Personalen på Knutsons Marmeladfabrik uppställd ute på innergården i snön. Till höger en vagn med packade produkter. Med på bilden finns troligen: fabrikörsparet Aron och Sofie Knutson, frk. Håkansson, kontorist Signhild Pettersson, frk. Knutsson, handelsresande Hertzberg, maskinist Pettersson, gårdskarl Lars Larsson, Emma Johansson, Edit Andrén, Elin Berglund, Josefina Johansson, Dina Holmström, Ida Sjölin, Anna Andersson, Augusta Andersson, Augusta Gustafsson, Naemi Nilsson, Anna Andersson, Elin Karlsson, Märta Svensson, Ida Hallberg, Augusta Möller, Märta Möller, Julia Johansson, Anna Johansson, Elsa Andersson, Sara Nordin. Fabriken låg då i kv Flickskolan.

Från 299 kr

Personalen samlad i färghandeln. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.

Från 299 kr

Personalen vid lokstationen i Sundbyberg 1912 (alla ej närvarande). Rad nr 1 lokförare A.F.G. Rindfort, lokförare Petrus Brandt, lokförare F.E. Durell, lokförare E.J. Bergström, lokmästare G.W. Hallgren, lokförare John Jonsson "Värmlands-John", lokförare C.F. Nyström, förrådsvakt Karl Eriksson, kolvakt J.E. Nordström. rad nr 2 fr.v.; lokförare Oskar Norgren lokförare E.F. Lundin, lokeldare C-F- Hedlund, lokeldare H.V. Roos, lokeldare K.F. Lindbäck, kolvakt Kraft, vagntillsyningsman H. Karlén. Rad nr 3 fr.v. Snickare Nils Nilsson "knackar-Nisse", lokeldare K.A. Lundman,lokeldare Carl Cedervall, lokeldare A.J. Löfstrand. Ekegren nr 47

Från 299 kr

Öhrman och Melander har modevisning i rotundan på Folkan/Medborgarhuset. Mannekängerna är den egna personalen och medlemmar ur Arboga Lottakår. Publiken sitter vid bord och dricker kaffe. Några kvinnor i klänningsparaden finns det namn på: nr 2 är Marianne Rosenkvist, nr 5 är Gunilla Strindler (gift Magnusson), nr 7 kan vara Harriet Larsson, som arbetar på Öhrman & Melander, nr 8 är Karin Liljeborg (kallad Noppan). Kvinnan i ljus klänning och mörkt halsband, vid bordet närmast fotografen, är Ingegerd Eklund. Hon har arbetat på Öhrman & Melander.

Från 299 kr

Det här är en gruppbild över den lokala, frivilliga personalen som hjälpte till med Arbogautställningen. De har radat upp sig, för fotografering, på den stora scenen. Längst till vänster står tre identifierade personer; Ryttmästare Egnell (i keps). Han är utställningens ceremonimästare och skötte kontakterna med kungahuset (Flera medlemmar av den kungliga familjen kom till Arboga i samband med firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kung Gustaf V hann med ett besök på utställningen också). Mannen i svart plommonstop är Bertil Post, medlem i bestyrelsen. Mannen i ljusare hatt och överrock är Sven Lind, utställningskommissarie.

Från 299 kr

Ilse Tobiasson (född 1960, gift Glimberg), 2 år och 4 månader, borstar tänderna vid ett handfat på Barnsjukhuset i Göteborg. Ilse insjuknade i diabetes typ 1 i december 1961 och fick då börja ta insulinsprutor. Detta resulterade i att ibland sjönk blodsocker på tok för mycket och hon hamnade då i insulinkoma. Då fick mamman ta ambulans till sjukhuset och 1962 inträffade detta tre gånger. Denna bild är från tredje tillfället som alltid betydde inläggning i cirka två veckor eller tills blodsockret stabiliserade sig. På sjukhuset togs många blodprover för att kolla sockret, både dag och natt, och detta gjorde ont i de små fingrarna. Personalen försökte alltid få Ilse att äta, vilket inte var så populärt. Längtan efter modern och hemmet var enormt stor.

