Manbyggnaden på Ångermanlandsgården. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. V
Från 299 kr
Ångermanlandsgården. Ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen.
Ångermanlandsgården på Murbergets friluftsmuseum. Ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen.
Portlidret på Ångermanlandsgården, Murberget. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården.
Murbergets Klockstapel. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltidskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
Klockstapeln vid Murbergskyrkan. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltidskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
Parti av Storgatan i Linköping 1950. Närmast ses Storgatan 34 som påtagligt representerar en äldre tid med mindre trafik. Från 1919 drev färgerifabrikör Martin Ängqvist sin rörelse i byggnaden. Till hösten kommer huset att rivas för att ge plats för en breddning av gatan ett nytt affärs- och bostadskomplex.
'Monteringen av Göteborgs Naturhistoriska museums elefant, från Angola. :: :: Grundstommen med ''öppen centralbräda'' är nu täckt av finmaskigt ståltrådsnät vilket senare kommer att täckas av lerlager för att bilda lerformen. :: :: Fynddatum: 1948-12-04. Elefanten skjuten och monterad av David Sjölander. :: :: Elefanten finns utställd på Göteborgs Naturhistoriska Museum i däggdjurssalen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4576:1-18.'
'10-armade bläckfiskar liggande i konserveringsvätska. :: Text enligt foto: ''Den 10-armade bläckfisken, Loligo, kommer från Atlanten höstetid i mängd till vår västkust för kalas i sillstimmen. I medelhavsländerna uppskattad delikatess och betingar högt pris på fisktorgen. För riksmuseet (men ej för middagsbordet) konserverade svenska bläckfiskar (släktet Loligo, kalmares).'' :: :: Ingår i serie med fototnr. 5680:1-23.'
'2 fjällugglor. Text på engelska under tidningsartikeln: Fjällugglor från Arktisk som blåst ut till havs under deras flytt och tvingades att söka skydd på fartyg i Atlanten. De visades för Zoologiska trädgården och kommer att få vit fjäderdräkt till våren. :: Ur The Times Weekly Editition 1926. :: :: Ingår i serie med tidningsurklipp med fotonr. 1552-1563.'
'Akka-expeditionen sommaren 1932: :: :: 6 st män på Skandias däck. Enligt text på fotot: ''Bottenhuggarens fångst mottages med förväntan''. Se fotonr. 2450: ''tredje hugget kommer upp''. Bl.a. Hugo Oldevig, Leonard Axel Jägerskiöld (tredje från höger) och Harald Alander. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2400-2453.'
Båtsmanstorpet Rusatorpet i Wämöparken. Flyttades till parken 1993. Namnet kommer från att båtsman Rus från Lösens socken bott i det. Jonas Pettersson Rus (1838-1916) antogs som båtsman 1861 och tjänstgjorde bland annat som eldare och förrådskarl. Brist på dokumentation kring torpet har gjort att det förekommit felaktig information om dess historia.
Ark med två monterade foton och text: "Kajakhamnen. Varje kajak är gjord för den som använder kajaken. Ingen annan har en sådan passform. Fjorden i bakgrunden är Bredefjorden. Det här härifrån alla isbergen kommer. a. Harpunen kastas. b. Den lilla kajaken bland de stora isbergen."
Dokumentation av Kalles Kaviar. Här står sillvagnarna på kö framför invägningsvågarna på linjen för sill i glas. Sillbitarna kommer från olika beredningsfabriker, främst från Norge och Island. Vågarna som syns uppe t. v. i bild, är datastyrda och gör "grovjobbet" med att väga och fylla glasen och har på ett markant, poitivt sätt minskat antalet arbetsskador hos personalen.
Vy över Norrköping från 1869. Fotografiet är taget i västlig riktning från Syltenberget och visar närmst åskådaren bebyggelsen inom stadsdelen Östantill. Mycket kommer snart att rivas i och med att staden växer men vissa byggnader känns igen, så som Olais och Hedvigs kyrktorn. Hospitalsgatan skymtar till vänster i bild.
Ett dekorerat med blomstergirlanger och hissad fasadflagg. Utanför sitter och står tre personer, vid entrén till C. J. Lindgren & Co. står en man. Längre bort i bild kommer tre kvinnor och en man promenerade i riktning mot fotografen. De väntar på kung Oscar II.
Två män sitter i en tvåaxlad vagn dragen av en vit häst i hörnet Sjögatan och Ribbagårdsgränd. Fotograferade från nedre delen av Ribbagårdsgränd upp mot Brahegatan/Grännaberget. Till höger syns kvarteret Adelin 2 och till vänster kvarteret Köpmannen 1. Någon av männen i vagnen heter sannolikt Harald Wästerberg och kommer från Ödeshög.
Ett dekorerat med blomstergirlanger och hissad fasadflagg. Utanför sitter och står tre personer, vid entrén till C. J. Lindgren & Co. står en man. Längre bort i bild kommer tre kvinnor och en man promenerade i riktning mot fotografen. De väntar på kung Oscar II. Flaggstång med unionsflagg i gathörnet.
Stockholms slott 3 november Första gruppens första avlösning på plats för avmarsch. Från vänster återkommer förste avlösningsföraren efter att ha anmält: "Löjtnant, första gruppens första avlösning klar att utgå!" Han har därefter fått kommandot "Utgå!" och kommer nu från sin plats främst i första gruppen att kommendera: "Avlösning framåt - marsch!" Därefter marscherar gruppen ut och avlöser sina poster.
Stockholms slott 3 november Andra gruppens första avlösning på väg. Den kommer här förbi Storkyrkan efter att ha löst av post nummer 6 (Högvaktsterassen utanför Högvaktsflygeln). Nästa post i tur är nummer 7 (utanför Södra valvet i Slottsbacken). I vita hjälmar ses avgående avlösningsförare och avlöste post nummer 6.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.