Beatelund. Ursprungligen två egendomar, Stora och Lilla Korsnäs. Stora Korsnäs innehades i början av 1560-talet av Tonies Bengtsson. 1719 brändes godset ned av ryssarna. Ägaren Bror Rålamb var fånge i Sibirien. Efter frigörelsen kom han hem och dog som landshövding i Österbotten år 1734. Hans dotter gifte sig med en Cederström. Gården var sedan i samma släkt under många decennier. Den siste Cederström på Beatelund var Anders Cederström som hade gårdarna Beatelund, Bergvik, Brunn, Brunnsnäs, Södra Ävlinge och Enkärret. Karl Frisk köpte Beatelund 1917. 1932 uppfördes arrendatorbostad och ladugård. Beatelund inköptes 1935 av ingenjör Sten Westerberg. Han hade 1923 köpt slott och trädgård. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Från 299 kr
Porträtt av Nils Ignell. Född till enkla förhållanden i torpet Ingebo under Stegeborgs säteri i Skällvik socken som elfte överlevande barn till torparen Nils Månsson och dennes maka Maja Larsdotter. Tack vare understöd av ägaren av Stegeborg, greve Philip Werner von Schwerin, fick han gå i skola först i Söderköping och därefter i Linköping. Som nittonåring inskrevs han vid Uppsala universitet hösten 1825. Efter blott tre terminers studier prästvigdes han i Linköping. Han kom att tjänstgöra som kyrkoman i Askeby, Vallerstad, Linköping och Västra Stenby innan han från 1840 kom att fortsätta sin karriär i Stockholm. Från 1845 gift med Sigrid Florentina Lindmark, bördig från Rinna.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i slottsstil. Huset var i två våningar med tinnar, torn och glasverandor. På taket fanns en kupolliknande lanternin. 1938 lät dåvarande ägaren, Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Blomqvists tunnbinderi på Ängö. Erik Blomqvist berättar om bilden: "...från vänster en yngling som håller på att resa en "drittel" (tyskt ord) vid sidan om honom står min farfar N. G. Blomqvist som håller handen på en färdig drittel. Nästa man är min far Karl Blomqvist som håller på att nita ett band till en ekkagge. Något bakom honom vid fönstret står en morbror Axel Franzen och sedan står Albert Blomqvist, som sedan blev den sista ägaren av verkstaden. Framför honom står halvfärdiga ekkaggar, mannen längst till höger är i färd med att tillverka sillfjärdingar, längst till höger syns två färdiga kaggar".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.