Från 299 kr

Brevkort, "Skandinaviska Textilfabriken. Varberg", avsänt 1902. Fabriken stod klar 1897 och Hugo Gerlach var med och startade den 1896. Där tillverkades först bomullstyger, men från år 1906 även ylletyg. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och utgjorde klar majoritet av de ca 100 anställda som fabriken hade kring år 1900. Trots att ett mekaniskt ullspinneri tillkom och personalen dubblats vid 1912 gick företaget i likvidation och övertogs av Malmö Yllefabriks AB (MYA, eller MYAB). Dessförinnan hade en rekonstruktion gjorts till Varbergs Yllefabrik. Fabriken hade då eget spinneri, väveri, färgeri och appreturverk (appretering ger tyget vissa egenskaper som glans, styvhet etc). Efter MYAB:s övertagande startades fabriken om 1915 som bomullsväveri och -spinneri, vars produkter främst omsattes inom MYAB:s stora koncern. Tidigare hette kvarteret Vävaren, numera Renen.

Från 299 kr

Personalen omkr 1900. Borås Mekaniska Verkstad. 1. Ing. Birger Strömqvist 2. Ing. August Lager 3. Ing. Edv. Bengtsson 4. Bokh. Justus Bäck 5. Verkmästare Olofsson 6. Plåtslageriförman O.A. Johansson 7. Snickeriförman Lars Hedberg 8. 9. Axelsson, svarv 10. Charles Hallberg, fil 11. Axel Johansson, fräs 12. Tobias Karlqvist, svarv 13. 14. C.N. Andersson, fil 15. L.J. Borg, fil 16. August Hagberg, fil 17. Martin Sandén, fil 18. Enok Borg, svarv 19. Oscar Sjöberg, fil 20. F.J. Stenholm, förrådsförv. 21. Frans Bergqvist, gäng 22. Anders Andersson, svarv 23. Alexius Sjögren, svarv 24. Alfred Ström, svarv 25. Hadar Johansson, kärnmak 26. Eric Strömberg, gjut 27. Ernst Stark, svarv 28. Fritiof Lundqvist, hyvel 29. Viktor Wennergren, svarv 30. Karl Johansson, svarv 31. Karl Hedberg, snickare 32. Oskar Ljungqvist, " 33. Anders Andersson, " 34. Albin Svanteson, " 35. 36. Johan Samuelsson, plåtslag. 37. Mårtenson, " 38. Johan Gustafsson, snickare 39. Svensson 40. Skog, borrare 41. Thor Börjesson 42. Gunnarson, plåtslag. 43. Karl Lundqvist, " 44. Axel Högberg, körare

Från 299 kr

Personalen vid Sundbybergs station i oktober 1912. Bakre rad fr.v; Sth nr 193 J V Sjöberg, sth nr 328 J L Larsoon, sth nr 160 A V Lindqvist, sth nr 177 K L Jansson, Sth förman nr 102 K L Lidström, Sth nr 162 J H Vallin, Sth nr 157 K H Svensson. Rad nr 2; Sth nr 206 G V Lindvall, sth nr 181 K G Sjöberg, Sth nr 326 K K Larsson, sth nr 167 E. Hofverberg, sth nr 211 J A Ekegren, sth nr 182 K A Dahl, sth nr 180 G A Jonsson, sth förman nr 136 A J Åsén. Främre rad fr.v.; Sth förman nr 130 E Svanborg, KB E A Danielsson, Sts G A Lagerlund, 1:sts T G Schelin, Inspektor V M D Moberg, Sts S H Abrahamsson, Sts C F Blomgren, KB B J F Elander.

Från 299 kr

Personalen vid SWB i Sundbyberg november 1905.Rad nr 1 fr.v; Hunden Ruff (Ågrens), Inspektor P.O. Ågren, 1:e Sts T.G. Schelin, bokhållare A.R. Frölen (Brack Jan), G.A. Lagerlund, K.B.C.F. Blomgren, Kont A.S. Marting, kont J.A. Andersson. Rad nr 2 fr.v.; Stk nr 157 K.A. Svensson, Stk nr 171 R.N. Belin, Stk nr 195 F.A. Johansson, Stk nr 140 E.K. Andersson, Stk nr 282 G.E. Blomgren, Stk nr 270 P.J.G. Ask, Stk nr 160 A.V. Lindqvist, Stk nr 194 K.L. Lidström, Stk nr 159 E.L. Svanborg, Stk nr 271 A. Berglind, Stk förmabn 107 K.A. Rosén, Ex K.B.E.R. Petrén, Stk nr 253 E.T. Nilsson, Stk nr 188 A.I. Åsén, Stk nr 177 K.H. olsson, Stk nr 269 N.G. Norman.

