salteri
Från 299 kr
båt
Gamla Riksarkivet
Järnhandlaren Hjalmar Eklind (1874-1929) i Linköping hade i början av 1900-talet en stuga, kallad Jaktstugan, i skogen på Vadsätters ägor i Stjärnorp socken. Enligt försäkring i Östgöta Brandstodsbolags register hade Eklind stugan försäkrad från 1909 till 1928. Den bör således ha byggts 1909.
Litografi föreställande järnvägen på Abborrberget omkring år 1860. Yngs-Daglöse järnväg var färdigbygd år 1853. Malmvagnarna från Persberg fraktades på denna bana över Abborrberget ner till sjön Daglösen. Den gamla nedlagda järnvägen mellan Abborrberget och Filipstad blev senare en omtyckt promenadväg, kallad "kärleksvägen".
Rumlaborg i Huskvarna. Under 1600-talet förlorade Rumlaborg sin militära betydelse och på 1850-talet utjämnades området och gjordes om till park i vilken ett lusthus byggdes. Vid Rumlaborg gick vägen över Huskvarnaån på en bro av tvärställda stockar, kallad Kavlabron. Den försågs på 1940-talet med skyltar som meddelade att "Gångtrafik tillåtes på egen risk".
Skoarbetare Gustav Johansson "Makayan eller Vännersborgaren" kallad så pga. att jobbade vid en Makaymaskin. Gustav var från Vännersborg och hade jobbat på skofabrik där, var duktig på denna typ av maskin. På bilden jobbar han med sulpåläggning till slippers hos Hjalmar Svensson&Co.
Vykort, "Varberg. Infart från Söder". Södra vägen svänger av åt vänster där flerbostadshusen i kv Mörten ligger. Lagerlundskvarnen, även kallad Börjessonska kvarnen, står i kv Ryttaren. Längs Almers väg (som numera når fram till Södra vägen) ligger kv Rudan på vänster sida och kv Stenbiten till höger.
År 1893 köpte Erik Eriksson från Eskilstuna kvarn 10 i Tannefors. På platsen för ett äldre kvarnhus lät han uppföra bildens anläggning som han gav namnet Tannefors Nya Valskvarn. I folkmun kallad Eriksson valskvarn vid sidan av det mer kryptiska Skallebo Rana. Foto 1965.
Norra fästningsplanen. Skulpturen "Flöjtspelaren", även kallad "Gustaf Ullman-statyn", gjord till hans minne av Gustafs svägerska Nanna Johansen-Ullman. Hon var gift med Gustafs bror konstnären Sigfrid Ullman. Karl Fredrik Olsson var redaktör (ca 1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel. 1950-tal?
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.