Förberedelse för bilutställning på Stortorget i Växjö, 1931 eller 1937.
Från 299 kr
Sandgärdsgatan, Växjö 1966. Nya Järnboden rivs.
Stortorget i Växjö en torgdag på 1910-talet.
Borgmästare Johan H L Janssen med frun Annie, samt dottern Margareta med familj, som sitter i en soffgrupp. Väggen pryds av tavlor och till höger syns en stor jugendtextil med näckrosor och svanar. Bostaden ligger i ett av de s k "Tvillinghusen", kv Komedianten 1 med adress Kungsgatan 5. Familjen bodde först i Varbergs stadshus (kv Läkaren) där Jenssen arbetade som rådman. 1904 flyttade de till tvillinghuset och 1905 blev han ägare till hela fastigheten. Jenssen var borgmästare i Varberg 1929-1939. Linnemann var hans danska mors efternamn som ogift, vilket även hans två barn antog.
Växjö stad sett från Staglaberget.
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. Stockholms stads distrikt i paraden vid Stortorget.
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. Centerpartiets parad avgår från Stortorget.
Ett riktigt gammalt vittnesmål av Storgatan i Linköping. Vy från gatans krön vid Järntorget med blicken vänd österut. Till vänster en skymt av stadens läroverk, sedermera stadshus, som sedan 1860-talets mitt utgjort ett självklart inslag i gatubilden. Huset mitt över gatan, Risellschöldska gården, revs redan omkring år 1880 och bär omvänd kännedom genom att sällan blivit avbildat. Lagmanskan Vendla Risellschöld hade som änka köpt gården 1835 och besatt den till sin död 1851. Därefter utbröt en långvarig arvstvist som hade grund i att hon i förstone testamenterat gården till staden som bostad för dess landskamrer, men ändrat till förmån för stadens borgmästare. Först efter närmare tio år kunde högsta domstolen avkunna dom till landskamrerarnas fördel. Gården benämns därefter Landskamreraregården och sedan 1880-talets första år står där gårdens efterföljande gatuhus i italiensk renässansstil. Odaterad bild som kan beläggas till 1870-talet.
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Växjö centrum sett från domkyrkotornet. Sandgärdsgatan. Ca. 1912.
Växjö, 1963.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.