Från 299 kr

Restaurangen Byttan i Stadsparken i Kalmar. Stadsparken i Kalmar är utlagd för att ha en centralt placerad restaurang. Denna byggdes snart efter att parken stod färdig och blev ett populärt utflyktsmål. Då restaurangen hade en form som påminde om en åttkantig smörbytta fick den namnet "Byttan" i folkmun. Med tiden förföll träbyggnaden och 1939 dömdes kökewt ut av hälsovårdsmyndigheterna. Arkitekten Sven Ivar Lind fick i uppdrag att rita en ny restaurang och 1941 invigdes den nya stadsparksrestaurangen, en ljus och luftig byggnad i modernistisk stil. Byttan var länge en sommarrestaurang öppen mellan Valborg och 30 september. I många år var den knuten till Stadshotellet vars restaurangverksamheten skars ner på sommaren så personalen kunde arbeta på Byttan. Under senare år - vi skriver nu 2021 - har Byttan varit fristående. Ett flertal koncept har provats med varierande framgång. 2008 byggdes Byttan samman med det nya konstmuseet som då flyttade från sina gamla lokaler på andra sidan Slottsvägen. Försök har gjorts att knyta samman de två men man har inte lyckats samordna öppettiderna.

Från 299 kr

Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Gruppfoto på personalen. (U 09850-2 finns de angivna siffrorna som står vid deras namn). Börjar längst upp till vänster. 7 Johan Vikholm, släggdräng. 15 Herman Forsberg, reglerare. 16 Karl Westin, Ånghammarsmed. 17 E. G. Jaunus, valsverksarbetare. 22 Daniel Lundberg, värmare. 23 Karl Groth, rätmästare. 24 Axel Gröndahl, rätmästare. 26 Boman, valsverksarbetare. 27 Borgström, städare. 28 Erik Arvid Christoffer Lundgren, släggsmed. 29 Emanuel Florin, smed. 30 Per Johan Lundgren, stålsynare. 31 Holmström, smed. 33 Karl Johan Andersson, valsverksarbetare. 34 Alfred Sundahl, värmare. 35 Hedlund, stålsynare 36 S. Sahlberg. 37 L. Eriksson, reglerare. 38 L. Pamp, maskinist. 39 Pettersson. 40 Gustav Thunberg, ånghammarsmed. 41 Gunnar Hultsfors, ånghammarsmed. 43 Albin Vikholm, valsare. 44 Viktor Boman, valsare. 46 A. Engkvist, valsverksarbetare. 47 Ulrik Persson, Avesta, smed. 48 Gustav Holmström, smed. 49 Johan Holmström, smed. 50 Naenfeldt, valsare. 51 Anders Nyström, kolmottagare. 52 Boman, förman. 54 E. F. Fisk, smidesförman. 55 Pettersson, valsmästare. 56 E. J. Johansson, valsmästare. 57 P. O. Forsberg, förrådsförvaltare. 58 Olsson,värmare. 59 H. Forsberg, värmare. 61 Ohlsson, ånghammarsmed. 62. Hedlund, smed. 63 Lars Petter Eklund. 64 Karl Höglund. 65 Sigfrid Vickholm. 66 Johan Jansson (elektriker). 67 Hjalmar Vickholm. 68 Hjalmar Johansson. 69 Theodor Groth.

Från 299 kr

Restaurangen Byttan i Stadsparken i Kalmar. Stadsparken i Kalmar är utlagd för att ha en centralt placerad restaurang. Denna byggdes snart efter att parken stod färdig och blev ett populärt utflyktsmål. Då restaurangen hade en form som påminde om en åttkantig smörbytta fick den namnet "Byttan" i folkmun. Med tiden förföll träbyggnaden och 1939 dömdes kökewt ut av hälsovårdsmyndigheterna. Arkitekten Sven Ivar Lind fick i uppdrag att rita en ny restaurang och 1941 invigdes den nya stadsparksrestaurangen, en ljus och luftig byggnad i modernistisk stil. Byttan var länge en sommarrestaurang öppen mellan Valborg och 30 september. I många år var den knuten till Stadshotellet vars restaurangverksamheten skars ner på sommaren så personalen kunde arbeta på Byttan. Under senare år - vi skriver nu 2021 - har Byttan varit fristående. Ett flertal koncept har provats med varierande framgång. 2008 byggdes Byttan samman med det nya konstmuseet som då flyttade från sina gamla lokaler på andra sidan Slottsvägen. Försök har gjorts att knyta samman de två men man har inte lyckats samordna öppettiderna.

