Erik Wiklund född 1874 tävlade framgångsrikt i slutet av 1800-talet inom många idrotter. Han nådde sina främsta framgångar som friidrottare för Gefle IF där han 1898 tog 3 SM guld i löpning på 500, 1500 och 10000 m samt silver på engelska milen. 1899 försvarade han guldet på 1500 m. Idrottskarriären avslutatdes år 1900 då han flyttade från Gävle för att arbeta i Ryssland. 1906 kom han tillbaka till Sverige utan att återuppta idrottskarriären annat än som bowlare. Wiklund avled i Bromma 1945.
Från 299 kr
Text på kortets baksida: "Magister Casper Johan Johnsson, f. 1821 i Hvalinge, pastors son. Magister i Lund och Collega i Uddewalla 1843. Erhöll 16/6 1856 då han 10 år varit anställd vid skolan och senare år såsom rector under dennes sjukdom, en Caffekanna af silver, väg 50 lov. Comminister i Götheborgs Christine och Stadskateket. Död 1860 den 18 juli. Gift med M. B. Natt och Dag. En son, Birger är prest".
Sune "Hållsta" Karlsson född 1928. Gifter sig den 20 mars 1954. Sune "Hållsta" Karlsson. SM-guld på 1500 m 1953 och SM-guld i kort terräng 1953 och 1956, SM-silver och en brons individuellt, fem SM-guld i stafett och lag. 12 landskamper på 1500 m 1952-1956 med en seger. 1953 världsetta på 1500 m med 3,44,2. då sjua i världen genom tiderna samt elva på milen
2002-03-04, AS. Richthoff, Johan, 1898-1983, brottare (tungvikt). R. tog OS-guld i fri stil 1928 och 1932, EM-guld i grekisk-romersk 1930 och i fri stil 1929 och 1930. Han tog silver vid EM i samma stil 1927 och brons i grekisk-romersk 1926. R. erövrade 8 SM, 2 i fri stil och 6 i grekisk-romersk. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=293413
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av de dyra och tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
Fotodokumentation på Marinbasen i Karlskrona. T v: Spruthuset. Mitt i bild: "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av de dyra och tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
I förgrunden: Snusdosa av silver, invändigt förgylld. Dubbeldosa med lock i båda ändar. På ena locket finns initialerna "I. L. S." ingraverade. Tillverkad av Nicklas Warneck i Karlstad 1752. I bakgrunden: Bordsuppsats, Toby Jug, som man kunde förvara luktsnus i. Polykrom bemålad figur i porslin som föreställer en herre klädd i 1700-tals dräkt som tar en pris snus. Tillverkad av Gustavsbergs Porslinsfabrik i mitten av 1800-talet.
Kroppa 13:1
Taket på sporthallen höll på att lyfta pga jublet, när den då 24 årige Ingemar Ingo Johansson söndagen den 18 november 1956 klev in i Sporthallen. Ingo gjorde en uppvisningsmatch mot Silver-Gunnar Nilsson, silvermedaljör vid OS i Lindon 1948. Knappt tre år senare, den 26 juni 1959, blev Ingemar Johansson världsmästare i tungviktsboxning. "Vilken flott lokal!" utbrast Ingo när han kom in i sporthallen. Boxning. Idrott. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nu i Statens Historiska Museums samlingar. Inv.nr. 14.392. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.