Krusenstiernska gården förvävades av Hermina von Krusenstierna den 1 maj 1874. Köpeskilling var 16000 kr. Tre år senare gifte sig Hermina med sin kusin Philip. Hulda Nydell var hushållerska åt paret von Krusenstierna. När Hermina avled ärvde Hulda Krusenstiernska gården. Den 2 augusti 1938 skrev Hulda ett testamente där hon ville att gården skulle bli ett minnesmärke över en svunnen tid och göra gården tillgänglig för allmänheten. Uppgifterna är hämtade ur "Krusenstiernska gårdens vänner 1997".
Från 299 kr
Bland Linköpings centrala gatustråk torde Trädgårdsgatan vara en av de mer obemärkta. Med ett tidigare längre lopp kom gatan att begränsas till sträckan mellan Djurgårds- och Apotekaregatorna. Under den period stadens busstorg var placerat i området -och vidare parkeringyta- utsuddades dessutom gatans läge i viss grad. Före den beskrivna epoken var gatan emellerid kantad av hus. Fotoåret 1946 hade några rivits för att ge plats för nämnda busstorg men Trädgårdsgatan 8 och vidare skulle ännu stå kvar en tid.
Utmed Klostergatan i Linköping som vid tiden för bilden närmast slutade i intet i norr. Viss aktivitet kan ändå skönjas i bakgrunden, i vad som kom att bli stadsdelen Vasastaden, men ännu var inga hus uppförda i siktfältet. Rest var dock sedan år 1883 stadens påkostade flickskola till vänster och i hörnet mot vad som skulle läggas ut som Vasavägen. Foto omkring 1905. vid tiden på 1920-talet. Vy mot norr. Till vänster den kommunala flickskolan, sedemera Elsa Brändströms skola.
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Propra barn i ring i Maria Lindvalls kindergarten i Kalmar 1918. Med förkläden på för skydda barnens gångkläder. Miljön beskriver i övrigt en lekskola av den bättre sorten och tycks ha bedrivits i Marias barndomshem. Som dotter till lektor Per Ivar Kindvall fanns rymliga ytor i familjens våning utmed Linnégatan. Hennes kärlek till barn kom att spegla det kommande yrkesvalet som småskolelärare och en dag skulle yrket föra henne till Linköping. Med sig fick hon faderns fotosamling, som bevarat bildens ögonblick.
Parti av Repslagaregatans norra delar i Linköping omkring år 1900. All bebyggelse i nära betraktan är sedan länge riven. Fotografiet togs från nuvarande Repslagaregatan 5 och toppen av Emanuelkyrkans tornspira och något mer av S:t Larskyrkan i söder kan vara hjälp för orientering. Den obebyggda tomten i bildens förgrund saknade anmärkningsvärt länge gatuhus och skulle så göra tills Mjölkcentralen etablerade sig i början av 1920-talet.
När Industrigatan, och därmed Riksettan, skulle dras fram genom Rydskogen avveckades koloniträdgården norr om Folkets park. I januari 1958 lämnade en karavan av kolonistugor området och fortsatte längs Majgatan för att placeras på andra koloniområden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
Trygghetsboendet Aspen under uppförande 1975. 76 lägenheter skulle det komma att bli vid sidan av restaurang och andra biutrymmen. Namngivet efter kvartersnamnet Aspen. Av akademisk betydelse byggdes större delen av anläggningen i det utsorterade kvarteret Arbetaren, som uppgått i Aspen efter att den planerad Biblioteksgatan inte kom att realiseras. Av större intresse är den blandning av hus som kom att ingå i anläggningen. Utvalda huskroppar ur det äldre bestånden renoverades och integrerades med behövlig nyproduktion.
En räcktun med tre räckar korsar den lilla vägen. För att lätt kunna öppna är räckarna lösa över vägen och de bildar ett räcklid. Se Nr 201. Till vänster står en räcktun med fyra räckar. Bilden skulle möjligen kunna vara tagen ungefär vid infotavlan vid kulturstigen på Lausbackar och vägen är i så fall Aurkväiar. Till vänster är då de små åkrarna och i bakgrunden Bjärges Lars Östmans gård.
Här hjälps troligen tre båtlag åt att dra upp båten på stranden. En båt skulle vara sjösäker och helst lättrodd, men också grundgående, så man lätt kunde dra upp den på stranden, några hamnar med bryggor fanns inte. Längst t h står Bönde Jakob Pettersson, längst ner t v står troligen Bjärges Lars Östman, nr 3 nerifrån t h är sannolikt Hemmor Johan Olsson. Se Bild 408!
Det här är grundvagnen, vilken bestod av en främre och en bakre del, sammanhållna av en rund stam, langviten eller langguten. Langviten stack ut genom bakvagnen och genom hål på olika avstånd i langviten, kunde man med en bult genom bakvagnens fäste och in genom langviten bestämma hur lång vagnen skulle göras för att passa ett visst flak. Vid fästet i framvagnen var vagnen ledad. Bakhjulen var ofta större än framhjulen. Fie Jakob Karlsson vagn är nytjärad.
Masse har tagit en bild från vägen mot gårdspartens ladugårdsbyggnader. Masse skriver att det är de gamla uthusen, men de ser inte så gamla ut. Troligen är ladan i bulteknik äldst, den har blivit höjd med ett litet foderloft när fähusdelen i sten byggts till, så att takhöjden skulle stämma när man la spåntak. Mot ladan står tröskhuset och sedan följer ett gammalt stenhus av obestämd funktion och ett yngre magasin. Det är spännande byggnader som inte är kvar idag.
Denna bulbyggnad med loft i resvirke är svår att åldersbestämma. Virket är rätt klent, vilket skulle innebära att den var tillkommen omkring 1880-90. Byggnaden innehöll grishus, troligen lammhus, hönshus och snickarbod. På det stora loftet hade man magasin. Fönstren är tillfogade senare. Taket är täckt med spån. Intill står ett ganska stort dass. Båda byggnaderna finns kvar än idag, fast de har flyttats när gårdstomten ändrades och man byggde ny ladugård längre in på tomten 1923.
Här ser vi ladugårdens gavel och tröskhuset från beteshagen söder om gården. Ovanligt nog har gaveln portar till ladan, förutom de som sitter på långsidorna, se Bild nr 977. Ovanför portarna sitter en foderlucka till loftet. Fönstret sitter uppe i gavelspetsen, vilket var det vanliga, satt fönstret längre ner skulle höet innanför skymma ljuset. Även tröskhuset har portar, vilket betyder att vandringen är urriven och att man använder tröskhuset som vagnbod e dyl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.