Från 299 kr

Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Gruppfoto på personalen. (U 09850-2 finns de angivna siffrorna som står vid deras namn). Börjar längst upp till vänster. 7 Johan Vikholm, släggdräng. 15 Herman Forsberg, reglerare. 16 Karl Westin, Ånghammarsmed. 17 E. G. Jaunus, valsverksarbetare. 22 Daniel Lundberg, värmare. 23 Karl Groth, rätmästare. 24 Axel Gröndahl, rätmästare. 26 Boman, valsverksarbetare. 27 Borgström, städare. 28 Erik Arvid Christoffer Lundgren, släggsmed. 29 Emanuel Florin, smed. 30 Per Johan Lundgren, stålsynare. 31 Holmström, smed. 33 Karl Johan Andersson, valsverksarbetare. 34 Alfred Sundahl, värmare. 35 Hedlund, stålsynare 36 S. Sahlberg. 37 L. Eriksson, reglerare. 38 L. Pamp, maskinist. 39 Pettersson. 40 Gustav Thunberg, ånghammarsmed. 41 Gunnar Hultsfors, ånghammarsmed. 43 Albin Vikholm, valsare. 44 Viktor Boman, valsare. 46 A. Engkvist, valsverksarbetare. 47 Ulrik Persson, Avesta, smed. 48 Gustav Holmström, smed. 49 Johan Holmström, smed. 50 Naenfeldt, valsare. 51 Anders Nyström, kolmottagare. 52 Boman, förman. 54 E. F. Fisk, smidesförman. 55 Pettersson, valsmästare. 56 E. J. Johansson, valsmästare. 57 P. O. Forsberg, förrådsförvaltare. 58 Olsson,värmare. 59 H. Forsberg, värmare. 61 Ohlsson, ånghammarsmed. 62. Hedlund, smed. 63 Lars Petter Eklund. 64 Karl Höglund. 65 Sigfrid Vickholm. 66 Johan Jansson (elektriker). 67 Hjalmar Vickholm. 68 Hjalmar Johansson. 69 Theodor Groth.

Från 299 kr

Personalen år 1933. Borås Mekaniska Verkstad. - Övre raden från vänster - 1. Peter Andersson, fil 2. Emil Johansson, plåtslagare 3. Johan Mårdberg, kärnm. 4. Oscar Pettersson, snickare 5. Johan Engman, plåtslagare 6. Arthur Johansson, chaufför 7. Harry Kraft, plåtslagare 8. Axel Jacobsson, svarv 9. Arne Hagberg, " 10. Henry Johansson, " 11. Allan Davidsson, hyvel 12. Per Andersson, plåtslagare 13. Albert Carlsson, hyvel 14. Valdemar Persson, svarv 15. Fritiof Lundqvist, fil - 6:te raden från vänster - 1. Charles Hartman, svets 2. Sven Wennergren, fil 3. Claes Johansson 4. Ivar Wennergren, fil 5. Harald Kahn, svarv 6. Alfred Grann, fil 7. Oscar Sjöberg, fil 8. Thor Wetter, maskinist 9. Gustav Hansson, gjut 10. Claes Johansson, fil - 5:te raden från vänster - 1. Alfred Holm, fräs 2. Valdemar Nilsson, gjut. rensare 3. Olof Larsson, plåtslagare 4. Alfred Carlsson, svets 5. Thure Källström, plåtsl. hantl. 6. Gösta Pettersson, gjut 7. August Larsson, fil 8. oscar Emanuelsson, svarv 9. Gustav Andersson, gjutg. rensare 10. Oscar Larsson, plåt 11. john Wahlgren, svarv - 4:e raden från vänster - 1. Karl Hedberg, snickare 2. Bror, " 3. Carl Persson, smed 4. Gunnar Johansson, plåtslagare 5. David Andersson, " 6. Carl Johansson, " 7. Helge Nilsson, fil 8. Axel Borg, stick 9. Viktor Andersson, plåtslagare 10. G.L. Frånn, smed 11. Gottfrid Dahlin, förrådsförvalt. - 3:dje raden från vänster - 1. John Björkman, svets 2. Bror Johansson, plåtsl. 3. Karl Grahn, smedhantl. 4. Hugo Bergius, svarv 5. Knut Hurtig, " 6. Gustav Andersson, " 7. Johan Pettersson, gjut 8. Wilhelm Göransson, " - 2:dra raden från vänster - 1. Karl Andersson, svets 2. Eric Svensson, gjut 3. Maurits Andersson, plåtsl. 4. Robert Borg, svarv 5. Verner Johansson, plåtsl. 6. Hugo, " 7. Holger Björkman, fil. 8. Bertil Carlsson, gjut.förm. 9. Sven Hermansson, plåtsl. - 1:sta raden från vänster - 1. Anton Carlsson, smedh. 2. Johan Gustavsson, snickförm. 3. Hadar Hagberg, svarv 4. Gustaf Lilja, ritare 5. Eric Anderson, kont. 6. Carl Th. Wassberg, verkst. ing. 7. Nils Nilsson, Ing. 8. Arthur Åhman, " 9. Carl Bredin, " 10. Johan Björkman, plåt. förm. 11. Martin Sandén, fil

