Dr. Ragnhild Boström och Ulf Erik Hagberg i en båt i Kårehamn, juli 1962.
Från 299 kr
Dr. Ragnhild Boström och Ulf Erik Hagberg på Kåreholm vid en arkeologisk undersökning, juli 1962.
Dr. Ragnhild Boström i Kåreholm vid en arkeologisk undersökning, juli 1962.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg. 11/4 1963.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg på torget i Borgholm 11/4 1963.
Ulf Erik Hagberg vid Skedemosse. Vid en arkeologisk utgrävning.
Loftbod i Hunnobo. Loftboden är ett timrat förrådshus i två plan för bondens förvaring av mat och kläder.
Karl-Gustav Petersson. Han var museichef för Kalmar läns museum 1973-1983.
Trädetalj från ett örlogsfartyg. En utsmyckning.
Runstenen i Lerkaka. På stenen står: "Olof och Gammal och Saxe reste denna sten efter Unn, sin fader. Geirvi lät efter sin make här [göra] detta kummel. För Rike-Unn hämnades Olof vid miomu. Unn ägde här halva byn. "
Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)
Resmo gånggrift. På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
Ryningskorset, Persnäs, 1 km från kyrkan. Öland har fem väl bevarade stenkors. Ett av dem ligger i Hallnäs i Persnäs socken.
Arkeologiska utgrävningar sydost om Borgs kyrka vid Borgholms slottsruin. Det konstaterades tre medeltida bebyggelsenivåer från 1100-talet till 1300-talets slut. Källa: Grävda minnen – Från Skedemosse till Sandby borg. Redaktör Kjell-Håkan Arnell & Ludvig Papmehl-Dufay, text av Stibéus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.