Ryska ångaren Xenia som i januari 1904, lastad med lin, strandade vid Bedinge. Lasten upplossades och magasinerades i Trelleborg. Ett haveri som inbragte stadens befolkning minst 10000 kronor på olika sätt. Ångaren var den största som tills dato varit i Trelleborgs hamn. Lastade 5000 ton.
Från 299 kr
En manlig träfigur, iklädd keps, går bredvid en mjölkvarn. Framför sig skjuter mannen en transportkärra, lastad med en fylld säck. Kvarnen består av en rund tunna, ovanpå ligger ett kvarnhjul samt en behållare för korn. Från kvarnhjulet finns ett utlopp för det som är färdigmalt. I bakgrunden ser man fyllda mjölsäckar, borstar och två kvarnhjul. Harry Bergmans "gubbar" (träfigurer).
Vagnslastutbyte mellan två spårvidder 1067 till 1435. VTJ lok nummer 63 har just kommit till överföringsrampen med en överföringsvagn lastad med en torvlastad normalspårig O-vagn. CWJ lok nummer 1 är på väg att backa emot den torvlastade vagnen för att sedan dra den över på normalspåret för vidare transport. Förstatligandet av WAJ och CWJ.
SRJ Mv 134 tillverkad av AB Svenska Järnvägsverkstäder för Stockholm-Roslagens Järnvägar. Här lastad på SJ Ob 35187. Motorvagnen råkade 1948-01-07 ut för en kollision vid Bällsta bro. Den skickades till AB Svenska Järnvägverkstäderna i Falun för reparation. Bilden visar den färdigreparerade motorvagnen upplastad på SJ Ob 35187 för vidare transport till Stockholm Ö. I juli 1948 var motorvagnen åter i drift på SRJ.
Hallsarvebröderna (?) lastar på släke på en långgrund strand i början på hösten. Det våta släklasset är säkerligen tungt, så det behövs två dragare. Hallsarve hade knappast 4 hästar och två likadana vagnar, så det bakre ekipaget hör nog till nån annan gård, om det nu inte är så att det är flera Hallsarve-parter involverade i det här arbetet. Drickbyttan står t v om de främre hästarna!
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Tratt genom vilken man lastar transportbandet som går från sopförbränningsnläggningens bunker till LÖMAB, 1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering.
Personvagn nr 59. Os vagn lastad med kol. Göteborg. Ångcentralen, uppförd i nordligaste delen av driftbangården, var avsedd för uppvärmning av tågsätten på bangården, ilgodsbyggnaden, maskinavdelningens manskapsbod samt tjänstelokaler och förrådslokaler. Ångcentralshuset innehöll pannrum, apparatrum, kolrum och slaggrum. Ångpanneanläggningen var av modernaste typ. Den bestod av tre dubbelpannor. De undre var flamrörspannor och de övre var tubpannor. Centralens skorsten mätte en höjd av 35 meter.
Wargöns AB. Kvartslastning på båt i Fröskog 1956. Lastbåten Idog (liggande ytterst på bilden) byggd 1888 i Kristinehamn för trafik på Norrlandskusten. Kom åter till Vänern runt 1937, och uppskattas då ha dragit runt 1270 laster genom Snäcke kanal. Lastad med ca 100 ton kvarts gjorde hon intrycket av en ubåt, vilket man kan se på fotografiet. Kvartstrafiken på Snäcke kanal mellan Fröskog - Vargön pågick fram till 1971, sen tog lastbilarna över.
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
Enl. tidigare noteringar: "Harry Ödmans fraktjakt "Thea", båten till höger, vid lotsverkets brygga vid Kusten Göteborg. I bakgrunden ett av Lotsverkets fartyg. Längst till höger syns aktern på en Lysekilsbåt som ligger på slipen. Jakten "Thea", 49 fot, lastar ca 70 ton, byggd 1911 i Skien Norge, som fiskebåt. H. Ödman köpte den 1933 av Bergs varv Hälsö och ändrade den till fraktjakt. Sålde den 1940, på grund av oljebristen under kriget. Jakten användes därefter bl.a. att frakta fiskfångsten med från Fotö till fiskhamnen i Göteborg. Repro 1985 av foto tillhörande Harry Ödman, Dragsmark".
Ånnaboda 12 februari 1968 En liten flicka står i Ånnabodas skidbacke med en nalle i famnen och ropar något. Hon är klädd i vit mössa med mörk tofs på huvudet, mörk halsduk, vit jacka, mörka byxor och vita stövlar. Invid henne knäböjer en kvinna klädd i vit mössa, vitmönstrad jacka, svarta byxor och svarta pjäxor. Hon har skidor på fötterna och håller ett par stavar klämda mot vänstra sidan av kroppen med vänster arm. Fler personer samt ett ställ med skidor syns i bakgrunden. En person håller på och lastar något i en pulka.
Ånnaboda 12 februari 1968 En liten flicka står i Ånnabodas skidbacke med en nalle i famnen. Hon är klädd i vit mössa med mörk tofs på huvudet, mörk halsduk, vit jacka, mörka byxor och vita stövlar. Invid henne knäböjer en kvinna klädd i vit mössa, vitmönstrad jacka, svarta byxor och svarta pjäxor. Hon har skidor på fötterna och håller ett par stavar klämda mot vänstra sidan av kroppen med vänster arm. Fler personer samt ett ställ med skidor syns i bakgrunden. En person lastar något i en pulka.
Det är dags att ge sig iväg ut för nattens fiske. Några båtar har redan kommit ut, andra lastar ännu i fiskedonen. Alla verkar fiska samtidigt, vilket var rätt brukligt. Man fiskade jämt när vädret var gott och det inte var något akut med skörd e dyl. Fisk var basmat som åts till de flesta av dagens måltider, särskilt strömming. Man saltade in tunnvis med fisk för årets behov. Man visste aldrig när man kunde komma ut nästa gång för vädret, så det gällde att passa på. Dessutom var man flera i ett båtlag och då måste man hjälpas åt, det gick inte an att någon hade annat för sig. I regel hade man också strikta roller i båten som man inte bytte, var och en måste utföra sin uppgift. Se Nr 409.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.