Västra stambanan öppnades 1858, men då fanns inte någon station i Källeryd. För att öka kapaciteten på stambanan anlades en mötesplats vid Källeryd 1876. Mötesplatsen förändrades till hållplats 1882 och blev station 1908. Eldrift infördes 1926. Dubbelspår österut till Floby 1952, västerut till Herrljunga 1953. En- och enhalvvånings stationshus i trä.
Från 299 kr
Ett järnvägsarbetarlag, På järnvägsspåret mellan Göteborg och Alingsås. Järnvägen öppnad 1857 på denna bandel Elektrifiering Västra stambanan fick elektrisk drift enligt följande: - Katrineholm - Falköping (Ranten) 209 km den 15 mars 1926. - Södertälje Södra - Katrineholm 98 km den 30 april 1926. - Falköping (Ranten) - Göteborg C 114 km den 10 maj 1926 - Stockholm C - Södertälje Södra (Saltskog) 36 km den 15 maj 1926
Trafikplats anlagd 1902. Envånings stationshus i vinkel. Mekanisk växelförregling .Växelförregling infördes 15.5.1921. Stationshuset revs i augusti 1962. Under banans sista tid, fr o m början av 1964 fick hållplatsen namnet VÄSTRA FRÖLUNDA, men någon namnskylt uppsattes aldrig, och ej heller ändrades i tidtabellen GSJ , Göteborg - Särö Järnväg
Västra frontens mittparti sedan vallgraven utgrävts. Hemliga värnets murverk konserverats och har med dess vindbrygga rekonstruerats. Vattnet är ännu inte insläppt i vallgraven. Foto: H.Å. 1934. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
S:t Olofs kyrka. Västra väggen av torntaket, där visartavlorna suttit. Rester av spånklädsel som fanns på yttersidan emellan visartavlan och den brädfodring, varpå visartavlorna monterats. Ger sannolika skäl till att antaga, att visartavlorna monterats på sina nuvarande platser efter det taket spånklätts.
Dansband. Början till Falköpings orkesterförening. I bakre raden ses sångerskan Elisabet Sahlqvist längst till höger. Från vänster i främre raden ses Arvid Pompejus, Paul Sahlqvist, Emil Nyrén och Britta Brandt. Hemma hos Sahlqvist, på juletid Trädgårdsgatan 3 (på Mösseberg) sedan västra Trädgatan, nu Afzeligatan 3.
Hängbron, järnvägsbron över Göta älv för transport av slipmassa från träsliperiet, vilket låg på den västra älvstranden. Hängbron med sitt spann på hundra meter var Sveriges längsta. Träsliperiet som var byggt 1897 brann ner 1918 (på bilden är bara tornet kvar). Hängbron revs i början av 1930-talet.
Västra vallens mellersta del. Till höger vallens inre stödmur med en rundbåbig port "Som man går på slottsvallen" huggen i Roland Modelas verkstad och uppsatt 1567. Stensättningen i förborgen är en del av körvägen upp på vallen. Foto N.L. 1955. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Vy över Skogslyckegatan och Ödegårdsgatan i Johannelund. I övre västra hörnet ser man Johannelunds skidbacke. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Västra stångåstranden norr om Kallerstaleden. Vedhandlarnas upplag. Stora mängder skeppades från Kinda, omlastades och såldes till Stockholm. Man ser motorbåtshamnen i bakgrunden. Linköpings hamn. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Odensberg tillkom 1876 som en mötesstation för att öka kapaciteten på Västra stambanan. Året efter diskuteras mötesplatsens förändring till station, men det dröjer till år 1892 innan det bestäms att Odensbergs mötesstation ska utvidgas till fullständig station. Samtidigt flyttas banvaktstuga nr 504 från Falköping till Odensberg. Under åren 1898-1903 utvidgas spårsystemet. Laskaj och godsmagasin byggs till. Stationshuset byggs till 1906.
Bilden tagen från Basargatan i riktning mot Grönsakstorget och Västra hamngatan. Längre ned längs gatan syns Allmänna pensions- och änkekassan, samt Trädgårdsföreningens lokaler vid Grönsakstorget. Till vänster i bild syns en del av Sociala Huset, vilket tidigare var Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.
Dalum Järnvägsstation, anlagd 1874 av Ulricehamns Järnväg, UJ. 1903 såldes UJ till Västra Centrabanan, VCJ, och linjen byggdes om till normalspår, vilket var färdigt 1906. I samband med detta uppfördes också ett nytt stationshus. På bilden syns det nya stationshuset anlagt av VCJ.
Dalums äldre stationshus, byggt av Ulricehamns Järnväg, UJ. Dalum Järnvägsstation, anlagd 1874 av Ulricehamns Järnväg. 1903 såldes UJ till Västra Centrabanan, VCJ, och linjen byggdes om till normalspår, den nya linjen öppnades 1906. I samband med detta uppfördes också ett nytt stationshus.
Namnändrad från BENGTSFORS till BENGTSFORS VÄSTRA. Åter till BENGTSFORS? i Js namnlista finns enbart BENGTSFORS. Stationen anlades 1895. Stationshus i en och en halv våning i trä. Expeditionslokaler och bostadslägenhet restaurerades 1948. Röd med gulbruna lister och foder mittlisten under taket mörkbruna. Dörrarna mörkbruna gröna fönster. Hvit skylt med svart text. Tegelskorsten.
Den häftiga vårfloden i Sidsjöbäcken, 600 meter väster om Sundsvall Västra, gjorde att trumman under järnvägen, kvällen den 5 maj 1919, spolades bort varvid även en stor del av banvallen förstördes och tågtrafiken stoppades. Vagnarna på bilden är från höger SJ D1 753, C3a 1410, C3d 2189 samt ABo1 och CFo1.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.