Liv-kompaniet, hösten 1964 Bilden är tagen framför gymnastiksalen. T.v. ser vi IS1 (Instruktörsskola 1 -- korpraler) I mitten medicinarna, möjligen också InfSS-plutonen. (Medicinarna var läkarstuderande som fick dela upp vpl på ett antal sommarlov.) T.h. ser vi BSI (Befälsskola till instruktörer. De blev vicekorpraler till jul.)
Från 299 kr
Klänning monterad på docka. Beställd av Karin Ekelund Sachs (1913-1976) firad skådespelerska på 1940-talet och Radioteaterns första kvinnliga producent 1961. Hon var gift med NK-direktören Ragnar Sachs. och stamkund i varuhuset i decennier, hon kallades "NK:s första dam". Aftonklänningen av silverlamé med drapering över ena axeln syddes upp inför en middag på Kungliga slottet och levererades i maj 1965. Etiketter i plagget.
Fotoalbum visande bilder på monumentet över fallna skandinavier i Magersfontein. Slaget vid Magersfontein var en del av andra Boerkriget och tog plats i Sydafrika den 10-11 december 1899. I slaget deltog på boernas sida även den så kallade Skandinaviska kåren med deltagare från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Minnesmärket restes den 25 april 1908.
Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Baku. Kisli. Schaksej Vaksehej. Festen på tempelgården i byn Kisli. Här utfördes en hel del religösa Sermonier. Omväxlande tal och dans var under de sjunga sitt schaksej Vasksehej och hugger sig med Kinschaler eller slåt sig med kättingar eller med bara händerna. Efter oroligheterna
Anteckningsbok som har tillhört Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. I anteckningsboken finns noteringar om kunder, plagg, beräkningar etc. från åren 1962-1966.
Apoteksmuseet i Hälsohögskolan i Jönköping. Utställningen producerades 1982 av Jönköpings läns museum i samarbete med dåvarande Munksjöskolan. Vid den tiden bedrev Jönköpings läns landsting vårdutbildningar i byggnaden. Utställningen visar en apoteksinteriör med en typisk apoteksofficin försäljningslokal - på landsbygden vid sekelskiftet 1900. Inredningen är hämtat från det gamla apoteket i Vrigstad i Småland. Inredningen med inventarier och litteratur skänktes 1968 till Jönköpings läns museum av apotekare Åke Rapp i Sävsjö. En betydande del av samlingen är också skänkt till länsmuseet av apotekare Åke Martin i Jönköping 1982. Apotekens officiner försäljningslokaler var ofta dyrbart inredda. Det gällde framför allt apoteken i de större städerna. På landsbygden var inredningen enklare. Ett fullständigt utrustat apotek skulle vara försett med officin, materialkammare, tinkturkammare, laboratorium och stötkammare samt källare och drogkammare. I utställningen visas hyllrader med ståndkärl efter ståndkärl i en bestämd ordning, vidare recepturen där många piller och mediciner tillreddes samt hur giftskåpet var märkt och inrett. Officinen var apotekets ansikte utåt. Apoteket i Vrigstad öppnades 1845 som filialapotek till Lejonet i Jönköping. 1870 blev det ett självständigt apotek för att 1911 bli medikamentsförråd då apoteket flyttade till Sävsjö. När inredningen i Vrigstad byttes ut i början av 1950-talet skänktes den i sin helhet med ståndkärl och allahanda burkar till Jönköpings läns museum.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Virkesskjul. Mitten: Granknäskjulet eller senare benämning knäskjulet. I denna byggnad handskades det med "knä" det var naturvuxna krokiga detaljer som användes vid skeppsbyggandet. Till höger: Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Inventariekammare 2. Byggnaden uppfördes 1843 för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarier då fartygen var avrustade för vintern. Byggnaden har kontinuerligt använts som förrådsbyggnad sen den uppfördes. Skyddsföreskrifter: Enligt regeringsbeslut 29 juni 1995. Byggnaden får inte rivas eller flyttas, ej heller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Vänster sida: Polhemsdockan framför repslagarebanans nordvästra banhuvud. Granknäskjulet eller senare benämning knäskjulet. I denna byggnad handskades det med "knä" det var naturvuxna krokiga detaljer som användes vid skeppsbyggandet. Framför granknäskjulets gavelsida ligger galjonslunden med flera stävprydnader.
