Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet. /2000-08-28, AS.
Från 299 kr
Hector Harold Whitlock, född 16 december 1903 i Hendon i Storlondon, död 27 december 1985 i Wicklewood i Norfolk, var en brittisk friidrottare. Whitlock blev olympisk mästare på 50 kilometer gång vid sommarspelen 1936 i Berlin. http://sv.wikipedia.org/wiki/Harold_Whitlock
Kapten Sigge Flachs samling, Prinshaga, Axvall. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Vita Liljan var en välgörenhetsförening. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Hawerman, arkitektfamilj. Johan Adolf H. (1812-85) var lärare vid Konstakademien 1837-77 och förste arkitekt i Överintendentsämbetet 1848-79. Ett av hans mest kända verk är Härnösands domkyrka (1846). Han ritade även åtskilliga skolbyggnader på olika platser och i Stockholm, bl.a. gamla Skogsinstitutet vid Strandvägen (1858) och Manilla dövstuminstitut (1864). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=199955 Elna Fagerström drev fotoateljé i Skara.
Albin Ahrenbergs flygföretag, Ahrenbergs flyg och AB Flygtrafik i Bengtsfors och Dals Långed, fotograferade Sverige från luften under 30-talet fram till 80-talet. Fotografer var bl a Oscar Bladh, Olof Liljekvist, Gottfrid Pettersson, Yngve Sönne. En stor del tillhör en samling som länsmuseerna i Sverige förvärvade på 1990-talet .
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
Västgöta regemente, I 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ur- sprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet Västgöta regemente. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet Västgöta regemente. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 tillVänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Kuskar samlade utanför prästgården. 1. Gustav Pettersson, statare under Prästgården. 2. Karl-Petter, prostens kusk ? 3. , Kroppfjäll. 4. 5. Linus , Sjöbråten. 6. Ivar Karlsson, Habelsbolet ? 1 och 6 var ofta med och hämtade plantor och blommor ute i bygderna. Om kvällarna körde de jord till Lundbergs planteringar. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Andersson på Gårdsjö gård och Frans Jonsson, Åsen, vid ett besök i Älgarås såg, i vilken de var delägare. Det berättas, att Andersson vid sina resor från Älgarås till Gårdsjö kvarn över Åsen-Samfalla gärna tog upp "liftare". Det fanns nämligen ett 20-tal grindar att öppna under färden. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527 Nationalencyklopedin 2002-09-03
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.