Wetterbergska gården: En typisk hantverkaregård från andra delen av 1700-talet. Byggherre var glasmästaren Petter Wetterberg (1740-97). Byggnaden spritputsades på 1810-talet. På 1870-talet tillkom dels verandan dels de nuvarande portarna. År 1848-59 kunde den första kvinnliga lärarinnan i staden, mamsell Johanna Charlotta Kjelland, ha skolundervisning för åttio flickor - stadens första folkskola för flickor. Byggnaden utgjorde åren 1859-63 seminariets första lokaler i staden. 1908-41 drev Föreningen Linköpings barnkrubba sin verksamhet. Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping.
Från 299 kr
Hamngatan sedd norrut från Magasinstorget. Lilla byggnaden mitt i bild är Mamsellernas hus, innehållande Firma Bygge. Huset flyttades till Gamla Linköping från Nygatan 3. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1800 av landssekreteraren Vilhelm Pereswetoff-Morath, som bostadshus för sina anställda, själv bodde han vid Stora torget. Planlösningen är enkel och ålderdomlig. Den har en gavelentré som leder först till en förstuga och därefter ett genomgående kök och ett rum. År 1822 köptes den av hushållsmamsell Karin Laurin, som sålde den 1858 till mamsell Emilia Pettersson.
Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.
Hörnet Ågatan/Repslagaregatan. A. M. Gustafsson & Co, ingång från Badhusgatan. Café Matsalar, troligen Elsas Nya Kafé o. Matsalar.
Troligen Linds konditori.
Klostergatan 54. Byggnaden uppfördes 1904, ritat av Johan Lagerström.
Bilden visar en vy över en bit av Apotekaregatan bort mot Storgatan. En bit in på Apotekaregatan till höger, går Torggatan ner och längre fram skymtar Storgatan. I förgrunden syns en fotoaffär på höger sida och en damfrisering på vänster. Vidare syns bl.a ett finbageri och en järnhandel. I bakgrunden ser man ett torn som tillhörde ett hus som idag, 2000-05-25, inte finns längre där ligger en annan fastighet och på det hörnet finns nu Restaurang Hamlet.
Orig. text: Torggatan. Torggatan sedd mot Apotekaregatan. Till vänster i bild Eduard Andersson Magasin & Verkstäder
Arbitverken
arkitektur, i staden, scener, övriga
fotografi
Kontorsbyggnader, Brukskontoret, A. B. Garphytte Bruk, Garphyttan. Bilden tagen för vykort. Förlag: A.B. Garphytte Brukshandel.
fotografi, bilder
- Fotografi -
Uppfört 1947 av byggherre C G Fältström som kontorsbyggnad.
Oskarshamns varv. Kontorsbyggnad, nyare delen. Väntrum till direktör-Disponent.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.