Porträttfotografi av Amalia Precht-Reuter (1871-1956) år 1900. Hon var dotter till mäster Precht-Reuter, sockerbruksmästare vid Korndals bruk, senare anställd vid Carnegies bruk.
Från 299 kr
Amalia Precht-Reuter (1871-1956), cirka 1940-1950-tal. Hon var dotter till mäster Precht-Reuter, sockerbruksmästare vid Korndals bruk, senare anställd vid Carnegies bruk.
Ingenjör Harald Asplund (f 1831 - d 1904). Chef vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1856 - 1880. Trafikchef och Baningenjör vid CSJ Lokkonstruktör hos Muktells Mekaniska verkstad anställd 1851 -1857
Löjtnanten och sedermera kaptenen Halvar Tisell född 1837, död 1915. Anställd vid Statens Järnvägars byggnader som nivellör 1860-1867 och därefter bokhållare 1867-1870.
Enligt senare noteringar: "Munkedalsbon Henning Andreasson, fotograferad någonstans vid Kvistrumsälven. Andreasson var anställd vid MAB bl a som snickarförman. Han hade motorcykel som tjänstefordon då han övervakade arbetena." (BJ)
Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.