Annette "Anna" Jönsson (född 1865 Tjörnarp), gift med Håkan Jönsson som var rektor på Stretereds skolhem, står i ett rum i Rektorsvillan i Stretered där paret bodde, okänt årtal. Sekretären i bakgrunden finns nu hos Kållereds hembygdsförening på Långåker 1:3.
Från 299 kr
Tre mjölkerskor ute i en hage med var sin ko. Bakom kon i mitten kikar en liten pojke upp. De små träden i slänten kan vara krikon, även kallade fattigmansplommon, vilka lantbrukarna förr gärna lät växa på en stenig kulle där annat inte gick att odla.
Mangårdsbyggnaden på Svärtingskulla (Evalds), Ås socken, med en stenglagd gårdsplan. Familjens äldsta två söner står framför huset, hållande var sin häst, och på en trädgårdssoffa sitter de äldsta två systrarna i likadana rutiga klänningar. Huset är ståndsmässigt med en rikt uppglasad utbyggnad, pilasterliknande portomfattning med överstycken dekorerade med kryss och guttae (droppliknande utskärningar) nedtill, samt skärmtak med figursågad dekor undertill. (Möjligen en förläggargård)
Floby station. Flyttad 1867 från Gerarp i Sörby, men behöll namnet Sörby tills 1912. Huset med gaveln mot perrongen var det gamla stationshuset från Gerarp som här blev stinsbostad. Det "nya" hade från början stått i Laxå. Foto från 1926 då eldriften togs i bruk.
Patron Clas Gavelius guldbröllop. Guldbröllopet måste ha gått av stapeln omkring 28 juli 1894. Det var då 50 år sedan brukspatronen på Graninge bruk, Claes August Gavelius, född 10 juli 1818 i Utansjö, gifte sig med Hilda Augusta Hedberg, född 10 januari 1818 i Färnebo socken i Värmland.
Restaurangen i stadsparken invigdes den 1 juni 1881 och fick snart det folkliga namnet Byttan då den hade samma form som en smörbytta.. Byttan Bekostades av Johan Jeansson som också var initiativtagare till Stadsparken. På bilden ser man Byttan i orginalutförande. Restaurangen byggdes om 1939. Arkitekten Sven Ivar Lind gav byttan dess nuvarande modernistiska still.
Centrum-biografen på Larmgatan, som den här höstdagen 1943 bland annat visade den amerikanska komedin "Han kom om natten". Larmgatan var länge stadens biogata. Här låg också Palladium i korsningen Norra Långgatan - Larmgatan som öppnade 1919, och Grand, som öppnade 1939 på Larmgatan 6.
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Porträtt. Talmannen i bondeståndet Nils Persson i Ringstorp, född 1798 i Hornaryd, död 1871 i Ringstorp. Talmanskedjan om halsen. Nils persson var systerson till professor Per Sjöbring i Uppsala, vilket namn hans son sedermera biskopen i kalmar, Pher Sjöbring, upptog.
Granen på denna bild fälldes den 26 februari 1941 på Granhults gård 1:2 och 1:4 i Ålems socken, Kalmar län. Granen var omkring 30 meter hög. Mätte vid roten 110 centimeter i diameter och hade 153 årsringar. Uppgiftslämnare: N J Lindhagen.
Villa Ängö var Hugo och Gussy Jeanssons sommarvilla. 1949 såldes villan till bryggeridirektör Germanus Weiner (1884-1964), som renoverade villan och använde den som permanentbostad. Såldes i början av 1970-talet, varefter tomten styckades upp och flera stora villor byggdes i f.d. Jeanssons trädgård.
Duk av blått och vitt linne, signatur invävd: Fredrik Harmens 1840. Härtill ett antal servetter med enstaka figurer ur Fritjofs saga. Inköpt vid auktion på Berga i Högsby av nuvarande ägarens (1925) fader. Duken beställd av Fredrika Harmens på Ruda i fröken Rappes vävskola i Kalmar. (Fröken Rappe var gift med kyrkoherde Amnell i Persnäs.)
En loftbod är ett timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden, med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.
Den sten på Stensö udde som restes till minne av den franske kungen Ludvig XIII:s besök 1804. Ludvig var bror till den kung med samma namn som halshöggs under franska revolutionen. Då dennes son, även han död under revolutionen, räknas som den sjuttonde Ludvig tog den förste kungen efter revolutionen ordningssiffran 18.
Kungliga Kalmar regementes 300-årsjubileum 1923. Regementet var aldrig förlagt till Kalmar utan hade hela sin existens sin huvudsakliga övningsplats på Hultsfreds slätt. I samband med värnpliktsreformen i början av 1900-talet fanns det dock planer på att flytta det till Kalmar men förlades i stället till Eksjö där det 1926 slogs samman med Jönköpings regemente. Numera förs fanan av Eksjö garnison.
Konsul Gösta Jeansson och fru Ann-Maries hem. Villa Talludden var först direktör Ragnar L. Jeanssons sommarhus, men byggdes om 1934-35 för att bli en fashionabel åretruntbostad för Gösta och Ann-Marie Jeansson. Se Jeanssondynastien av Göran P D Adolfsson, sidan 270 f. Se även : Talluddens bebyggelsehistoria av Gunnar Magnusson (1990)
Kung Gustav V vid Ölandskajen (Ölandshamnen) i Kalmar på väg till Öland 1930. Mannen närmast tåget i vit mössa är postiljon Åke Isaksson. Han var vid den tiden ansvarig för posttransporten mellan Färjestaden och Solliden, vilken företogs med motorcykel med sidovagn. Polisen längst till vänster heter Löfvstrand.
Bertås orkester. Fotot är taget i den nyöppnade danspaviljongen i Folkets Park, Kalmar. Premiären var fredagen 30/4 och lördagen 1/5 1943. Från vänster: Sven-Gunnar Frieberg - trumpet, Alf Widerberg - tenorsax - klarinett - trumpet, Roland Käck - trummor, Olle Rosdal - altsax - klarinett - violin - dragspel, Fred Brandin - Tenorsax - klarinett - dragspel, Bertil Åkerlund - piano och kapellmästare.
Oskar II:s jakt Drott. Möjligen är bilden tagen i Borgholm 1902 under den resa kronprinsparet Gustav och Victoria företog på jakt efter en plats att anlägga en bostad som skulle vara mer tjänlig för Viktorias luftrör än Stockholms slott eller Tullgarn. Det var under denna resa man fann platsen för Solliden. Fartyget för unionsflagga.
Handskriven, norsk text, på kortets baksida: "Värkmestaren Herr J M Olsen c/o O Mustad & Son, Mölndal, Sverige Lysaker Den 22/6 1911. jeg vil sende dig ett kort jag var på Holmenkollen i dag Tisdag så Fotograferade jag mig du skjänder vel i gjen mig. Conrad Olsen."
Lövtäkt eller hamling. Lövtäkt, beskärning av lövbärande kvistar som vanligen torkas för att användas till foder. Lövtäkt var mycket vanligt i Sverige fram till början av 1900-talet och är vanligt över hela världen i områden med kalla vintrar och lövfällande träd. Källa: Nationalencyklopedin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.