En man står och blåser i en slags tuta vid en sjö i Värmland år 1937. Elever och lärare från Kållered är på skolresa. Skolresan gick genom Dalsland/Värmland till den norska gränsen, och anordnades av Daga och Gunnar Alander. Gunnar var folkskollärare i Kålleredsskolan. Relaterade motiv: A3101, A3103 - A3108.
Från 299 kr
Fikastund för elever och lärare från Kållered som är på skolresa år 1937. Resan gick genom Dalsland/Värmland till den norska gränsen och anordnades av Daga och Gunnar Alander (folkskollärare i Kålleredsskolan). Ingrid Andersson (1918 - 2001, gift Skansing) var medhjälpare på resan. Relaterade motiv: A3101, A3103 - A3108.
Elever och lärare från Kållered är på skolresa år 1937. Skolresan gick genom Dalsland/Värmland till den norska gränsen och anordnades av Daga och Gunnar Alander (folkskollärare i Kålleredsskolan). Ingrid Andersson (1918 - 2001, gift Skansing) var medhjälpare på resan. Relaterade motiv: A3101, A3103 - A3108.
På logementet vid I 12 var kortspel ett vanligt tidsfördriv. Soldaterna är klädda i uniform m/1910. Bilden är från mitten av 1920-talet. Jönköpings Regemente I 12 låg fram till och med år 1927 i Jönköping, men blev 1928 Jönköping-Kalmar Regemente I 12 i Eksjö.
Vykort med motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Sommaren år 1916 var den tyska cirkusen Carl Hagenbeck på besök i Jönköping. Den blev förlagd till området strax öster om Södra skolan på Torpa. Framför lejonburen står fyra män från cirkusen. Längst till höger står möjligen cirkusdirektören själv, Lorenz Hagenbeck (1882-1956).
Sommaren år 1916 var den tyska cirkusen Carl Hagenbeck på besök i Jönköping. Den blev förlagd till området strax öster om Södra skolan på Torpa. Knut Björlingson tog en hel bildsvit på cirkusen. Även detta par som troligen arbetade vid cirkusen fick vara med i fotodokumentationen.
Östra Storgatan i Jönköping, fotograferad från Vindbron. Till vänster Stora hotellets byggnad med Handelsbankens lokal på hörnet och med reklam för Pratts bensinstation och Karnells tobaksaffär. Det höga huset till höger var Smålands enskilda bank och i trähuset låg Lilla hotellet.
Motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Ett överstycke som suttit över en öppen spis, påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Hällen var tillverkad i sandsten och dekorerad med blommor och årtalet 1695. När den öppna spisen blev omodern slängde man ut den och ersatte med en kakelugn istället. Troligen har detta hänt under den första halvan av 1700-talet.
Framschaktade träkistor på en tomt i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Träkistorna var en förutsättning för att kunna fylla ut och skapa ny mark i den norra änden av tomten. I den vänstra kanten syns en brygga som då låg i strandkanten mot Vättern.
Baltiska utställningen 1914. Fronten på två ånglok. SJ F 1200 till höger. Loket var senare med i en stor olycka i Getå. Efter det renoverades det. Loket såldes till Danmark (DSB) när eldriften tog över i Sverige men köptes så småningom tillbaka för att ställas ut på museum. Loket finns idag på Järnvägsmuseet i Gävle.
Stationen fotad från första "Lapplandsexpressen" Den 19 juni 1903 avgick Lapplandsexpressen, det första snabb- och lyxtåget till Lappland från Stockholms Central. Tåget bestod av två sovvagnar i första klass, en salongsvagn, en restaurangvagn och en tredjeklassvagn för betjäningen. Lapplandsexpressen avgick klockan fyra på eftermiddagen från Centralen. 48 timmar senare var tåget framme i Narvik
Filminspelning med SJ Driftvärn. SJ Driftvärn bildades 1946 och hade till uppgift att skydda viktiga anläggningar vid beredskap och krig. Driftvärnen lades ner 2005. SJ E10 1743. E10-loken var bland de sist levererade ångloken till SJ. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok. Loken tillverkades av ASJ i Falun under perioden 1947-1948.
Montering av lok. 1920 fick Nohab en stor beställning på 1000 lok till Ryssland men den hade minskat två år senare till 500. Ordern var värd 230 miljoner kronor och betalades med 56 ton rent guld. 500 lok producerades från september 1921 till december 1924.
Skutskär station före ombyggnaden. Text på kopia - Fr.v. Tufve Spångberg son till sins S., Edvin Pettersson son till Stk., fru Spångberg, stinsfru, Helge Pettersson, son till stk fru pettersson, Stk. Pettersson, Stins Spångberg, Mamman längst till höger hette Hagberg o var mor till Sins Hagberg, Avesta
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
Blomstersmyckat ellok med personvagnar på Malmö centralstation i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. ASEA-tillverkat ellok tillhörande Statens Järnvägar, SJ Ds 330 med vagnarna SJ Ro2 2981 eller SJ Ro2 2982 samt två SJ Ao3.
Bild tagen i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller, andra från höger i bild, var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. Tredje från höger står den dåvarande chefen för järnvägarna i Stettin, Friedrich Lohse. Längst till höger står Axel Granholm, dåvarande generaldirektör för Statens Järnvägar. Blomstersmyckat ellok tillhörande Statens Järnvägar, SJ Ds 330.
Stationen uppfördes 1895. 1935 ombyggdes stationshuset, varvid den gamla I klass matsalen omändrades till väntsal och expedition. Första åren hade stationen ingen biljettförsäljnging, utan var endast uppehållsstation för genomresande, som när tåget gjorde en avstickare till Mariefred här intog måltid eller dyl. Stationen disponeras sedan 1995 av museibanan ÖSlJ . Stationen hette under senare år, 1990-talet, LÄGGESTA-MARIEFRED.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.