Enligt noteringar: "19 juli 1939. Elin Löfgrens femtioårsdag. Damerna på fotot är väninnor, huvudsakligen från Bruket. Första raden: nr. 3 Ester Johansson ("Svarvarns"), nr. 4 Alma Eliasson. Andra raden: nr. 3 Maria (Maja) Robertsson, nr. 4 Gunnel Löfgren (g. Andersson), nr. 5 troligen Ulla Grundberg, Sonja Grundberg (g. Brink). Tredje raden nr. 3 Elin Löfgren. Nr. 4 Doris Olsson (g. Efraimsson), nr. 5 Dora Olsson. Fjärde raden nr. 4 Anna Hansson, nr. 5 Helga Andersson (granne). Femte raden nr. 1 Anna Hammar, nr. 3 Augusta Sohlberg, nr. 6 Hildur Grundberg. Elin Löfgren var gift med järnvägstjänsteman Rudolf Löfgren (1883-1975). Nr. 4 i andra raden, Gunnel Löfgren, är dotter i huset och gift med Ivan Andersson. De köpte huset efter Löfgren och bor kvar i det." (BJ) Id.: Gunnel Andersson
Från 299 kr
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Arbogautställningen. En liten husmodell murad i tegel, med pelare i entrén och med takpannor på. Arboga Tegelbruks monter. De tillverkar både murtegel och taktegel. På väggen finns bilder på hus som är byggda med deras tegel. Arboga Tegelverk AB grundades 1882 och låg söder om Trädgårdsgatan och väster om Gäddgården. Företaget bytte namn till Arboga Tegelbruk 1890. Tegelbruket levererade murtegel till bland annat Arboga Bryggeri och Arboga Margarinfabrik, mycket skeppades till Stockholm. År 1938 flyttades verksamheten till området Stenlöpet. Teglet transporteras nu med lastbil. En omfattande brand, 1940, orsakade stopp i produktionen. Anläggningen byggdes upp och var snart igång igen.Tegelbruket lades ner på hösten 1970. Anläggningen eldhärjades 1971 och hela bruket lades i aska. Läs om Arboga Tegelbruk i Hembygdsföreningens Arboga Minnes Årsbok 1999, varifrån ovanstående är hämtat.
fotografi
bilder, påsiktsbild, fotografi
Pris-kurant å Furudals Kettingar från Brukets Upplaga i Stockholm hos Wahlin & Co. Enda kommissionärer i Sverige för Brukets tillverknigar. Dess upplag af rättning i Stockholm omkring 1870.
Landstormsmän uppställda i Österbybruk. I främsta ledet står brukets kamrer Carl Warfvinge.
Magasin vid bruksgården i Degerhamn, härrörande från brukets första tid, 1800-talets början.
Forsvik, brukets bogserbåt "Thor" vid kajen. Neg finns. Förstoring 32 x 52 cm.
Ösjöfors, omläggning av spåntak. Ny panel på brukets (bruksbyggnadens) norra sida, täcks för kvällen med pressenning.
Ösjöfors, valshuset och kronhjul. Holländaren på brukets enda maskin som malde lumpen till pappersmassa.
Ösjöfors, bruksbyggnad. Omläggning av spåntak. Lägger takpanel på brukets norra sida.
Ösjöfors, bruksbyggnaden. Omläggning av spåntak. Påbörjad stickläggning av brukets (bruksbyggnadens) norra sida.
Ösjöfors, bruksbyggnaden. Omläggning av spåntak. Påbörjad läggning av stickor på brukets (bruksbyggnadens) norra sida.
Ösjöfors, bruksbyggnaden. Omläggning av spåntak. Sigmund spikar fast stickor på brukets (bruksbyggnadens) norra sida.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.