Henrik Mattson-Bäckström med sonen Fridolf, Snårberg. Fotot från 1920-talet. Henrik var kyrkovaktmästare i Nyskoga i många år. Platsen är troligen den del av kyrkogården som inte är planterad. Bäckström bodde i Skomakarns i Snårberg. Han kunde inte cykla, utan gick 6 km till kyrkan. Vintertid gick han till kyrkan redan på lördagen och började elda, låg sedan över på en bänk och fick på så vis varmt i kyrkan till högmässan kl. 11.00.
Från 299 kr
Bilden är tagen den 15 maj 1864 på det då betydligt mindre Stora Torget som var utsträckt i nord-syd med Västra (då södra) Torggatan i bildens högerkant. Till vänster ser vi en del av residenset med landskontoret till höger om portalen och mitt i bild dominerar Frimurarlogen på samma tomt som nuvarande byggnad. På bilden överlämnar fruntimmersdeputerade Euphrosyne Nygren ett standar till kapten Sparre i skarpskyttekåren.
Andra band av ett fotoalbum som återge resan av den tyske ångkorvetten SMS Stosch till Kina och Japan. Albumet består av en del med omfattande bildbeskrivningar som ofta är småberättelser kring händelser, sjömansarbeten och processer under en sjöfart. Därefter följer fotodelen som består av ljustryck med hög kvalité. Hela albumet var en försälningsverk. Bilderna och texter följer en dramaturgi som motsvara äventyrs- och reseliteraturens berättelser.
Fotoalbum är upprättat av Walter Gustafsson och innehåller en blandning av motiv från kustartilleriet och privata bilder. Dessutom finns ett antal samlarbildar från idrottare. Albumets blad och inbandet i grön kartong är inbunden med ett snöre, en del av inbandet har fallit bort och saknas. Pä forsta sida finns ett visitkort med hans namn. Albumet saknar helt text. Längs bak finns 18 visitkort porträtt monterat på papper som har lagts in lös i albumet.
Första band av ett fotoalbum som återge resan av den tyske ångkorvetten SMS Stosch till Kina och Japan. Albumet består av en del med omfattande bildbeskrivningar som ofta är småberättelser kring händelser, sjömansarbeten och processer under en sjöfart. Därefter följer fotodelen som består av ljustryck med hög kvalité. Hela albumet var en försälningsverk. Bilderna och texter följer en dramaturgi som motsvara äventyrs- och reseliteraturens berättelser.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Bönhamns fiskeläge. Här fanns tidigare ett femtontal yrkesfiskare och nu bara en. På 1920-talet startades en emballagefabrik i Bönhamn. Ursprungligen gjorde man träkaggar men har övergått till plåtemballage. Fabriken sysselsätter totalt omkring 15 personer. Den ägs av Docksta skofabrik. I fiskeläget har man under senare tid satsat på turismen. En del sjöbodar och kokhus har byggts om för turister. Helt nya stugor har också byggts. Jfr Fo41739AB.
Stationen byggd 1901med ett stationshus i trä. som skulle vara provisoriskt tills Banan dragits in till centrala Kristianstad. Nytt stationshus byggdes först Nytt stationshus byggdes och då rev man det gamla stationshuset av trä. Namnet ändrades sedan till Öllsjö. Godsmagasin flyttat hit från Maltesholm. Kvar finns förutom stationshuset, som är uthyrt till ett företag, godsmagasin och lokstall i tegel från 1901. Lokstallet ingår som en del i en verkstadsanläggning nuförtiden.
Trafikplats anlagd 1902. Nytt stationshus 1913 då blir det gamla stationshuset blev hus banvaktstuga 9A finns på västra sidan av spåren norr om det nya stationshuset.Transformatorstationen blev byggnadsminne 2007-03-22. Huset är uppfört i två och en halv våning i rött tegel med eternittak och huggen granitsockel och står med ena gaveln mot banan. I denna del inryms stationshuset, övriga delar av byggnaden innehöll transformatorutrustningen. I anslutning till stationen finns även ett bostadshus med tillhörande uthus.
Stora skjutbanan den 29 augusti Samling till start av dagens tävling kl 08.15 Bild 1 "Veteranerna" Martin Looström (t.v.) och Erik Larsson pratar taktik, som för Eriks del slutade med seger i klass H 56. Bakom dem ser vi Peter Fridén, Christian Berglund och Bengt-Erik Larsson. Bild 2 Det yngre gardet laddar upp. Fr.v. Peter Jensen, Peter Fridén, Christian Berglund, Bengt-Erik Larsson och Dennis Nordsten.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.