Denna lilla gård kom till 1856 när smeden Gustav Ridell född 1821 och hand fru Ingrid Nilsdotter född 1803, båda från Skåne, köpte mark och bebyggde platsen. Genom en skuld Ridell hade övertogs stället 1878 av drängen Ernst Andersson född 1852 från Småland, gift 1873 med Maria Larsdotter född 1850 från Burs, Ridell smet iväg till Amerika. Ernst och Maria hade 4 barn, varav sonen Theodor Andersson född 1882 tog över. Han gifte sig 1908 med Berta Olsson född 1887 från Anderse och de fick 5 barn. Sonen Albert född 1909 ärvde stället, gift 1944 med Gerda Dahlström född 1914 från Hejdeby. Fastigheten är av styckad och ekonomibyggnaderna är rivna. Huset har bytt ägare flera gånger och är idag fritidshus. På bilden ser vi Theodor Andersson framför manbyggnaden, som byggdes av hans föräldrar Ernst och Maria 1904. Huset är byggt av resvirke med liggande panel och taket är av papp. Huset har ett köksbakbygge med vardagsingång och källare på gaveln.
Från 299 kr
Teodor Tåhlins vuxna liv är för denna uppgift inte utredd. Ännu ej fyllda 19 år utvandrade han till Amerika och försvann därmed ur svenska källor. Möjligtvis lät han sig porträtteras inför sin resa, men om detta kan vi inte veta. Föddes gjorde han på Fröö säteri i Lillkyrka socken 1862, son till inspektorn Johan Axel Tåhlin och makan Julia Margareta Charlotta Lundin. Fadern gick emellertid bort redan vid 38 års ålder i sviterna av tyfus, en av tidens gissel. Den kvarvarande familjen fick bryta upp från Fröö och fann nytt boende i Linköping. I maj månad 1881 lämnade Teodor som nämnts Sverige för vad som är troligt leva resten av sitt liv i det nya landet.
Längst t.v. Maria Jacobsson. Hon bodde hos Hulda Norén i många år. Anna Gustavsson, i bredrandig blus bakom henne, Mjöl-Anna. I samma hus där hon och hennes far Mjöl-Gustav bodde, i hörnet Repslagaregatan-Landbogatan, bodde en fru som kallades Spåssa och som kunde spå, hon bodde i norra delen av huset medan Anna och hennes far bodde åt söder. Tvärs över gatan låg Larsa ve le´t. Han som bodde där hette Lars Bro. Han gick nattvakt i stan. Flicka nr. 3 från vänster: Anna Larsson, en brorsdotter till Hanna och Alma Larsson, som arbetade på Falköpings tidning.Nr. 4. Hennes faster Hanna Larsson, 5. Hulda Norén, 6. Berta Malmsten, gift med en tapetserare, 7. en syster till Hulda Norén, som var hemma på besök från Amerika. Gossen i förgrunden är Knut Norén.
Under sina år i U.S.A. blev Fritz Pettersson bekant med denne pastor Charles Jacob Ledin som kom från Småland och var pastor i Nässjö, tills han flyttade till Amerika. Pastor Ledin kom sen och hälsade på pastor Pettersson här i Sverige, då han även gästade pastor Petterssons barndomshem, Skräddaregården, Törestorp, och då träffade Sara Olsson från Hulan, Daretorp. Tycke uppstod och Sara Olsson reste till U.S.A. och blev fru Sara Ledin. Foto, visitkort, inbjudan till bröllop och en lapp med text i ett litet kuvert. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Firman Ad. Lidwall i Tidaholm etablerades 1862. Mivis Lidwall f. 1856 och Adolf Lidwall drev den tillsammans med sin dotter Signe.
