Fredrik Ahlgren, född 1858 i Visby, död 1907 i Gävle. Grundade 1885 firma F.Ahlgren som blev grunden för F.Ahlgrens Tekniska Fabrik vilka med tiden kom att tillverka kända godismärken som Läkerol, Ako, Ahlgrens bilar mfl. 1886 kom även brodern Adolf (1872-1957) in i företaget och det var han som tog över verksamheten efter Fredrik Ahlgrens död. Då inleddes den egentliga satsningen på konfektyr som gjorde företaget känt över hela världen framförallt genom Läkeroltabletten. Verksamheten kom att stanna i familjen Ahlgrens ägo fram till 1985.
Från 299 kr
Lastångaren Gustafsfors I på nedgång, passerar Dalbobron i Vänersborg. Denna bro togs i bruk redan 1913 och revs 1965. Bron var 60 m lång, körbanans bredd drygt 4,5 m samt ca 1 m bred gångbana. Manövreringen skedde på elektrisk väg, och att öppna resp. stänga bron tog ca 90 sek. Bron blev efterhand enkelriktad med hjälp av ljussignaler. Nya Dalbobron invigdes 13 december 1962. Gustafsfors I byggd 1882 i Gustafsfors. 1939 omnamnad till Långö.
Karolina och Anna Greta Andreasson Olof Jonssons text: "Maria och Karolina, Andreas döttrar, Lärsbo" I början av 1900-talet så bodde tre systrar i Stora Kas. Deras far Andreas Andersson tog undantag 1849 och flyttade då till Stora Kas. Han hade sex barn, de tre döttrarna som bodde i Stora Kas i början av 1900-talet var Anna-Britta Hjärtum 1829-01-28 död 1915-04-12, Karolina Hjärtum 1837-11-12 och Anna Greta Hjärtum 1842-04-25. Enligt församlingsboken flyttade Karolina och Anna Greta till ålderdomshemmet Billegården i Hjärtum 1921.
Wargöns AB. Kvartslastning på båt i Fröskog 1956. Lastbåten Idog (liggande ytterst på bilden) byggd 1888 i Kristinehamn för trafik på Norrlandskusten. Kom åter till Vänern runt 1937, och uppskattas då ha dragit runt 1270 laster genom Snäcke kanal. Lastad med ca 100 ton kvarts gjorde hon intrycket av en ubåt, vilket man kan se på fotografiet. Kvartstrafiken på Snäcke kanal mellan Fröskog - Vargön pågick fram till 1971, sen tog lastbilarna över.
Karin Knape f. Bäckström är mor till Inga Knape och Hans Knape och syster till Greta Bäckström. Hanna Larsson är kusin till John Knape. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Clara Knape, född år 1852 - död år 1928, mor till Johan Knape. Karin Knape f. Bäckström är mor till Inga Knape och Hans Knape. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Erik Bäckström är bror till Karin och Greta Bäckström och var bosatt i Köpenhamn. Erik Bäckström var gift med Betty och de hade barnen Greta och Reinhold. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Inga Knape f. 1918, dotter till John Knape och Karin Knape f. Bäckström. Clara Knape mor till John Knape. Hanna Larsson är kusin till John Knape. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Inga Knape f. 1918, dotter till John Knape och Karin Knape f. Bäckström. Hanna Knape hemma på besök. Hanna var sjuksköterska i New York, USA. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Systrarna Karin och Greta med syskonbarnen Grete och Reinhold. Erik Bäckström var bror till Karin Bäckström och Greta Bäckström. Erik Bäckström var gift med Betty och de hade barnen Greta och Reinhold. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Reinhold Bäckström från Köpenhamn med sin farfar Thure Bäckström. Reinhold Bäckström är son till Erik Bäckström, som i sin tur är bror till Karin Bäckström. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Flyktinghjälpen resulterade i samlingsrekord - 13 milj kr betalades in på 150 minuter. (Se Tidningen PS nr 6/1967 och 4B/67 samt Postens Kundtidning nr 2/1967). Foto 16/4 1967. Från repetitionen före TV-sändningen, som leddes av Lennart Hyland, i TV-studio B, Valhallavägen 117, Stockholm. Postvärdinnorna Gunilla Johansson, t v och Kerstin Dufva tog emot TV-publikens insatser efter första avdelningen av TV:s mammutporgram. Gen dir tittar intresserat på och detsamma gör Lennart Hyland, som blivit utnämnd till hederspostiljon och försetts med postiljonsmössa.
Tre estländska textilarbeterskor, systrarna Asta, Saida och Wilma står framför August Werners fabrik i slutet av 1950-talet. I bakgrunden till höger skymtas Wilmas lille son. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saida och hennes tre estländska väninnor, 1944. I bakgrunden syns August Werners fabrik där de unga kvinnorna fick arbete. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Dans i färgeriet på Luciadagen. Detta var en årlig tradition och en av arbetslokalerna gjordes då om till dansgolv. Slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kanalrensning av estländska män år 1955. Kanalen (Lindomeån) rensades från färg och annan smuts en gång om året. Fabriken (August Werner) stängdes under tiden. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
"Slutligen tog vi vägen om Västra Ingsjön för att titta på isfiskare och skridskoåkare. Men folk i trakten hade tydligen bättre vett än denna tidnings reporter. Inga människor syntes till. Isarna är inte säkra ännu, så vi passar på att uppmana till försiktighet. Fågellivet i sjön är emellertid stort så tiden fördrevs med att småprata med de vackra fåglarna som simmade omkring vid utloppets öppna vatten." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.