Familjen samlad på den stenlagda gården framför manhuset på Ulvatorp 1, Kullen i Sällstorp. Alla är mörkt klädda, i mitten sitter en äldre kvinna omgiven av sju stående pojkar och sannolikt deras föräldrar som sitter. Männen bär alla fluga, utom den minsta pojken som har sjömanskrage. Kvinnorna har örhängen och broscher; den äldre kvinnans brosch påminner om ett dräktsmycke.
Från 299 kr
En man står ovanför schakt C som grävts genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna. I bakgrunden syns lusthuset som står på toppen av kullen. Vid fototillfället har den tredje, av totalt tre utschaktningar påbörjats. På den djupaste delen, närmast lusthuset kom schaktet att bli ca 4,5 meter djupt. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1937.
Två personer står i ändan av schakt C genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna. I bakgrunden syns lusthuset på toppen av kullen. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen 1937. Vid fototillfället grävs det andra lagret, av totalt tre i schaktet, bort.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna fotograferad i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1935. Till höger skymtar borgkullen och schakt D1 och D2 som grävdes precis nedanför kullen. I bakgrunden arbetar några män med att skapa en fördämning mot Huskvarnaån. Detta eftersom stockrester som hade grävts fram i vallgraven föregående vinter skulle dokumenteras.
Två kvinnor och en man sitter finklädda på en gräskulle med en hund intill en hög bautasten. Stentoppen har varit av, men föarankrats med järn. Stenen får tjäna som hållare till tvättlinorna som hänger över personerna. Bakom dem ligger ett hus lite nedanför kullen.
Bystad (Bysta) den 23 mars 1937. På en kulle en bit öster om Bystad herrgård ligger en gammal fatbur. Här syns fatburen på den snöklädda kullen i närbild. Fatburen är kvadratiskt formad och har ett sluttande tak åt fyra håll. På det sluttande takets topp finns en liten lökkupol med en spira. En människa står och öppnar eller stänger den vita dörren till fatburen.
Fagerstas fäbodar vid sjön Edsken vy från nordväst. Av den ursprungliga bebyggelsen är det bara den lilla ladan i förgrunden som är kvar och ombyggd till sommarstuga. Av fäbodstugan till vänster på kullen finns endast källarkullen kvar därintill, nu ett kafé. Sommarstugan till höger på udden är byggd 1924. Nu är hela udden planerad för bad och camping "Edskebadet".
Enligt noteringar: "Munkedalsälven. Ras i älvbanken vid 'Hedeholm'. C. G. Johansson ägde gården, men sålde den till Munkedals bruk då oenighet uppstått om vem som skulle reparera älvbanken. Till vänster ladugård och drängstuga på gården. Husen på kullen tillhör Ejnar Smith och Karl Baaz (1986)." (BJ)
Lars-Göran Rådström har klarat studentexamen. (Han ingick i den sista kullen som hade muntliga förhör). Mamma Karin och pappa Egon håller i tårtan. I bakgrunden ses studentkamraten Hans Grönkvist, Lars-Görans storasyster Mona-Lisa Bergström och hennes son Tomas Bergström.
Göteborg. Viadukt för Västkustbane- och Boråsjärnvägarna. BroprovningsvagnI bakgrunden tronar Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz. Den ligger på Gullberget vid Gullbergsvass i Göteborg. Uppfördes av Erik Dahlbergh och stod klar år 1694. Den var en viktig del av Göteborgs försvar fram till 1822. Därefter blev den förråd för den kruttillverkning som då bedrevs på Lejongatan, nuvarande Kruthusgatan. Då man borrade vid Gullbergsvass, cirka 400 meter från Skansen Lejonet, upptäcktes en hälsokälla som innehöll ämnen som klornatrium, jod och bromsalter. Källan hade uppmärksammats redan av Carl von Linné vid hans Västgötaresa 1746. Skansen gick ur militär tjänst 1942, renoverades på 1970-talet och blev förbundsborg för Götiska Förbundet 1974
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Utsikt från Alebo pensionat över sjön Unnen, där några stugor ligger längs sjökanten. I förgrunden det lilla åttakantigt brunnshuset i en rundel, vars källa är anledningen till att Alebo hälsobrunn och badanstalt anlades här. Avsett för vykort. Källans med järnhaltigt vatten började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, varifrån bilden tagits. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Sorsele 776:1
Köping 253:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.