Personen längst till högerär Jenny Carlsson, innehavare av Jenny Carlssons café, Falkenberg. Längst till höger sitter hennes make, xxxx Johnsson. Jenny har sin dotter Inga-Lill i knät. Damen t h om Jenny Albertina bergström, stod på torget i Falkenberg och for på marknader i manufakturvaror. de två andra kvinnorna är biträden hos Jenny Karlsson. Mannen t v är prokurist hos Jenny. Senare flyttade Jenny och hennes man till Göteborg. Där öppnade Jenny en manufakturaffär. Källa Ingeborg Hellberg, Fbg.
Från 299 kr
"August på Herting" med sitt dragspel på terassen på S:t Laurentiihemmet. August Carlsson född på Sandslätt i Skrea 1872, jobbade i unga år på brädgårdarna på Skrea sidan, fick 1894 anställning på Hertings gård, var där i 28 år. 1932 anställd som gårdskarl på café Skansen. Han var en mycket duktig tecknare, tecknade lika bra med båda händerna. Fler uppgifter om honom finns i museets datorer.m
Utsikt över Kisa 1902. Detta år invigdes Östra centralbanan, där linjen Slätmon-Hultsfred drogs genom orten, vilket kom att få avgörande betydelse för dess fortsatta utveckling. Ett exempel på framtidstro skymtas i bildens vänsterkant, där nytt affärshus är under uppförade på den så kallade Paristomten. Det mörka, oputsade huset till höger om bygget är Kullagården, för dagens betraktare mer känt som Café Columbia. Till höger i bild ligger det vid tiden helt nya stationshuset.
Fastigheten Storgatan 38 i Linköping från gårdssidan 1929. Gatuhuset har en hög ålder och uppfördes kort efter den stora stadsbranden år 1700. Gården bär en del folkliga namn där Tornebergska är ett vanligt förekommande vid sidan av Göta-huset. Den förstnämnda namnet efter guldsmeden Nils Tornberg som ägde gården från det sena 1700-talet. Göta-huset efter det varuhus som långt senare var inrymt i huset. Sedan 1965 står huset rest i Gamla Linköping och rymmer populära Dahlbergs café. Se där! Ännu ett namn.
I januari öppnade en servering på Lasarettet i Linköpings så kallade sommarpaviljong. Den förestods av Rosa Lanemo, som här ses servera sysslomannen Edvard Mauroy och sjukhusets husmor Anna-Greta Hofting. Café. Servering. Restaurang. Sjukhus. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Cyklisten Lasse Nordwall hyllas av Ylva Andersson med en livboj. Nordwall vann två svenska och två nordiska mästerskap. Tillsammans med sin fru drev han först café Vega och senare Park hotell. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Jagaren Södermanland 1958 På sin jungfrufärd anländer jagaren till Strängnäs. Bild 1: Jagaren har lagt till mot Ångbåtsbron. Hitom jagaren ses slupen Granliden. Den gick i pendeltrafik mellan Ångbåtsbron och Granliden nära Djupvik. Café och badplats för de lite äldre strängnäsborna. Bild 2: Akterskeppet med rännor för minutläggning. Vid återbesök ca tio år senare var vattenståndet så lågt att en av propellrarna gick i botten. Det blev också Södermanlands sista besök i Strängnäs.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad uppförd 1906 på Västra Vallgatan i kv Berget. I bottenvåningen ligger Nya Konditoriet. Tegelfasaden är kraftigt artikulerad och uppvisar den stilblandning som var vanlig vid tiden, där t ex burspråken har en klassicerande festongdekor under fönstren men en medeltidsromantisk krenelering upptill. Till vänster sitter en skylt med reklam för "Café och Conditori Thebrödsbageri" och till höger på staketet sitter en affisch för "Pompejis sista dagar". Senare låg Hotellen Bergklinten respektiva Okéns i byggnaden.
Katja Kopare, pryo på Café Limone i Mölndals centrum, år 1983. "MP frågar: Kommer du att lägga ner lika mycket pengar i år som förra året på julklappar? Katja Kopare, pryo: Ja, jag kommer nog att köpa för lika mycket i år. Jag köper mest småsaker till släkt och vänner. Varför jag ger? Dels för att det är tradition, dels för att det är kul att ge."
