Hemsö kyrka från nordlig riktning. Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Från 299 kr
Hemsö kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö.; Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Sannagårds kölna som ligger i en gräsbacke vid ett lövträd. Den lilla byggnaden är uppförd i skiftesverk och har stickor/pärt på taket. Kölnor användes för att torkad malt man till ölbryggningen. Vanligtvis stod en kallmurad rökugn direkt på jordgolvet i kölnan. Den eldfarliga kölnan placerades därför en bra bit utanför gården och byn. När man eldar i rökugnen söker sig värmen uppåt och torkar maltet (groddat korn) som ligger utbrett på lavarna. Ibland användes en kölna även som bastu. Man mältade oftast bara en gång per år; på hösten efter spannmålsskörden.
Lantbrukaren Vilhelm Nylin skall tillsammans med en med hjälpare slakta en stor tjur. I höger hand håller han slaktmask. Bilden är tagen i byn i Södra Billinge, Kils socken, på fastigheten Billinge 4:12 omkring år 1915. Vilhelm Nylin föddes 1878 i Höglunda, Södra Billinge, Närkes Kil. Vid sidan av jordbruket ägnade han sig åt slakterirörelse. År 1921 köpte han Kumla gård i Hovsta där han också bosatte sig. Han har också bedrivit auktionsverksamhet och var på 1930-talet länets mest anlitade auktionist. Slaktardräng på bilden är Herman Gustafsson.
Bostadshus, familjegrupp fem personer. Romsk familj (zigenarfamilj) från Löa. Dem bodde vid den nedlagda hyttan, för det var neutralmark. Mannen sysslade med förtenning - ett sätt att lägga tenn på koppar. Det var vanligt att romer (zigenare) kom till byn och sysslade med förtenning. På många ställen blev dem bortmotade, men i Löa var dem accepterade. Där kunde dem bo månadsvis. Dem fick betalt för deras arbete och även lite mat, höns, frukt, potatis. Dem fick också rester av träkol för att elda i kaminen som de lagade mat på.
Sveg 1299
Sveg 1784
Karbenning 26:1-2
Karbenning 27:1
Byske 953
Sveg 1415
Ragunda 140:1
Sveg 1406
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.