Hammarby
Från 299 kr
Gamla Staden i kvarteret Björken. Schakt för serviceledning till nybyggnad på Västerlånggatan 31.
Kent Holgersson informerar om utgrävningarna vid Långerum i Källa socken vid Kalmar Läns fornminnesförenings utflykt på Öland 23/9 1972.
Schakt E-F. Detalj av den nordvästra vallsluttningen. Som synes var vallen mycket rik på stenar, men någon egentlig murkonstruktion kunde ej iakktagas. Foto från nordväst.
Schakt C-D från sydost. Detta schakt upptogs tvärs över skansen. Foto från sydost.
Schakt C-D från sydost. Detta schakt upptogs sydväst om skansen. Foto från sydost.
Skelett nummer två var som synes ej så väl bevarat. Foto från nordost.
Schakt A-B från sydväst. Nedanför skansen tycktes man vid avtorvningen kunna skönja delar av en stenmur. Denna kunde dock ej följas längre sträckor.
Schakt A-B från sydväst. I förgrunden murvallens högsta punkt. Strax efter avtorvningen syntes en tydlig stemurskonstruktion i ytan. Denna fortsatte dock ej längre ned, utan var endast en i ytan lagd stenrad. Foto från sydväst.
Schakt A-B från nordost. Detta schakt uppdrogs längs skansens längdaxel. Foto från nordost.
Norra Skallö. Den delvis utgrävda skansen ses i bildens mitt. På bilden ses även Vägförvaltningens utsättning för Ölandsbron. Undersökning år 1967 av skansen på Norra Skällö med anledning av att Ölandsbrons stöd skulle vila på skansens södra delar.
Bilder från utgrävningarna i medeltidens Kalmar 1923-1924
Från grundgrävning vid Västerlånggatan 9b.
Bild från de utgrävningar i slottsfjärden 1932-1934 som leddes av Harald Åkerlund.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här torrläggs slottsfjärden inför utgrävningarna.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Slottsfjärden torrläggs.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.