Dr Jonas Bernh. Runsten kyrkoherde i Sollefteå. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Från 299 kr
Prosten Oscar Erh. Rabe. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Anders Axel Harald Essén född 1880 i Göteborg död 1951. Son till Justitie rådman Ludvig Essén, född 1847 i Hössna socken och h h Ellen Augusta Erika Rosenqvist af Åkerhult, född 1853 i Norra Vånga socken. Axel Eje Essén var svensk författare, journalist och manusförfattare. Gift 1906 med Anna Östling.
Konsistorienotarien Anders Lundberger i Skara 1828-1861. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
L. Mellquist. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
P. Murén vice talman i Borgarståndet . Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Magn. Johan Israel Melén, kyrkoherde i Gärdslösa, Öland. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Riksdagsman E. F. Meijer. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Prästen C. Landgren. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Riksdagsman J. A. Lemchen. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Agnes de Frumerie född Kjellgren. Spegelbild. Rosalie Sjöman,1833-1919, fotograf med egen ateljé, först på Drottninggatan 42 i Stockholm, 1864-1875, senare på Regeringsgatan 6, 1881-1905. Hon hade ett tiotal anställda och kunde så småningom öppna fem filialer i b la Kalmar, Halmstad och Vaxholm. Hon var en av de första och mest framgångsrika kvinnorna i fotobranschen.
Son till Alfred Eklind och Isabella Eklind, född Rydin, på Backa i Varnhems socken som var syster till Carl Rydin på Loringa (CR finns också på bild i arkivet). Dock är det enligt en systerdotter till barnet inte Hjalmar Eklind, född 1892 utan hans bror Harald Eklind, född 1891, som avled under medicine studier i Uppsala 1914.
Kristina Mellqvist, småskollärare i Hornborga 1884-88. Född 1860 27/8 i Trässberg. Död 1930 i Skara. Kristina var enarmad och mycket ilsken av sig, varför det lätt blev "smäll" av. Hon skildes från tjänsten den 6/12 1888 på grund av klagomål över barnmisshandel.
Maria* Elisabet Gasslander. Småskollärarinna i Hornborga 1874-78. Född 1844 9/9 i Boda. Efter hennes flyttning hölls ingen skola i Hornborga, utan endast vikarier, som höllo sådan i folkskolans kök, biträdande med de äldre barnens undervisning. Anledningen härtill var den, att alltför många föräldrar lät sina barn gå i den av baptistförsamlingen öppnade vardagsskolan. ( Hornborga kapell).
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
2000-08-24 PS. Lunds domkyrka, Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad. Finnskulpturerna, två stenskulpturer i Lunds domkyrkas krypta som enligt folktraditionen sägs föreställa jätten Finn och dennes hustru Gerda. Skulpturerna visar en stående och en huksittande gestalt, famnande var sin kolonn. De anses vara från samma tid som kryptan, dvs. 1100-talets första decennier.
Nu i Falbygdens museums samlingar. Bilden är tagen 1920-21 i anslutning till när fyndet gjordes i Hjortamossen uppe på Gerumsberget. Mannen som bär manteln (i original!) är Karl Esaias Sahlström. "Pinnarna" som sitter i manteln visar var dolkhuggen gått igenom tyget och träffat den som burit manteln.
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.