Fågelboet. Läkaren, folklivsskildraren och författaren August Bondeson står på baksidan av sitt föräldrahem. En blommande buske växter alldeles inpå fasaden. Det var August föräldrar Carl och Lisa Bondeson som lät uppföra boningshuset 1855. Idag är gården en filial till Hallands kulturhistoriska museum och ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen. ekomuseum.
Från 299 kr
Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Vägraset vid Sandvikens fabrik 1975. Raset kom sig av att massabalar lagrats i jättestora partier på mark vid kajen. Regeringen stimulerade nämligen fabriker att fortsätta producera, fast det inte fanns köpare i lågkonjukturen vid denna tid. Därför var man tvungna att "uppfinna" sådana här lagringsplatser. Grimsens bogserbåten "Örn" som låg vid kaj före raset fanns senare långt ut på älven.
Portlidret på Ångermanlandsgården, Murberget. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården.
2002-02-07, AS. Herrman Sylwander (1883-1948) tog över ateljé Jaeger efter Albin Roosval, som hade köpt den av Valentin Wolfenstein. Det var Wolfenstein som köper ateljén av Jaeger 1890, för den otroliga summan av 60 000 kronor. Sylwander driver ateljén mellan åren 1908 och 1948. Fakta hämtad ur " Den svenska fotogrfins historia 1840-1940". ISBN 91-34-50314-5.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Brevkort, "Fjälldalen" med sekundär anteckning: i Harplinge socken. Motivet är en vinterbild med vy över ett fruset vattendrag med små öar framför en mangårdsbyggnad, omgärdad av späda lövträd. Byggnaden har en bred, centrerad frontespis och rundbågade fönster. Vid 1800-talets slut var Gustaf von Segebaden godsägare här. Kortet är tillverkat efter 1905 eftersom det har delad baksida (fält för såväl adressat som hälsning).
Interiörbild av salonger i överläkarvillan på Kustsanatoriet Apelviken från Albert Ahlbergs tid (1941-1966). Villan stod klar 1929 och överläkare Robert Hanson med familj var de första att flytta in. Den främre salongen har diskret målade väggfält och dörröverstycket pryds av en grisaillemålning (olika grå nyanser) med ett solur.
Ättestupa, ättestörta eller ättestapul var ett hiskligt stup från en hög klippa ned i ett gapande djup, dit personer störtade sig ned, som av någon orsak tröttnat leva; härigenom hoppades de att fortare komma till gudarnas sälla hem i Glysisvall, Valhall,
1971 flyttades Wulkanska huset upp till Murberget. Uppmärksamheten kring flytten var stor och förevigades av flera artiklar i de lokala tidningarna. Natten mellan den 5 och 6 maj ägde själva flytten rum. Wulkanska huset lyftes upp på en trailer och kördes till sin nya plats på Murberget.
Här ser man hur Ölandsbron växer fram. Den började byggas 1968 och stod färdig hösten 1972. Bron byggdes från två håll och det var stora festligheter när man möttes mitt i Kalmarsund. Detta är bara i början av bygget - lågbrodelens första pelare på Svinö.
Vykort av Bengtssons på "Lera" cirka 1900. Fabrikör Erik Bengtsson med hustrun Anna-Kristina sittandes i mitten framför sågverket "Lera" cirka 1900. Erik föddes 1832 i Lilla Vommedal, avled 1904 i Lundby på Hisingen. Han var ägare till sågverket "Lera" i Lundby på Hisingen. Anna Kristina Bengtsson (född Eriksdotter 1833 i Västra Frölund - död 1908). Sonen Johannes Bengtsson (1873 - 1942) bodde i Högbo, Kållered.
Vy mot spånskivefabriken med timmer i Nissans vatten framför industrianläggningen. 1957 startade RYAB spånskivetillverkningen i Rydöbruk; den nyuppförda fabriken var den första av sitt slag i Sverige. Några år senare startades en filialfabrik i Oskarström, också för spånskivor. Tillverkningen i Rydöbruks lades ner 1978.
En stor samling skrofulösa (tuberkulos) barn som vårdades vid Kustsanatoriet Apelviken sommaren 1912. De minsta har burits ut med sängarna i det fria för att få sol, vilket var en del av behandlingen. Kanske är det samtliga som vistades där denna sommar. I bakgrunden syns stranden Lilla Apelviken med badhytter/bodar.
"Blå Hallen mellan kliniken och avd 6" står det på fotots baksida. På var sida om det stora dörrpartiet finns upptill växtdekorer. Golvet är rutigt och längs de uppglasade väggarna står små bord med dukar på och pallar till. Till vänster står ett högre bord som ser ut att kunna vara något slag av spelbord.
Saft i bersån, nu igenvuxen. Britta Molin, Ann Madgård, Karin Molin som var barnkär och skulle lära sig sällskapsdans. Obs. slät kardemummakrans från bageriet på bordet. Mormor köpte alltid det. Birgit och Gunnel fortsatte traditionen. Jag föredrog bulle med socker och gul kräm. Getingar samlades i bageriet och i vår berså.
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Ångermanlandsgården på Murbergets friluftsmuseum. Ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen.
Fängelse, "Gamhäkte", revs i maj 1969. Nedre våningens norra del, de två fönstren på nedre våningen närmast Nattviken är byggnadens äldsta del. Den var uppförd med 1.3 m tjocka skalmurar av gråsten. Södra delen och övervåningen voro uppförda i tegel med 40? cm tjocka murar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.