Kurator, Nye generalen 18 maj 1967 En man klädd i skärmmössa, kavaj och som bär glasögon och har en pipa i munnen mottager en rock från en annan man som är klädd i rock, bär glasögon och har ett armbandsur på vänster arm. de befinner sig i en större garderob.
Från 299 kr
Kronprins Carl Gustaf på Nordiska kompaniets leksaksavdelning. "Sveriges kronprins Carl Gustaf, fem och ett halvt år, behöver ännu inte tänka på statens affärer. I stället ägnar han så mycket större intresse åt förhållandena på leksaksavdelningenn inom Nordiska Kompaniet, det över hela världen välkända svenska storvaruhuset, som den 14 januari 1952 fyller 50 år och som varit den goda smakens härold i Sverige."
Säckställ av tysk modell (dubbla rör) med upphängda påsar. Observera skillnaden i höjd mellan påsarna i stället av svensk typ (till vänster) och i det tyska stället (till höger). Det tyska stället kräver större utrymme (ca 55 mm) i djupled jämfört med ett svenskt ställ eller ett tyskt ställ med ovalrör.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Första stationshuset av trä, Gnestatypen, tillbyggdes några gånger, men blev för trångt .Det flyttades då till Skebokvarn. Istället byggdes ett större envånings stenhus 1892. Mittpartiet medgav en hög och prydlig vestibul, och allt inrättades så tidsenligt som möjligt. Det breda skärmtaket är av järn och glas.Stationshuset har moderniserats 1924 o 1936.
I porten Johan Larsson, som köpte Kyrkängen av hustruns mor. En större ladugård uppfördes på den gamlas plats år 1895. I gårdshuset bodde på 1890-talet fotografen Isak Andersson. Han ordnade mörkrum i köket och i utbyggnaden bakom fanns ateljén, som t o m hade fönster i taket. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Järnvägsspår lagda på banvallen som numera avdelar Sagsjön i två delar, Kållered 1990-03-22. Tidigare gick spåret utmed sjön men pga att banvallen då och då gick sönder pga att sten gled ner i sjön, så byggdes en ny banvall i sjön, vilket gjorde att sjön delades i en mindre och en större del. Till höger skymtas Kållered Bergtäckt - Swerock (tidigare: Sabema).
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930 Är verkstaden åter uppbyggd 1931, som den ser ut idag. Foto Erik Andersson 2000
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Stegbil med förare från slutet av 1920-talet. Kommentar från en användare: Brandmannen på bilden heter Karl Jansson. Han var född i Karlstad och arbetade på brandkåren i Karlstad under större delen av sin levnad. Hans hustru hette Hedvig (f. Brunzell) och hon var bördig från Gräsmark.
Augusta Eugenia Silfverhjelm född Pirret och Anna Maria Kr. von Knorring. Anna Maria Kristina von Knorring, föreståndare för första större flickpensionen i Skara. Carolina von Knorring, 1841-1925, fotograf med egen ateljé på Regeringsgatan 59 i Stockholm 1864-1871. Deltog i Industriutställningen i Stockholm 1866. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen.
Tunbanan invigdes 11 nov. 1908. Loket tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska verkstad och kom i trafik vid LSSJ 1874. Det kom att trafikera smalspårsbanor i varabygden och skrotades 1916 då det kom större o starkare lok. Skarabanan köpte Håkantorpsbanan 1892 och drev trafiken på denna bansträcka fram till år 1902 då Lidköpings stad inköpte densamma.
Foto från Vattentornet mot S. omkring 1912, I förgrunden Karlmarkska och i bakgrunden hamnen, 6850:2, en färja i läget och en på utgående, husen från vänster 1 nedre stationshuset med tornspira, 2 rådhuset med urtavla … under färjeportarna, 3 i förgrunden till höger Karlmarkska palatset inom kvarteret Valfisken större.
Färgfabriken Müller och Mann. Bolaget startade sin verksamhet i före detta AB Iris och ET Gleitsmanns lokaler söder om Gutenbergsgatan. Färgfabriken hade ingen större framgång och verksamheten lades ned kring 1911. Lokalerna kom att användas som lager av ET Gleitsmann fram till 1915, då Trelleborgs Gummifabrik köpte upp dem.
Smedjan 1972. Också de flesta metalldelarna i båtarna tillverkades vid Fröbergs Båtvarv. På varvet finns en fullständig smedja. Där tillverkades vissa beslag m m. Större metalldealr som behövde gjutas lät man dock tillverka vid ett gjuteri. Gjutformarna tillverkades på varvet. Smedjan ligger i samma byggnad som stora verkstaden.
Officerare i paraduniform ombord på större örlogsfartyg, sannolikt pansarskepp. Mannen till v bär uniform vars nationalitet inte kunnat utrönas. Bergers samling innehåller bilder från såväl kung Gustaf V:s statsbesök i Tallin och Riga 1929 och den lettiske presidenten Zemgals besök i Stockholm samma år; det är möjligt att även Fo229140 tagits vid något av dessa tillfällen.
Utgrävning av Bos källare nordväst om Vårdnäs kyrka. Utgrävningen var en del i en större undersökning av Bo Jonsson Grips borg Bjärkaholm vid Stångån invid Bjärka Säby. Utgrävningarna påbörjades 1914 under ledning av Otto Janse (1867-1957). Ansvaret övertogs 1915 av Sven Brandel (1886-1931) och pågick till omkring 1928.
Löfstad slott uppfördes under 1600-talets mitt på initiativ av fältmarskalken och greve Axel Lillie. Redan under 1680-talet genomgick slottet en större ombyggnad vilket bland annat resulterade i en risalit för nytt trapphus och tillkomsten av ett säteritak. År 1750 drabbades slottet av eldsvåda. Huvudbyggnadens exteriöra uttryck är sedan dess ett resultat av den påföljande, påtvingade restaureringen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.