Järnvägsbron över ån Noret i Äppelbo längs Statsbanan Malung-Vansbro. Namnet Hunån är det namn som numera används i folkmun för det sjö och å-system som rinner från Ladtjärnen i Malungs kommun ner till Västerdalälven söder om Äppelbo. Före Busjön vid Äppelbo heter ån officiellt Hunan och därefter Noren innan den rinner ner i Västerdalälven.
Från 299 kr
ÖrSJ,Örebro - Svartå Järnväg, invigdes med 175 specialinbjudna gäster däribland prins Eugen och landshövding Axel G. Svedelius. ÖrSJ drev aldrig någon trafik på banan utan den sköttes av Köping-Hults järnväg (KHJ) på 50 års-kontrakt. Den 1 oktober 1897 öppnades banan för allmän trafik. KHJ bytte namn till Örebro-Köpings järnväg (ÖKJ) den 1 november 1897.
Parti av Timmeruppfordningen, Lokstall och bangård vid Österström. Till vänster Österströms banan, ÖB lok 1 "Skönsvik" till höger ÖB lok 2 "Österström". Lok 2 hette från början "Holm" men bytte efter bara ett år till "Österström". Andra namn för dem var "Gammelmaskin" ("Skönsvik") och "Nymaskin" ("Österström"). Notera gnistsläckaren på "Österström", den är vänd nedåt.
Fraktgodsexpedition i Ljusdal , Stationskarl? oläsligt namn,(i dörren) Förste stationsskrivare Huga Sandberg född 1859 (sedemera stins i Bispgården ö. Näsviken), kontorsbiträde Carl Gusaf Kling född 1842, Stationsskrivare Einar Blomen(sitt andra) Stationsskrivare Olof Samuel Rogberg född 1877sedemera förste stationsskrivare i Söderhamn, utanför omkom en trafikant 1919
Namnändrat 1901-10-01 till Skarhult. YEJ, Ystad - Eslövs Järnväg. Stationen byggd 1865 av YEJ Hette före 1/10 1901 KRISTINEBERG, möjligen stavat även CHRISTINEBERG. Revs på 1970-talet .Trafikplats anlagd 1865. Stationshus i två våningar i tegel med en gavel mot banan, vinkelbyggt. En lastplats med samma namn anlades cirka 1905 och nedlades 1948
Stationen anlades 1866. Men redan på 1870-talet ersattes stationshuset med en tegelbyggnad. Mekanisk växelförregling. Bangården utvidgades. Industrispår till Karmansbo järnverk. KURJ, Köping - Uttersberg - Ryddarhyttans Järnväg. När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag ,KUJ, köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, URJ av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ..
KURJ lok 7. KURJ lok12. Enda ordinarie tåg möte under dagen. Tåg nummer 6 inkommer på Karmansbo station med lok 12. Fotot taget från lok 7. KURJ, Köping - Uttersberg - Ryddarhyttans Järnväg. När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag ,KUJ, köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, URJ av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ..
VBJ lok 7 (Varberg - Borås järnväg) Vid järnvägsspåret mellan Olskroken) - Almedal - Fjärås - Varberg 1898 var det dags för lokleverans från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Det här året levererade NOHAB 2 stycken tenderlok med axelföljden 2B-2, det vill säga 2 löpaxlar följda av 2 drivande axlar följda av en 2-axlig tender. Loken fick inga namn utan numrerades bara som WBJ 7 och 8.
NOJ lok 11. Ånglok med personvagnar. Loket tillverkades ca 1860 av Manning Wardle och Co Leeds i England, tillverkningsnummer MW 325. Första namnet var Clark.1870 såldes till NOJ, Nässjö - Oskarshamns Järnväg fick littera NOJ 11, och nytt namn Storebro. Blev skrotat 1928.
Station av II klassen. Nytt stationshus, Arkitekt Folke Zettervall. K-märkt 1986. Stationen anlades 1873. Nytt stationshus 1902, då även spårområdet utvidgades. 1916 och 1943 har utbyggnad av bangården skett. Stationens namn ändrades till "Avesta Central" 31.5.1970, till "Avesta-Krylbo" 1.6.1986 och till "Avesta Krylbo" 29.5.1988
Stationen anlades 1877. Nuvarande stationshus, tvåvånings i tegel med två gavlar mot banan, byggdes 1901-02. Öppnad 1877-09-01. Tilltänkt namn var först ÅTTERÅS, men innan stationen öppnades blev det Smålandsstenar. Första stationen envånings träbyggnad med två gavlar mot gatan. Den brann 1903. 1904 var ett nytt stationshus klart. Det byggdes om 1937. 1925 uppfördes ett bostadshus för personalen
Stationen hade från början tänkt kallas BYSKE, vilket också fick ge namn till typen av stationshus, 'Byske-modellen', som förutom i Myrheden uppfördes i Mo=Moliden, Själevad, Tvärålund, Ekträsk, Åsträsk, Storlångträsk, Gammalträsk, Brännberg och Hednoret. En- och enhalvvånings trähus. Stationshuset moderniserades 1944.
Falköpings Gymnastikklubb 1900. Ledare för gymnastikgruppen var brandchefen Ahlberg, idrottsintresserad och ledare för flera gymnastikgrupper i sekelskiftets Falköping. Personerna på bilden är överst från vänster: ?, Erik Kilander, Primus Forss, Axel Spets, Hjalmar Lundin, Otto Rehn, ?, Axel Rane, Andersson "Stekis", Karl Sandkvist, urmakare N.A. Larsson, Arvid Holmberg, Sterner och Malcolm Westerling. Marskalkarnas namn är okända liksom de sittandes.
Mössebergs musikkår 1940. Övre raden: Evert Moberg, Arnold Ewertz, Rune Olofsson, Lennart Lind, Oskar Nilsson, Axel Josefsson, Åke Dahlin. Mitten: Olle Carlsson, Arvid Pompeijus, Henrik Larsson, John Gustafsson, Arne Johansson. Nedre raden: Stig Johansson (han bytte namn till Sennerfors), Nils Milen, Stig Eriksson, Karl-Erik Roos.
"1931. 61. Baksidan på Folkets hus i närheten af Kanalen." Namn på de boende i husen fr.v.: "1. Hjalmar Flodstrand. 2. Enok Tjäder. 3. Skiftmästare Svensson. (4.--) 5. ElnaTjäder, Viktor Tjäder? 6. Otto Tjäder. 7. Maria Sahlberg. 8. Johan Svärd. 9. Önnebacka gård, Ragnar Johansson. 10.--- 11. Lindeblads. 12. Folkets hus. 13. Fredrik Trogen. 14.---.
Orig. text: Armerare Blomkvist, Gustaf af Ugglas, 1932. Extern upplysning: Östergötlands landshövding på 1870-talet hette Gustav af Ugglas. Båten som döptes efter honom har dock alltid fått sitt namn skrivet Gust. af Ugglas, både på båten och i sjöfartshandlingar. Bilden är tagen i Linköpings hamn 1932 av Folke Fromholtz. Pråmen till vänster hette Lux, den drogs alltid av Gust. af Ugglas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.