I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
Från 299 kr
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974.
Herrgården, Kronobergs kungsgård. Under 1720-talet fick landshövdingebostället Kronoberg en ståndsmässig bebyggelse som passade för en storgård. Sedan residenset i Växjö stod klart år 1848 användes kungsgården endast som sommarställe av landshövdingarna. År 1942 förvärvade Växjö stift en del av tomtmarken till Kronobergs kungsgård och anlade en folkhögskola. Skolbyggnader och elevhem byggdes, ett äldre sädesmagasin flyttades och byggdes om till kapell. År 1959 brann det äldre boningshuset - herrgården - ner.
Odins flisor. Odens flisor består av två mäktiga kalkstensflisor, 2,5-3,0 meter höga. Enligt sägnen var det ursprungligen en enda sten men den sprack när Oden stack sitt svärd genom stenen för att tjudra sin häst, Sleipner. De höga kalkstensflisorna är en del av ett gravfält med ett 40-tal gravar. I början av 1900-talet gjordes en arkeologisk utgrävning där sex gravar undersöktes. Man fann skelett av tre människor, en vuxen och två yngre individer samt enkla vardagsföremål. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Dals kyrka. Kyrkan har medeltida ursprung, men ombyggdes 1889-90.Då tillkom ett västtorn,ett kor med tre fönster och en sakrestia.Klockstapeln revs.1700-talsinredningen försvann och ersattes av altaruppsats,predikstol och bänkinredning i nygotik.Vid restaureringen1936-37 togs den nygotiska inredningen bort och en del äldre inventarier återinsattes, bla predikstolen från 1739 av Magnus Granlund.Även pyramider,korgrind och bänkskärmar mot koret är tillverkade av Magnus Granlund.Ursprungligen uppfördes kyrkan under medeltiden och var helgad åt St:a Agneta
Högsjö gamla kyrka. Kyrkan uppfördes i slutet av 1300-talet. Den brändes av ryssarna 1721. Kyrkan renoverades under kommande 15 åren under ledning av Hans Biskop en österbottnisk bildhuggare. Han tillverkade predikstolen och altaruppsättningen i kyrkan samt en del små inventarier. Bänkinredning samt läktare i väster är tillverkade av Jonas Lund och Olof Johansson Brandt. Förgyllning och målning av inredningen och de nya inventarierna gjordes av Erik Fällström på 1730-talet.
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.