Åtta fönsterputsare, två män och en kvinna framför huset. Englund. Firman hette Engström o Carlsson, etablerad 1915.
Från 299 kr
Torsten Englund (1899 - 1979), okänt årtal. Socialdemokratisk politiker i Kållered. Många år ordförande i Kommunalfullmäktige samt rättare på Stretered.
Stins Per Derus Englund. Stationshus och uthus byggdes 1900- 1901. Troligtvis Gävle Dala Järnväg, GDJ lok 19 "Sandviken"
Bensinstation vid Per Larsgatan/S:t Olofsgatan. T.v. förre ägaren Bertil Englund, t.h. Bengt Gustavsson. Smörjhallen och tvätthallen.
tävling, gruppbild, friidrott, nykterhetsförening
gruppbild, bonad
gruppbild, folkdräkt
gruppbild
Englunds i Skommarhyttan, Snellsbacken i bakgrunden. Stående från vänster Axel Björk, Anna Björk, Anlice Björk, Elna Westlund, Bernhard Björk, Amanda Westlund, Eskil Westlund. Sittande från vänster Gustav Englund, Erik Björk, Anna Stina Björk, Augusta Englund. Längst fram sitter barnen Astrid Björk och Marcus Englund
Englunds i Skommarhyttan, Snellsbacken i bakgrunden. Stående från vänster Anna Björk, Axel Björk, Anna Westlund, Gustava Englund, Elna Westlund,Anlice Björk, Bernhard Björk, , Eskil Westlund. Sittande från vänster Gustav Englund, Erik Björk, Anna Stina Björk. Längst fram sitter barnen Astrid Björk och Marcus Englund
fotografi
Timmer lossades från FJ till båtar mot England. Där användes timret som pit-props (gruvstöttor). Damen på fotot är med endast pga att hon för fotots skull hade hämtat sin makes rova. (Hon håller handen på honom). Men han blev arg för på fotot synes den ändå inte skymd av nedanstående persons hatt. Person i övre raden har en åklyka i handen. Man vriggade ekor över Ätran. Mannen mellan kvinnan och hennes man är Oskar Pettersson broder till förmannen på propsgården, Edvard Pettersson. Oskar tyckte inte om att kvinnor skulle vara med på bilden. Nr: 8 Bernhard Bengtsson. Han var även kusk hos Shutts mejeri. Hans fru Augusta Bengtsson hade bageri. Nr: 12 Bodde i FJ banvaktsstugan vid Tånga. Skötte banvaktssysslor. Nr: 20 Nils Johansson. Hans hustru hade bageri vid realskolan. De flesta på bilden bodde i Skrea. Fotot är en gåva av Ivar Pettersson son till förman Edvard Pettersson, fotot hängde många år på kontoret - propsgården. Flera texter på baksidan. Arbetare från Falkenbergs propsgård, Oscar Pettersson Ljungholmen Skrea, den 27/4 1902, den 28/ 7 1901.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 i en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 bakom en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
En hällkista funnen vid en arkeologisk undersökning. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.