'Monterad jaguar. :: :: Text till bilden: ''Jaguaren. Amerika, som på sin lott ej fått egentliga tigrar, har istället erhållit detta rofdjur, hvilket ock är det största uti nämda verldsdel. I styrka och storlek efterger han föga gamla verldens tiger, hvilken han ock till lefnadssätt liknar. Jaguaren är också lika fruktad i sitt hemland som tigern i Bengalen. I allmänhet uppehåller han sig i skogarnas täta snår och helt nära vattendragen. Till färgen afviker han ifrån andra stora, fläckiga arter af kattslägtet, derigenom att de svarta ringfläckarna merendels omsluta en mindre, punktlig fläck.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad leopard (panter) sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Leoparden eller pantern. Då amerika blifvit beskärdt med den der frukatde jaguaren och Asien med kungstigern, har Afrika på sin lott ock erhållit en stor gul-svartbrokig, större kattart, eller pantern, men den sistnämda finnes ock i Asien äfvensom på Java och Sumatra. Pantern å dessa öar är i allmänhet mörkbruk med svarta fläckar, men torde likväl endast vara en lokalvarietet af den vanliga. Till lefnadssätt liknar han mycket de nyssnämda, stora kattarterna och skiljes lätt ifrån jaguaren derigenom, att fältet inom den svarta ringfläcken är utan midtfläck. Afbildningen är tagen efter ett djur från södra Afrika.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad sahui eller ekorrapa. :: :: Text till bilden: ''Sahui eller Ekorrapa finnes endast i södra Amerika. Hennes öronpenslar och ringa storlek ger henne ej obetydlig likhet med ekorren. Likasom denna hoppa dessa apor med vighet från gren till gren, men åtföljas, skogarna omkring, i stora skaror. De äta gerna insekter. En afbildad gräshoppa angripa de med begärlighet, men bli förskräckta för figuren af en katt. En tam sahui fick en gång drufsaft i ögonen och blundade sedan alltid då han åt drufor. Locktonen har likhet med småfoglars.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
M/S Argentina som tillhörde Rederi AB / Johnson Line ligger för lastning vid Frihamnspiren i Göteborg. Destinationen för resan är Buenos Aires i Argentina, en resa som anträddes 3 april 1942. I lasten ingick bland annat papper från AB Papyrus. M/S Argentina gick i lejdetrafik under Andra Världskriget och resan till Buenos Aires gjordes i sällskap med bolagsfartyget Annie Johnson. Från Buenos Aires gick man senare vidare till Santos i Brasilien. 15 juli 1942 lämnade man Santos i följe med Svenska Amerika Mexiko Liniens M/S Uddeholm. Den 6 juli körde de två fartygen på en tysk minspärr 30 sjömil sydväst om Kristiansand. Först gick Uddeholm på. Där klarade sig hela besättningen. Därefter var det M/S Argentinas tur. Detta fartyg sjönk på två minuter. Fyra man omkom varav två ur besättningen, en kontrollofficer och en passagerare.
Lastning i hamnen. Fartyget är M/S Argentina ägt av rederiet Rederi AB Nordstjernan / Johnson Line. M/S Argentina som tillhörde Rederi AB / Johnson Line ligger för lastning vid Frihamnspiren i Göteborg. Destinationen för resan är Buenos Aires i Argentina, en resa som anträddes 3 april 1942. I lasten ingick bland annat papper från AB Papyrus. M/S Argentina gick i lejdetrafik under Andra Världskriget och resan till Buenos Aires gjordes i sällskap med bolagsfartyget Annie Johnson. Från Buenos Aires gick man senare vidare till Santos i Brasilien. 15 juli 1942 lämnade man Santos i följe med Svenska Amerika Mexiko Liniens M/S Uddeholm. Den 6 juli körde de två fartygen på en tysk minspärr 30 sjömil sydväst om Kristiansand. Först gick Uddeholm på. Där klarade sig hela besättningen. Därefter var det M/S Argentinas tur. Detta fartyg sjönk på två minuter. Fyra man omkom varav två ur besättningen, en kontrollofficer och en passagerare.