Från 299 kr

Personalen år 1898. I främre radens mitt David Nylander och Birger Strömqvist. Borås Mekaniska Verkstad. 1. Holmberg, Plåt 2. Oscar Andersson, " 3. Fallander, " 4. Carl Lundkvist, " 5. Samuel Andersson, " 6. Almgren, " 7. Johan Dahlström, Smed 8. Florén, " 9. Gunnarson, Plåt 10. Claes Johansson, " 11. Carl Carlsson, " 12. Carl Börjesson, körare 13. Carl Pettersson, plåt 14. Mårten Samuelsson, " 15. Adolf Andersson, " 16. 17. Eric Brandt, svarv 18. Rosdahl, " 19. 20. 21. Charles Hallberg, svarv 22. Karl Anderson, " 23. Oscar Ljungqvist, snickare 24. Natanel Anderson, fil 25. Johan Carlqvist, svarv 26. Bror Westerling, fil 27. Hansson, plåt 28. 29. Oscar Sjöberg, fil 30. Carlander, smed 31. Frithiof Lundqvist, hyvel 32. Albin Sventesson, snickare 33. Carl Westman, svarv 34. Axel Johansson, fräs 35. Fritz Johansson, fil 36. Johan Samuelsson, plåt 37. Verkmästare Olofson 38. Eric Berg, kärmnmak. 39. Oscar Bengtsson, svarv 40. Gjuteriförman Storberg 41. Carl Johansson, fil 42. August Larsson, " 43. Johan Lönnkvist, gjut.hantl. 44. C.N Anderson (Anderson & Ström) 45. Johan Larsson, fil 46. O.A Johansson, plåts. förman 47. Tobiason, svarv 48. Hjalmar Anderson, svarv 49. Frans Bergkvist, gängare 50. 51. J.F Stenholm, förrådsförv. 52. Dir. Nylander 53. Söderström, plåt 54. Hjalmar Hjelmström, gjut 55. Claes Johansson, "Fräsar-Claes" 56. Ing. Birger Strömqvist 57. Gustaf Hjelm, läropojk 58. Blomkvist, gjut 59. Lindblad, fil 60. Justus Bäck, bokhållare 61. Claes Jojanson, stick. 62. Ing. August Lager 63. Stark, svarv 64. L.J. Borg, fil 65. Ing. Edvard Bengtsson 66. Jens Hjort, gjut 67. E. Ohlsson, fil 68. 69. 70. Alexius Sjögren, svarv 71. Adolf Andersson, plåt 72. Alfred Ström, svarv 73. (Anderson & Ström) 74. 75. Axelsson, svarv 76. Isakson, hyvel 77. Anders Anderson 78. L.G Pettersson, gjutare 79. Emil Storberg, " 80. 81. Viktor Wennergren, svarv 82. Adolf Erikson, svarv 83. Bäck, gjut 84. Snick. förm. L.Hedberg 85. Joh. Gustavson, snickare 86. Ohlsson, plåt 87. Aug. Hagberg, fil 88. Alfred Holm, fräs 89. Lindqvist, gjut.hantl 90. Brant, skrotare 91. Carl Hedberg, snickarläring

