stad, fotografi, photograph
Från 299 kr
Lysekil
Nässjö kommunhus
spårväg, yttertrappa, stadsbebyggelse, korsvirkeshus, stadsgata
- Fotografi -
Gamla kyrkogården, Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. Kyrkogården idag Gamla kyrkogården har idag karaktären av en lummig park mitt bland Gamla stans trähusbebyggelse. Hela kyrkogården är gräsbevuxen och på området växer ett antal höga träd. Gravvårdarna är utspridda över hela kyrkogården men flest vårdar finns i söder och öster. I området finns också utplacerade stenar som markerar grunden för den rivna kyrkan. För besökarna finns skyltar som visar in till kyrkogården, en informationstavla och en minnessten med en planbild över den rivna kyrkan. I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger det Stagnellska gravkoret. På kyrkogården finns såväl stående som liggande gravvårdar men de liggande hällarna är i majoritet. (Uppgifterna är hämtade från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656687)
Tempel, Palats, Arkitektur, Förbjudna staden, Fotografi, Photograph
Bostadshus i Gamla staden.
Rivningstormt i Gamla staden.
Rivningstomt i Gamla staden.
Utgrävd trappa i Gamla staden.
Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
Teaterföreställning: "Morens sista suck". 1900 cirka. Fr v: Felix? Körling, bankdir J M Persson, fotograf A J Hagnell och P Bengtsson. Fotograf Anders Johan Hagnell var en omvittnat omtyckt sällskapsmänniska med ett klingande skratt, "en skämtare av det älskliga och oförargliga slaget" och med en "mer än vanlig" talang för att framföra lustiga visor, enligt en tidningsartikel i samband med att han skulle lämna Värnamo efter nio år (Vernamoposten 1890-09-27). "Skulle ett 'spektakel' givas eller efter dagens id ett par timmar egnas åt glädjen, alltid måste 'Hagis' vara med." Hagnell benämndes i artikeln som stadens "muntrationsråd" och rolighetsminister".
Det som skulle komma att bli kvarteret Detektiven i Linköping var i äldre tid delad i fyra tomter, Tannefors kvarter 68-71. Tomterna lades ut efter tillkomsten av Drottninggatan vid mitten av 1800-talet. Tidigt nyttjades tomt 68 mot Sankt Larsgatan, där stadens då nya flickskola uppfördes. Övriga tomter österut bebyggdes efterhand med relativt ordinära huskroppar. År 1863 stod tomt 70 bebodd med bildens hus. Som första ägare finner vi fånggevaldigern Gustaf Peterson med familj. Hans yrkestitel är rimligtvis inte självklar för dagens läsare men kan enkelt förklaras som fångvaktare med särskilt ansvar för fångtransporter. Foto 1965.
Mot gränden i Söderköping som i ett senare skede namngivits Bengt E Nyströms väg. I väster begränsad sedan 1911 av det vackra stadshotellet och i öster av den så kallade Nyströmska fastigheten sedan över 100 år dessförinnan. En glimt av husets gavel ses till höger i bilden. Från födseln år 1886 var upplysningsvis gatunamnets upphovsman uppvuxen i huset. Fadern var stadsläkare i Söderköping, själv kom han i vuxen ålder att bli lärare men är kanske främst ihågkommen som poet och psalmdiktare. Bortom trädet skymtar stadens brandstation, sedan länge riven. Foto 1948.
De vindlande gatustråken invid Stora teatern i Linköping möter metodiska svårigheter vid studier och beskrivning. Utlagda förts efter teaterns färdigställan 1903 men i förstone bortglömda(!) av stadens namnberedning. År 1913 bestämdes dock namnen Teatergatan och Artistgatan. Redan innan -och långt därefter- benämndes emellertid huvudstråket Kapellgatan och backar vi än längre i tid var en förlängning av Apotekaregatan på förslag, vilket skulle inbegripa det raka vägsnittet från Kungsgatan. Bildens fastighet kan därför sägas burit tre adresser i Apotekaregatan 24, Kapellgatan 4 och rådande Teatergatan 3.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.