Vykort med motiv över stationsområdet vid Norrköpings Östra station. Stationen stod klar 1893 och var utgångspunkt för järnvägstrafiken ut mot slutstationerna Arkösund respektive Valdemarsvik. Bortom stationsbyggnaden ses Östra promenaden, där den äldre bebyggelsen kontrasterar mot det nyligen färdigställda tryckeriet Lithografen, ritad av Carl Bergsten. Vy mot nordväst.
Hjalmar Blomqvist visar exempel på vad som inte bör fattas i ett svenskt hem 1931. Hans bosättningsaffär i Linköping var då och länge därefter den självklara platsen för inköp till hemmen. Här rörelsens monter vid utställningen Bygge och Bo som hölls i Trädgårdsföreningens restaurang.
Sotarmästare Carl Alfred Ohlsson, en vid tiden välkänd person i Linköping. Han var i övrigt av värmländsk börd och hade inflyttat till Linköping från Vadstena år 1900. Från århundradets tredje år drev han egen verkstad från Barnhemsgatan, i vad samtiden kom att benämna Sotaregården.
Repslagaregatan 2 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar, uppfört av byggmästare Frans August Påhlman 1882. Vackra och tidstypiska balkongräcken i gjutjärn i hörnet mot Järnvägsparken. Under en lång följd av år var konditori Scandia-Terassen en populär servering och musikestrad på adressen.
Vy över utställningsområdet under konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. I förgrunden ses baksidan av industrihallen med maskinhallens entre till höger. I bakgrunden Syltenberget med resturangen Höganloft och dess utkikstorn. Det inhängnade utställningsområdet var ansenligt, närmare 20 hektar i området av Sylten. Vy mot nordost.
Från Hårsfjärdens marinbas, Märsgarn till v, Vitsgarn till h. Om bilden likt de flesta i Bergers samling tagits vid slutet av 1920-talet bör fartyget till h vara torpedkryssaren PSILANDER, som då var skolfartyg. I mitten oidentifierat segelfartyg med mindre fartyg framför. Till v vad som förefaller vara en fiskebåt.
Fotosamlingen består av ca 100 glasnegativ och ett flertal kopior från 1900- till 1920-talet. Birger Gustafsson (1874-1964) var ordförande i Stockholms segelsällskap (SSS) i omgångar under hela första halvan av 1900-talet. Fotografierna är av privat karaktär och skildrar Gustafsson och hustrun Ingeborg "Bojan" Gustafsson som tillsammans med vänner, däribland Einar Sjögren, sedemera sällskapets ledande båtkonstruktör, seglade runt på Mälaren.
Byggnad K0074.224 Förråd Centralförrådet invigdes 1975 och var av standartyp och återfinns på många regementen. På bilden är utlämningsdisken ordnad för utrustning av soldater med intendenturmateriel (uniformer, skor osv.). Under mitten av 90-talet byggdes förrådet ut med ett kallförråd på baksidan By 232.
Matsalen (by 009), december 1977 Personalsamling Fr.v. Lotta Söderlund (dotter till husmor Anne Söderlund) och kompanisjuksköterskorna Inga Malmqvist, Gunilla Petré, Agneta Sikström och Hjördis Sefyrin. Text från Mats Petré på FB. "Gunilla Petré anställdes 1976 och undervisade i sjukvård på regementet tillsammans med Ivan Hedman Morelius. Blev sedan landets första kompanisköterska och var kvar till pensionen -97."
Stationshus från 1875, Delvis ombyggt, sålt 1974 till privatbostad. Kvar år 1991 var även godsmagasin, uthus och lastkaj. Väntkur uppförd på 1970-talet. Persontågsuppehållen indragna fr 23 maj 1971. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Arbetsfordon på spåret de arbetar med kontaktledningarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.