Från 299 kr

Den olycksaliga natten mot den 15 november 1875. Den här natten möttes de båda nattsnälltågen mellan Stockholm och Malmö front mot front vid Lagerlunda. Olyckan inträffade strax före bron över Lagerlundaån. Det sydgående tåget nr i från Stockholm till Malmö och det norrgående tåget nr 2, skulle enligt tidtabellen mötas i Linköping klockan 00,27. Vid midnatt fick tågledaren i Linköping telegrain från Tranås som meddelade att tåg nr2, från Malmö, var cirka en timma försenat. Han bestämde därför att flytta mötet mellan tågen till Bankeberg. Order skickades till Bankeberg där stationsinspektorn personligen mottog och kvitterade ordern om den nya mötesplatsen I Linköping fick personalen på tåg nr 1 personlig order av tågledaren att fortsätta till Bankeberg och där möta det försenade tåg nr 2. Tåget avgick från Linköping klockan 01,10 och tågledaren anmälde "tåg ut" till Bankeberg där det mottogs av stationsinspektorn. Under tiden hade stationsinspektorn i Bankeberg förberett mötet genom att tjänstgörande stationskarlen hade lagt om norra växeln till spår 2 så att tåg nr 1 skulle gå in sidospåret. Därefter gick stationskarlen till semaforen för att där lyssna till ankomstsignalen från tåg nr 2. Han hade även stränga order att under inga som helst omständigheter ställa semaforen till "kör", utan han skulle bara meddela stationsinspektorn när tåg nr 2 hördes. Strax efter det att stationsinspektorn kommit ut på plattformen gav tåg nr 2 ankomstsignal. Han sade till stationskarlen att ge sig iväg till norra växeln. Semaforen stod på stopp och ställdes inte till "kör varsamt" förrän tåg nr 2 hunnit innanför den södra växeln. Detta för att inte lokomotivföraren skulle komma in med för hög hastighet. Stationsinspektorn antog att tågpersonalen hade blivit informerade om att de skulle möta tåg nr 1 här, (vilket de inte hade blivit) men han tyckte ändå att tåget hade för hög fart varför han visade stopp med handsignallyktans gröna sken redan då tåget var vid södra ändan av plattformen. Sannolikt uppfattades signalen av lokföraren då han "blåste" upprepade bromssignaler. Tågets hastighet var dock så hög att det inte fick stopp förrän det passerat den norra växeln. Stationsinspektorn antog att lokföraren uppfattat stoppsignalen och skulle backa tillbaka till plattformen. Stationskarlen som inte hade hunnit fram till norra växeln passerades av det avstannande tåget. Tågbefälhavaren ropade en fråga ull honom om väggrindarna strax norr om stationen, en fråga som även besvarades. Nu hände något helt oväntat tåget som nästan hade stannat ökade plötsligt farten och fortsatte. Detta iakttogs från plattformen både av stationsinspektorn och en banvakt som uppehöll sig där. Banvakten skyndade efter tåget och visade upprepade stoppsignaler med sin handsignallyktas röda sken, även stationskarlen gjorde samma sak. Dessa signaler uppfattades inte från tåget, mycket på grund av den snöyra som rådde för tillfället Några minuter senare inträffade olyckan, strax före bron över Lagerlundaån. Båda tågen bestod av A-lok, packvagn, postvagn, en andra klass-, två första klass-, två andraklass personvagnar samt ytterligare en packvagn. Vid kollisionen reste sig tåg nr 1: s lok "SVEA" och nr 2:s lok "EINAR" upp mot varandra. "Sveas" tender kilade in sig under loket medan "Einars" tender kastades åt sidan. Båda loken totalförstördes tillsammans med två första och två andra klass personvagnar samt två post- och två packvagnar. På tåg 1 dödades lokeldaren, vagnssmörjaren samt en sta

Från 299 kr