En äldre kvinnar sitter i en fåtölj i sitt pensionärsrum på Brattåshemmet 1979. Kvinnan håller en käpp i handen. Troligtvis är möblerna hennes egna.
Från 299 kr
Text på vykort: "En glad påsk önskas lilla Karin och hennes föräldrar och syskon av kusin Edith. PS Alla hälsar så godt."
På Björkuddens veranda sitter Ester Bauer i en gungstol med tidningen i knät och vid hennes fötter ligger hunden. En stig går genom skogen ner mot sjön.
Kastholmen vänstra gården. Sittande Frida Gustavsdtr och hennes bro Sanfrid Gustavsson. Bakom Olga Johansson, Selma Arnling, okänd, Natanael Gustavsson, Ernst Andersson (feriebarn) drängen Georg Krus, Gunnar Andersson (feriebarn).
Mor Tilda och samtliga hennes barn bärgar säd på Sigvardstorp. Från v. Tilda Thräff, Erik Thräff, Johan Thräff, Anna Thräff och Arvid Thräff.
Stora salen på Österås. I bakgrunden nya burspråket. Ejnar, Elin, Viktoria och hennes man, Erik, Emil, Elsa och Nenny och fotografen Torsten Fält.
Store Hed. Lisa Johansson gift Karlsson, hennes mor Agda, Gustav Hulting, systern Stina Johansson. Fotona på väggen är Agda och Sanfrid på Store Hed.
Floda-Sara på äldre dagar. Sara Margareta Fred, född i Segerstad 1845, död 1932. Hennes man, soldat Anders Flod, var född 1843 och dog i mjältbrand 1899.
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Ljungskile. Anneberg. Cykelrep. Norlings på berget. T.H. Samlefinas stuga. Tidigare jägaren Pettersons. Samle (med tjockt L) syftade på hennes kända svada".
"Syskonen Blomdahl - tagit på Faleby omkring år 1926 kan 1923"./"1922 någon gång. Intendent Blomdahl Fanjunkare Hålle. Fru Östlund Hennes syster Julia gamla Fru Blomdal".
Husmodersföreningen besöker konstnärinnan Elin Höglund i hennes bostad. Elin är kvinnan längst till höger. Elin visar en tavla som hänger ovanför en låg hylla med böcker.
Med ledning av förekommande påskrifter och avsaknad av andra kanditater tolkas detta porträtt föreställa Gustaf Wetter. Född i Växjö 1853 som son till domprost Gustaf Wilhelm Wetter och dennes hustru Augusta Carolina Wahlqvist. Efter kyrkliga studier i Uppsala finner vi honom i förstone under korta vistelser i Appuna och Västervik. Från år 1880 får han mer stadga som brukspredikant vid Gusums bruk. I april månad 1884 bröt han emellertid upp för en komministertjänst i Blackstad och året därefter lockades han till Hannäs. I Hannäs tycks han känt sig tillrätta, ty här blev han kvar till 1896. Av något skäl bröt han upp sistnämnda år för ny tillvaro i Stockholm, där blev han kvar till sin död 1909.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69. För ritningarna stod enligt uppgift den för Sverige synnerligen betydelsefulla arkitekten Helgo Zettervall. Resultatet blev för honom en typiskt fantasifull skapelse med element ur den historiska stilrepertoaren. Byggherre var av musikdirektör Hugo Beijer som efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse önskade ett ståndsmässigt boende. Från år 1880 ägdes slottet av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och dennes maka Carolina och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet och del av dess vackra park.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet.
Carolina Malmström invid maken Ludvig Bäck. Fotografiet är taget i senare delen av 1890-talet av deras son Knut. Från år 1880 ägde paret Hägerstad slott i Hannäs, Östergötland. Herresätet var då nyligen uppfört men byggherren hade kommit i ekonomiska trångmål och tvingats sälja. Makarna Bäck, som var skrivna i Stockholm, kom i huvudsak att använda slottet som sommarviste. Efter Ludvigs död 1899 var emellertid Carolina som änka fast boende på slottet en tid.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet och dess omgivning.
Utflykt i det gröna, sannolikt i trakten av Hägerstad slott i Hannäs. Antagandet kan göras utifrån de tre personer som identifierats. I kvinnan i mitten och mannen till höger ser vi Carolina Malmström och Ludvig Bäck. Från år 1880 var de ägare till Hägerstad slott, som de i huvudsak använde som sommarbostad. Den unga kvinnan iklädd folkdräkt är Dagmar Malm, blivande svärdotter till de beskrivna makarna.
Hägnade med gärdesgårdar gav förr landskapet sin prägel. Att hålla djuren på betesmarkerna var av största betydelse. Här en vy över gärdena vid Kammarbo i Hannäs socken. I fonden tornar Bremansö, där man kan ana, de vid tiden för bilden saliga, makarna Bremans boställe. Anders Breman hade från 1829 varit kronobåtsman i Tjusts kompani och med hustrun Ulla och barn varit bosatt i Björntorpet. Omkring år 1850 hade han av ålder erhållit avsked och sannolikt uppfördes då undantaget på ön för familjen.
Musikern och kompositören Knut Bäck på jaktstråt i Hannässkogarna. Enligt efterlevande släktingar var han nu inte så mycket för jakt. Istället var det fotografering som i första hand intresserade honom och bössan hade han främst med för att undvika frågvishet. Här har han rimligtvis fått hjälp av sin fästmö Dagmar som förekommer på andra bilder i sammanhanget och paret befinner sig i trakten med orsak av att Knuts föräldrar vid tiden ägde Hägerstad slott i Hannäs socken.
Folket på Marbogård Jannes, Sällstorp 6, är samlat på den stenlagda gården utanför mangårdsbyggnaden. De är mörkt klädda och flera av dem har blommor fästade på kavajslaget eller blusen. De äldre sitter på stolar och övriga står, från vänster ses Karl, Nils, Anna Britta, Johanna, Ivar, Johan, Aron på stolen, Elis, Berta och Johanna sittande. De dubbla ingångarna antyder att byggnaden troligen är en s k loftgångsstuga, dvs en tidigare högloftsstuga där taket på ryggåsstugan i mitten har höjts upp i linje med de högre sidoloftens tak. Precis som här var det vanligt att man satte in lunettfönster (halvmåneformade) på det nu genomgående loftet. Sidoloften hade separata ingångar, som ledde till smala hallar varifrån både stuga och loft nåddes, och här har båda sparats efter ombyggnaden och getts likadan utformning med snickarglädje. Även takfoten försågs med en lambrekängformad list. (Negativet skadat i högra nedre hörnet. Se även interiör bildnr GEA025)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.