Vy från platsen för f.d. Dagas Café på bebyggelse vid Frölundagatan i Mölndal, 1970-tal. I ovankant till höger skymtas Fässbergs kyrka. Huset närmast kallades, enligt inkomna uppgifter, "Biljarden" och hade gatunummer 26. I källaren fanns Lambros Tapetserarverkstad. Genom lövverket (björkarna på målare Walls tomt) skymtar Joel Jacobssons Järn i Järnhandlarrondellen. Mitt i bild syns ett vitt hus, det hade Bergmansgatan som adress och kallades troligen för Italia.
Hantverksföreningen delar ut mästarbrev till herrfrisörer och damfrisörskor. Platsen är kommunfullmäktigesalen på Rådhuset. Från vänster: Nils-Erik Johansson, Rolf Eriksson, Kerstin Blomström, Ulla Johansson och Axel Fritiof Strandberg (kallad "Atschy"). (Nils och Rolf tog över frisörsalongen på Nygatan 26 år 1967. Där har det varit frisersalong sedan åtminstone 1908. Rolf stängde salongen 30 april 2012. HåGes Bageri tog över lokalen och gjorde den till café).
Personalstyrkan på Alingsås Verktygsmaskiner i kvarteret Yxan, mitt emot Alingsås Gjuteri på AB Elektro-Apparats tomt. Stående från vänster: Höglund. Helge Bäckman. Hansson. Axel Larsson, (senare ägare till Larssons Masinfabrik). Nils Lantz. xxxx. Myrén. Arne Guustavsson. Hilding Jansson. xxxx. Pettersson, (hade Café City). Hallgren, ingenjör. Ferkenhov, tekniker. xxxx. Hugo Olsson, (senare verkmästare på Tekaverken/ASSA Stenman). Erik W Pettersson, (ordförande Metalls avdelning 206). Sittande från vänster: Kalle Pil. Alf Åkerberg. Lantz, (far till Nils Lantz som nämns ovan). Gunnar Green. Hilding Bergman. xxxx. Olsson. Albin Larsson, (startade Larsson Maskinfabrik på Nolhaga).
Ett tjugotal metallarbetare ur Alingsås Verktygsmaskiner i kvarteret Yxan, på AB Elektro-Apparats tomt, mittemot låg Alingsås Gjuteri. Stående från vänster: Höglund. Helge Bäckman. Hansson. Axel Larsson (senare ägare till Larsson Maskinfabrik). Nils Lantz. xxxx. Myrén. Arne Gustavsson. Hilding Jansson. xxxx. Pettersson (hade Café City). Hallgren, ingenjör. Ferkenhov, tekniker. xxxx. Hugo Olsson (senare verkmästare på Teka). Erik W Pettersson, ordförande i Metalls avdelning 206. Sittande från vänster: Kalle Pil. Alf Åkerberg. Lantz, (far till Nils Lantz). Gunnar Green. Hilding Bergman. xxxx. Olsson. Albin Larsson, (startade Larssons Masinfabrik på Nolhaga).
Fr.v. M Lindell är på bilden 16 år, A Carlsson och Vivi Dalsmo. Margareta har använt sin egen lådkamera med självutlösare, en kamera som hon fått av Linus Almqvist som var hennes arbetsgivare. "August på Herting". August Carlsson född på Sandslätt i Skrea 1872, jobbade i unga år på brädgårdarna på Skrea sidan, fick 1894 anställning på Hertings gård, var där i 28 år. Anställd 1932 som gårdskarl på café Skansen. Han var en mycket duktig tecknare, tecknade lika bra med båda händerna. Fler uppgifter om honom finns i museets datorer.
Kv. Veterinären, Storgatan 56. Första varmbadhuset i Falköping inrättades av provinsialläkaren C.A.L. Neuman i den av honom ägda fastigheten Carlslund vid Ellet, byggt 1870. Efter nedläggningen idkade en göteborgare Söderberg café-rörelse i c:a 10 år. Slaktare Karl Hansson inköpte fastigheten omkring 1885. Falköpings stad hyrde av Hansson för folkskola. Nykterhetsföreningen Enigheten hyrde också av Hansson tills den byggde egen lokal vid S:t Olofsgatan 1902-1903. Staden köpte sedan fastigheten för Gasverket och hade där lokal för kontor m.m. Främre delen av byggnaden, som syns på fotot revs omkring 1900. Slutligen revs hela byggnaden i juli 1974.