Den gamla manbyggnaden stod parallellt mot ladugården med gaveln mot vägen, men den var inte manbyggnad på den här parten, utan på Olof Jonassons part. Vid skiftet sålde Olof Jonasson sin part till Lars Hansson och flyttade till Amerika, men återkom och byggde nytt hus vid Gumbalde söder om Botels. Lars Hanssons flyttade in i Jonassons moderna stora manbyggnad och rev bort det här huset 1904. Det finns många exempel på rivna manbyggnader i Masses Laubilder, tex från Anderse och Bönde, hus som försvann trots att det egentligen inte vara några fel på dem. Det finns en stenhusresolution för denna försvunna part från 1810. Då bör detta ganska långa och smala hus utan sockel vara byggt, ursprungligen med golvet i marknivå. Gissningsvis moderniserades huset på 1840-talet, då det höjdes för att få källare, försågs med gesims och brutet tak med pulpetfrontespis som så många andra hus i socknen, t ex Liffride och Bönde. Nya stora fönster sattes in, men de gamla fick duga uppe på gavelfältet. Barnen på bilden är hittills okända, den stora flickan t v är troligen Lars Hanssons dotter Agnes Maria Lorentina 9 år.
Denna fastighet var inte lätt att hitta i o m att den inte finns under Botvide. Den ligger under Bönde! Från början var denna fastighet bara ett boställe under Mattsarve, arrenderad 1869 på 50 år. Bostället köptes in 1882 och kom vid skiftet att höra till Botvide. Jord köptes in från Bönde 1911 och ytterligare mer jord från Bönde 1932 och kom då under Bönde. Fastigheten har bytt ägare genom köp många gånger. Johan Bergström född 1849 från Backaryd i Blekinge, gift i Amerika med Anna född Laurin 1858 från Allmänningen, köpte bostället 1910 och det var de som första gången köpte till jord 1911. Bergströms sålde den lilla gården 1932. På bilden ses troligen Anna Bergström 55 år och hennes mor Catarina Maria Larsdotter Ahlström 77 år. Manbyggnaden lär vara uppförd 1895, men bostället bebyggdes redan omkring 1870. Husets stil talar för årtalet 1895, sannolikt byggd av resvirke med liggande panel och papptak i parstugeform med köksbakbygge. Längst bak skymtar en stenbyggnad i sämre skick, vilket kan vara det första huset, här kanske fungerande som brygghus. Längst bak skymtar ett dass.
En fantastisk miljöbild av Masse med byggnaderna med stor rymd omkring sig och vägen utanför, dessutom med två av innebyggarna betraktande fotografen. Byggnaderna och miljön ser tämligen harmonisk ut, ändå överges Södergrens boplats. Vi ser Olivia Lagergrens manbyggnad och brygghus t v. Båda är bulbyggnader, men deras ålder är svår att uppskatta. Manbyggnaden är troligen en s k ofullständig parstuga, dvs den består av ett rum på varje gavel, en liten farstu i mitten och ett ytterst litet kök mitt på baksidan. Den förste kände ägaren av detta torp var Lars Lauqvist född 1781. Han gifte sig på äldre dagar 1840 med Christina född Johansdotter 1805 från Gannor. Senast vid giftermålet bör Lars ha byggt eller flyttat hit byggnaderna. Lars och Christina fick en dotter Cajsa Stina 1840 och en son Lars 1843. Lars var skeppare och övertog torpet, gifte sig med Aqvilina Levin, och fick dottern Anna. Vart Lars tog vägen är okänt, men hustrun ärvde torpet, sålde det och flyttade med dottern till Amerika. Olivia Lagergren från Sproge köpte torpet, men hade det endast ett kort tag. Hon sålde det till Lina Johansson från Hallbjäns/Mattsarve (Tallmungar). När Lina dog ärvde den 17-åriga brorsdottern Ester från Bjärges (Allmodins) torpet och hon sålde det i sin tur till Ture Jakobsson från Liffride, vars familj bodde här till 199?? Idag är manbyggnaden ännu kvar, med om- och tillbyggd för fritidshusändamål. Vid infarten till torpet står en man och en flicka. Det skulle kunna vara Livens man och dotter, men vilka de var är ännu inte känt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.