Skedevi kyrka har likt alla medeltida kyrkor en lång historia och identiskt med många av dem en komplicerad byggnadshistoria. Det senaste ingreppet av stor betydelse i Skedevis fall är kyrkans korparti i nyklassicistisk stil. Åtgärden var framtvingad av socknens befolkningsökning och genom insatsen åstadkom man en utvidgning av kyrkorummet. För arbetet, som slutfördes år 1807, ansvarade länsbyggmästaren i Nyköping Anders Sundström, som hade att följa Olof Tempelmans ritningar. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Från 299 kr
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena bär en komplicerad byggnadshistoria som här inte ska fördjupas. Ursprungligen uppfördes huset år 1519 som del i skinnarens initiativ för ett hospital i staden för fattiga och pilgrimer. Senare ombyggdes det till bostad för hospitalets predikant med förråd och ett lite kapell. Välkänt är bostadsdelens avträde på husets norra fasad. Sammantaget är byggnadens medeltida karaktär sällsynt väl bevarat. Järnvägsspåren i bilden användes fram till omkring 1930 för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Motiv från Örtomta 1931. Dold i grönska skymtar ortens kyrka med sitt låga tak och stora, rundbågiga fönster. Då som nu ger byggnaden en bestämd prägel av 1800-tal. Kyrkans byggnadshistoria är emellertid komplicerad och utgår från socknens äldsta stenkyrka som till- och ombyggts i etapper. Av mer omvälvande restaureringar kan nämnas rivningen av tornet 1829-1830 och ett arbete 1854-1856 som medförde att kyrkans exteriör förlorade sin medeltida prägel.
Heda kyrka från nordväst. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Kyrkan uppfördes ursprungligen vid 1100-talets mitt. Ganska snart, och under lång tid, genomgick byggnaden många om- och utbyggningar, varför kyrkans byggnadshistoria svårligen kan beskrivas. Klart är att Heda medeltida kyrka med tiden ansågs för liten och 1846 beslöt man riva den. Efter påtryckningar av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och lundaprofessorn Carl Georg Brunius, valde församlingen att i stället restaurera sin kyrka. År 1858 var ombyggnaden klar.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
Den medeltida kyrkan med sin karakteristiska profil sägs vara uppförd av Kung Läspe och Halte till minne av hans fars segrar vid Lena 1208. De tre tornspirorna lät kung Valdemar uppföra efter påskgudtjänst 1258. Kungslena kyrka vid Varvsbergets fot uppvisar en interiör, som genom valvens rika målningskonst ter sig ovanligt förnäm. Den nuvarande dekoren, som har ett underliggande skikt av figurmålning från 1400-talet, utfördes 1749 av mäster Risberg från Skövde. Dess huvudmotiv är det under karolinsk tid vanliga, frodiga bladverk, som kallades akantus.
Flygbild som visar Kläckeberga kyrka från söder. Kyrkan är belagd från mitten av 1300-talet. Den medeltida stenbyggnadens historia är höljd i dunkel och spekulationerna kring byggnadens höjd och användning är legio. Kyrkans höga stenfot rymmer en källarvåning och genom en trappa i muren kan man nå upp till den så kallade salen över kyrkorummet. Märk markeringarna på bilden. De härrör från den statliga granskningen av bilden ur säkerhetssynpunkt.
Den välbevarade romanska absid-kyrkan med något senare torn härrör från 1100-talet. Valven tillkom på 1400-talet och försågs 1754 med kalkmålningar. Den ursprungliga finhuggna triumfbågen med palmettfriser vid anfangerna, som flyttats till tornbågen vid en reparation 1702, återfick 1964 sin rätta plats. Det ursprungliga altaret är bevarat. Predikstolen tillkom 1691. Tre medeltida skulpturer är bevarade liksom dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225249
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
Den välbevarade romanska absidkyrkan med något senare torn härrör från 1100-talet. Valven tillkom på 1400-talet och försågs 1754 med kalkmålningar. Den ursprungliga finhuggna triumfbågen med palmettfriser vid anfangerna, som flyttats till tornbågen vid en reparation 1702, återfick 1964 sin rätta plats. Det ursprungliga altaret är bevarat. Predikstolen tillkom 1691. Tre medeltida skulpturer är bevarade liksom dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225249
Den välbevarade romanska absidkyrkan med något senare torn härrör från 1100-talet. Valven tillkom på 1400-talet o försågs 1754 med kalkmålningar. Den ursprungliga finhuggna triumfbågen med palmettfriser vid anfangerna, som flyttats till tornbågen vid en reparation 1702, återfick 1964 sin rätta plats. Det ursprungliga altaret är bevarat. Predikstolen tillkom 1691. Tre medeltida skulpturer är bevarade liksom dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225249
Dals kyrka. Kyrkan har medeltida ursprung, men ombyggdes 1889-90.Då tillkom ett västtorn,ett kor med tre fönster och en sakrestia.Klockstapeln revs.1700-talsinredningen försvann och ersattes av altaruppsats,predikstol och bänkinredning i nygotik.Vid restaureringen1936-37 togs den nygotiska inredningen bort och en del äldre inventarier återinsattes, bla predikstolen från 1739 av Magnus Granlund.Även pyramider,korgrind och bänkskärmar mot koret är tillverkade av Magnus Granlund.Ursprungligen uppfördes kyrkan under medeltiden och var helgad åt St:a Agneta
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna är färdigutgrävd i augusti 1932. Vid undersökningen av vallgraven påträffades bl.a. timmerrester och en halv stockbåt med medeltida datering. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och undersökningen av vallgraven blev möjlig med hjälp av en elektrisk pump som pumpade bort vatten, samt tack vare att en spåntvägg hade uppförts tvärs över vallgraven mot Huskvarnaån. Föregående foto visar samma vy efter att spåntväggen tagits ner och pumpen slutat gå.
Bild som visar olika fyllnadsfaser i en del av slottsvallen till Jönköpings slott. Vallen har varit uppbyggd av sand som hämtades från vallgravarna intill. Den ursprungliga höjden för vallen har inte kunnat fastställas arkeologiskt, då senare tiders aktiviteter i området har hyvlat bort toppen. Vallens sidor åtminstone den nedre delen har varit täckta med ett lager lera. Det mörka lagret i botten är ett odlingslager bestående av humös sand som hör till en medeltida fas.
Väggbonad. Fotografens ant: Konstnär Oscar Jonsson. Oscar Jonsson (1895-1982?). Född i Väse. Utbildning på Tekniska skolan i Stockholm, 1917-19. Studier av medeltida kyrkomålningar, bland annat i Södra Råda kyrka. Hans styrka låg i de monumentala verken men var aldrig rädd för att prova på olika tekniker. Han finns representerad bland annat på Kyrkeruds folkhögsskola i Årjäng. Flertal kyrkor i Värmland har färgade glasfönster som bär hans signatur. Källa: Värmlands museums arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.