Ur slottskyrkans altarsilver, förvarat på annan plats. Kalken daterad 1685. Det övriga silvret samtida med kalken. Mästarstämpel (Hans Olofsson Sturk).
Från 299 kr
Interiör från Kalmar slott, Gröna salen, rum 87. Konstnären Einar J:son Kedjas separatutställning på Kalmar slott 1-13 augusti 1942. Fanorna.
Övervåningen, halvrunda salongen (rum åtta). Spegeln fanns på majorskans tid från farfars fars tid. Exakt samma bård på Ruda.
Rum i nedre våningen med målningar utförda av Nils Johan Johan Jonsson vid mitten av 1800-talet. Bröstpanel. Väggen däröver indelad genom joniska pilastrar i gräddgul marmor. Fältens grundon ljusblå schatterad. Gräddgul marmor. Hörnornament blå. Listen kring bilderna brun och gul.
Edvin Wikströms storbåt vid bryggan på Örö.
Fiskeredskap och ekonomibyggnad i Ragnabo.
Ismantorps fornborg.
Gunnebo bruk. Gamla tråddrageriet - arbetarkasern i korsvirke, byggd på 1800-talet av en tysk bruksägare på Gunnebo.
Kvarter Mältaren 31 på Norra Långgatan 58-60. Det smala gårdsutrymmet mellan 58 och 60. Se uppmätning.
Ett båtsmanstorp på Karlshöjd i Gösbäck. Änkefru Karlsson på Karlshöjd lär bland gårdens papper ha haft en del båtmanskontrakt. Till höger om torpet står Pettersson, som bodde där.
Tegelugn i Grop, Västrums socken, översikt över området.
Grimskär. Fyruddig skans, byggd 1623 efter ritning av Goirg... Fyrtorn av trä byggt på 1850-talet, men färdigt och ombyggt 1884. Från söder. Bilden tagen vid extremt lågvatten.
Ett målat rum i undre våningen. En bild över Bäckaskog efter något illustrerat verk.
Källa ödekyrka.
Piparekrogens bod med utskjutande övervåning. Fram till 1992 då det brann ner var Piparegården äldsta huset i Rinkabyholm.
Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)
Ottenby kungsgård. Det runda ridhuset inifrån planen inuti huset. Rakt fram port mot stallbyggnaderna.
Mangårdsbyggnaden till Lockebo i Målilla socken.
Trädgårdsmästarebostaden med västhus på Ebbetorps gård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.