Konfirmander, samt Pastor Holm i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Från 299 kr
Konfirmander, samt präst i Karlstads Domkyrka. Fotografens ant: Holms Läroverkskonfirmander. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Pastor Nilsson med konfirmander i Karlstads Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Pjätteryds kyrka. Den 26 september 1841 invigde kontraktsprosten Petrus Granstrand den nya kyrkan i Pjätteryd. Förspelet till det nya kyrkbygget hade varit mycket stormigt. Redan 1816 hade den gamla medeltida träkyrkan dömts ut. Men på grund av motsättningar hade inget hänt tills biskop Esaias Tegnér ingrep 1830 och resolut ställde kravet att en kyrkobyggnad skall vara i värdigt skick. Den nya kyrkan började byggas 1833 av byggmästare L. Carlsson, Sölvesborg efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Det blev en tidstypisk ljus och rymlig kyrka i empirestil.
Sjösås nya kyrka. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil för Sjösås församling. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Sjösås nya kyrka med omgivningar. 1847 bestämdes att den nya kyrkan skulle byggas i Viås cirka 4 km norr om Sjösås gamla kyrka, belägen i Braås. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig.Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Bröllop. Brudpar och bröllopsgäster fotograferade utanför ett tegelhus. (8 bilder). Osäkra uppgifter om brudparet. Bruden kan vara Johanna Lovisa Carlsson, Fastarp 2, född på Speletorpet, torp under Fagared: Brudgummen Johan Victor Ljungdahl, född på Kärret i Ljungby. Bodde vid denna tid på Halvbondagärde. F d korpral vid Skånska Dragonregementet. När paret utflyttade till Kungsbacka 1908, hade han titeln poliskonstapel. Huset bakom troligen byggmästare Wallenius fastighet (Första tegelhuset i Tvååker) vid gamla mejeriet i Tvååker. Paret längst till höger är Johan Carlsson och hans fru Hulda Carlsson.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Thorssonska huset, även kallat Palma-Huset i kv Hattmakaren. Gatan till höger är Östra Långgatan söderut och de två damerna är på väg in på Kyrkogatan. Till vänster skymtar skylten till Frälsningsarmén, som hade lokaler i kv Hantverkaren mitt emot. Utmed Thorssonska huset ligger det fullt av bråte och fasaden håller på att kläs om. Uppgifter finns att byggnaden uppfördes 1915, men av bilden att döma ser det snarare ut som att en äldre byggnad, med hörntornet, har byggts på med kraftiga frontespiser till vindsvåningar.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bolanders hus på Drottninggatan 2, kv Prostlyckan. Det uppfördes 1904 till Eskilstunabodens ägare Hartvig Bolander. Hans dotter Anna-Greta tog över huset i början av 1940-talet tillsammans med sin man tandläkare Torsten Sandberg. Huset har en egenartad fasad indelad i många olika fält av gesimser, dekorer och väggpartier. Hörntornet vetter åt Magasinsgatan och mot trädgården en glasveranda med smala burspråk och balkong ovanpå. Ett plank skyddar från insyn. Nedanför tornet står en liten flicka. (Jämför med rådman Mellings villa bildnr VMA11716 D10. Eskilstunaboden bildnr VMA11716 D66)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. På de två tomterna i korsningen Västra Vallgatan-Torggatan, nuvarande kv Brunnsparken lät Handelsbolaget Fagerstedt & Palm 1870 uppföra dels detta tegelmagasin, dels ett trämagasin i tre våningar med bodar och vindar för spannmål. I tegelbyggnaden fanns salubod med kontor, två boningsrum och kök, torkria, spannmålsrum och vind. Trämagasinet rymde över 5000 tunnor havre. 1875 köptes magasinen av firman W Thorburns söner i Uddevalla och deras föreståndare för den halländska havreexporten till England, Robert Carl Thorburn Jobson, flyttade till staden. Han blev en välbeställd köpman i staden och byggnaden kallas Jobsons magasin.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Wäring på Kungsgatan 36 i kv Kronofogden uppfördes 1913 åt Henning (1870-1948) och Lovisa (1871-1963) Holmberg. Husets namn kommer sig av att Henning var från orten Väring, norr om Skövde. Lovisa kom från Tyllered utanför Tvååker. Arkitekt var Gottfrid Ljunggren och Villa Wäring stannade inom släkten till år 2015. Tomten hägnas av ett smidesstaket och utmed det går en smal trottoar. Där står en pojke som tycks stampa i en av de små sandhögarna som skyfflats upp på trottoaren.
Boteå kyrka hör sannolikt till de äldsta medeltida stenkyrkorna i Ådalen. Den är också den enda som har varit försedd med korabsid. Vid 1400-talets mitt utökades kyrkan med en korsarm åt söder. Kyrkan är numera vitputsad och har brant, spånklätt sadeltak. År 1788 byggdes klockstapeln av byggmästare Eurenius. Den har ombyggts under 1800-talet och fick då inklädnad med vitmålad panel. Kyrkan har tre stjärnvalv som haft målningar, vilka är överkalkade. Inga medeltida skulpturer finns bevarade. Inredningen är huvudsakligen tillkommen under 1700- och 1800-talen. En senmedeltida dopfunt finns.
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö.
Nya kyrkan. Före branden 1916. På 1860-talet beslöt församlingen att bygga en ny kyrka något ifrån den medeltida kyrkan. Byggmästare var P. Nordin från Trönö i Hälsingland och P.O Hillgren från Gästrikland. Kyrkan består av ett stort långhus och torn i väster där ingången finns. Väggarna är vitputtsade och taket tegelklätt. Tornhuven är klädd med kopparplåt. långhuset har tunnvälvt tak. 1916 skadades kyrkan av ett blixtnedslag. Tornspiran antändes och endast murarna återstod efter branden. Kyrkan återuppbyggdes något förändrad med A Thurdin från Härnösand som arketekt. Kyrkan återinvigdes 1919.
Gideå kyrka. Till att börja med hölls kyrkliga sammankomster i en lada i Norrgidsjö. Gideå hörde vid denna tid som kapellförsamling under Arnäs och blev senare 1811 annex samt eget pastorat 1822. Under åren 1804-1809 började en kyrka uppföras av timmer, ut- och invändigt försedd med stående brädfodring. Torn tillbyggdes åren 1812-1813, enligt uppgift i inventeringsprotokoll 1831, enligt andra källor 1823 (Bygdén). Invigningen skedde däremot inte förrän 1818. Tornet ritades av stiftsbyggmästaren Simon Geting och byggdes upp sommaren 1815 enligt sockenstämmoprotokoll. Geting bodde i prästgården 49 dagar. Till hjälp som arbetsledare och byggmästare hade han snickaren Jonas Arnström.
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Nätra kyrka. Vykort. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Njurunda kyrka ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. Upp till kyrkan leder två vägar kantade av kyrkstallar. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman.; Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakrestia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.