Falkenbergs manskör bildades år 1906. Vid ett flertal gånger medverkat och sjungit i större sammanhang. I Stockholm vid sångarfesten 1912 samt på Baltiska utställningen i Malmö år 1923. År 1924 på Vallarna togs detta foto på dåvarande medlemmarna i Falkenbergs Manskör. På dirigenten folkskolärare Johan Thyléns 60-årsdag. Nedre raden från vänster: MOBERG John Bernhard, chef för kolonialvarubolaget AB G CE Nordblom&Co.Varberg Falkenbergsavdelningen. Innehade samtidigt en tjänst som hamnkassör i Falkenberg. John M malteserhund "Putte" fick även vara med på kortet som synes. THYLÉN Johan, folkskolärare, manskörens förste dirigent, kvarstod i denna funktion i 20 år. REINHOLDSSON Gustaf, bageriidkare och innehavare av Reinholdssons café i Falkenberg. JOHANSSON Henning, murarmästare. Andra raden från vänster: LINDELL J E, skräddarmästare, körens dirigent åren 1928-1943. ERIKSSON Almér,snickerifabrikör. THOMANDER Oskar, rådman.
Till vänster på bilden Skrea Strand-Pensionat Uppfördes 1933. Skrea Strand-Pensionat öppnades 1:a gången 20 maj 1933. Ägare var fru Agnes Johansson Enligt uppgift brann byggnaden ner natten mellan fredagen den 11/4 och lördagen den 12/4-1937. I boken "Tider som flytt" (2000) berättar Evert Andersson på sid 51: "På tomten ovanför mitt hem byggde Agnes Johansson, som kom från Helsingborg, ett pensionat, Skrea Strand-Pensionatet. Det byggdes 1933 och brann ner 1937. I ett rum brukade sångaren Hilmer Borgeling bo. Efter branden byggde Agnes Johansson en kiosk på tomten nedanför. Denna blev senare ombyggd till Café Strandpaviljongen. Kaféägare var en falkenbergare, Malin Strandberg, och hennes man, Wahlberg. ............................." /borde vara Wåhlberg enl. telefonkatalog. (Tomas Gustavsson)
Eric Johansson, känd som "Bossa-Eric". "Bossa-Eric" föddes på Backagården i Träslöv 1891. Först var han kreaturshandlare och slaktare och stod med en bod på torget. År 1945 övertog han Café Solviken i Apelviken, vilket han ägde t o m 1960. Omkring 1950 öppnade han även antikvitetsaffären Fyndboden på Borgmästaregatan i Varberg (gatunummer okänt). Eric var styrelseledamot av Varbergsortens Allmänna Sjukkassa och Varbergs Fastighetsägareförening samt revisor i Varbergs Renhållningsförening. Han och frun Hanna fick nio barn, bland dem Sven Bossmark, Liss Bossmark och Bengt Bossmark. Namnet tog de utifrån faderns koppling även till Bossgården i Träslöv. Eric Johansson själv titulerade sig som köpman, var bosatt på Liedbergs väg 2 i Varberg och Hedvägen 5. Han avled 1961.
Bror Berger, flygplanskonstruktör. Skådespelaren Bror Berger byggde ett ensitsigt monoplan med ideer från franska och tyska förebilder 1911. Kroppen och förarplats var tillverkat av träspant. Ratt och reglage tillverkade av engelska Dower och med motor på 50 hk, en fransk REP. Planet havererade under första provflygningen pga. att vingkonstruktionen var felaktig. Delarna av planet är bevarade på Tekniska museet. Berger byggde planet med hjälp av pengar från fabrikör och bageriägaren Paul Drewes och källarmästare Kristian Svensson på Blanchs café. det var 9,60 meter långt och 2 meter brett. Vingarna var klädda med balongväv som impregnerats med oljefärg och gummi.De hade en gemensam axel och var vridbart med rattstången snett bakåt eller snett framåt. Det styrdes med pedaler som påverkade rodret. Propeller av ask och valnöt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.