Två män arbetar med att slå ner en spåntvägg tvärs över den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökingar sommaren 1932. Spåntväggens syfte var att hålla borta vatten från Huskvarnaån från den inre vallgraven så att den kunde undersökas.
Från 299 kr
En stenpackning dokumenteras i samband med arkeologiska undersökningar vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1934. Sittande med ritbrädet är fil.stud. Anders Lindahl. Han får hjälp med mätningen av skoleleven Gunnar Hellman. Anders Lindahl var vid undersökningarna mellan 1933-1938 projektledaren Georg Sahlströms närmaste man. Gunnar Hellman hade samma roll vid undersökningarna 1939 och 1942.
Bebyggelse i Runsås i södra Onsala, med omgivande odlingslandskap och träddungar. Under 1800-talet låg gårdarna runt berget i Runsås med sina ägor ned mot Röde Holme och Vässingsö. Släkten Rundberg ägde då dem alla och fäderna var sjökaptener i många generationer.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Kaktusplanteringen i Järnvägsparken 1951. Detta år formades kung Gustav VI Adolfs namnskiffer till det centrala mönstret. Han hade krönts till konung i oktober året innan. Karl Fredrik Olsson var redaktör (ca 1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel.
Syskonen Margit och Ivar Johansson från Sandlid sitter på en sten vid en en i skogen med var sin pingstlilja; Ivar bär sin på kavajslaget och Margit håller sin i händerna. Hon har tygskor och randiga strumpor, byxor, kort kavaj samt en stickad tröja med brosch på kragen.
Bygatan genom Tjolöholms arbetarby med kyrkan i fonden. Ett sällskap går på vägen. Kyrkan ritades, till skillnad mot övriga byggnader, av göteborgsarkitekten Hans Hedlund. Han var en vän till släkten Dickson och hade redan ritat flera byggnader som deras olika stiftleser låtit uppföra. Kyrkan invigdes i oktober 1904.
Pojke sitter med ett leksaksskepp i knät på vårdträdets mur på Björsgård. Till höger ses Sveabergstorpet som Severin Nilson lät flytta till Björsgård och som blev hans sommarateljé. Seden att göra en stenfot runt vårdträdet var typisk för Halland och Skåne.
Mossen, Onsala. Bostadshuset och ekonomibyggnader som omringar gården, där några pickande hönor går. De fyra Mossen-gårdarna ligger samlade likt en by i socknens norra del. Förr var torvupptagningen i de stora mossarna här mycket betydelsefull för bränslebehovet i denna trädfattiga trakt.
Brigg, byggd 1869 vid Brodinska varvet i Gävle. 1910 hemma i Huseby, Göteborg, 1915 i Hälsingborg, 1917 Malmö, 1919 Göteborg, 1921 d:o,1923 Pataholm, Oscar Sjöberg. Befäl havare och meddelägare kapten Pehr Ohlsson. Såld 1936 såsom museifartyg till Gävle; och var 1933 liggande i Västervik under jubileumsutställningen. Oljemålning signerad Algoth Nilsson Skillinge 1931. Original i Ålems kyrka. Kopia finnes.
Galjonsbild från barken Mathilda av Kalmar. Bilden tillhörig konstnären Oscar Hullgren, Christiansö, Danmark, där den är uppsatt på ägarens sommarbostad. Nertagen 1939. "Mathilda" var byggd i Workington 1849. England och hette ursprungligen "Curanto". Inköpt till Kalmar på 80-talet. Fördes av kapten A Wernlund. Förlist vid Bölshavn på Bornholm
Fartyget Lusitania som tillhörde Cunard Line. Hon sänktes av en tysk ubåt utanför Irland i maj 1917. Nära 1200 människor dog. Tyskarna hävdade att Lusitania förde vapen i lasten medan USA hävdade att det var en krigshandling mot icke-krigförande. Sänkningen av Lusitania bidrog starkt till USAs inträde i första världskriget.
Stolen inköpt på en auktion i Kristdala i början av 1930-talet. Stolen är tillverkad i slutet av 1700 - början av 1800-talet. En mycket sittriktig och stabil stol fogad med tappar och dymlingar. Har drag av rokoko, men torde vara ett bondesnickeri. Förg: svart med gulddekoration. Rygg-och sittklädsel broderad. Stolen var 1982 placerad i sommarstugan Paradiset, Mörtfors badanstalt.
Johannes Zanders T-Ford på ängen vid Kappemåla Göl. På bilden Johannes Zanders barn: 1 Greta Alexandersson 2 Alva "." 3 Erik "." 4 Birger "." 5 Artur "." 6 Bertil "." 7 Gärda "." 8Hugo "." Johannes var sån till skräddaremästare Zander och hade 11 syskon. Bilden publicerad i Gunnar Reinius bok: Bilder från barndomen, Prisma förlag 1986. Enl. löfte / C.O.
RMS Olympic i New Yorks hamn. Olympic började byggas 1908 och var klar 1910. Hon gjorde sin första resa i mitten av 1911. Under första världskriget användes hon för att trnsportera trupper. Efter kriget återvände hon till White star lines och användes åter som ett passagerarfartyg till och med 1934 då rederiet gick ihop med ett annat företag. 1935 såldes hon.
Olympic började byggas 1908 och var klar 1910. Hon gjorde sin första resa i mitten av 1911. Under första världskriget användes hon för att trnsportera trupper. Efter kriget återvände hon till White star lines och användes åter som ett passagerarfartyg till och med 1934 då rederiet gick ihop med ett annat företag. 1935 såldes hon.
På Hoppets torg i Jönköping står tre ungdomar, från vänster: Roger Johnsson (1), Christer Ohlsson (2) och Tom Andersson (3). Bredvid dem finns statyn "Hoppets vision" i brons, gjord av Rune Karlzon, en svensk skulptör. Han var född 1930 i Bottnaryd och död 2001. Bakom dem är ingången till Smålands Bank.
Anteckningsbok som har tillhört Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. I anteckningsboken finns noteringar om kunder, plagg, beräkningar etc. från åren 1962-1966.
Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands – som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller.
Carl Petter Toll. En tid smed på Marieholms Bruk i Åsenhöga socken, senare predikant i Jönköpings Missionsförsamling. Familjen bodde en tid i Törestorp, Daretorp där fotot ev. är taget. Flyttade till Hultsjö församling, Jönköping 1876. Var enarmad efter en arbetsolycka. Fotot kan vara taget före olyckan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.