatten var ett överlevnadsvillkor och på det stundtals mycket torra Gotland grävdes ofta många brunnar på en gård. När vattnet sinade vid torrväder, grävde man ofta en ny brunn i hopp om att hitta vatten där. Brunnen täcktes på olika sätt, ofta av ett litet "hus" som här, där man hade lucka i ena takfallet. Väggarna var här byggda av plank och sinkade ihop i hörnen. Många gånger var de små brunnsholkarna välarbetade och av olika konstruktioner. Äldre brunnar kunde vara täckta av stenhällar med ett hugget hål i. Det var viktigt att brunnen var täckt, så varken människor, djur eller skräp föll däri. Här har Masse lagt fram brunnsstaken, där man hängde spannet i klykan. Riktigt fina brunnsstakar var självvuxna.
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
En domarring, anläggning 5, som undersöktes i samband med en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Domarringen var fyra meter i diameter och längs kanten fanns tre resta stenar ställda i en halvcirkel. Vid undersökningen syntes avtryck efter ytterligare två större stenar som ingått i konstruktionen. Mellan de större stenblocken fanns en välbevarad kantkedja av mindre stenar. Stenarna bildade närmast raka sidor mellan de större stenblocken så anläggningen hade en femsidig form. I anläggningen gjordes fynd av brända ben, keramik, ett järnbeslag, harts och ett opar oidentifierade järnföremål. Inom domarringen fanns även en brandgrop spom innehöll brända ben, ett kamfragment av horn, en kniv och ett oidentifierat järnföremål. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 18 och 64 år. Datering 320-430 e.Kr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.