Kapitelsalen från nordväst. Den nu pågående utgrävingen tog sin början 1928 och möjliggjordes genom donationer från Dir. Stenbeck, Stockholm, och kapten Bendz, Mariestad. När utgrävningen började var det mesta av ruinen täckt av ett par meter hög jordkulle.
Från 299 kr
Utgrävningen av Slottsfjärden 1933-34. De massor som grävdes upp användes för att fylla ut Finngrundet och Tjärhovet. Massorna forslades i vagnar på en tillfällig järnväg. Vagnarna drogs av ett ånglok kallat "Pysen".
En del av de projektiler med mera av olika slag som påträffades vid utgrävningen av slottets vallgrav 1932-1934. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Utgrävningen av Slottsfjärden 1933-34. De massor som grävdes upp användes för att fylla ut Finngrundet och Tjärhovet. Massorna forslades i vagnar på en tillfällig järnväg. Vagnarna drogs av ett ånglok kallat "Pysen". Bilden visar Pysen och tippvagnarna.
Utgrävningen av Slottsfjärden 1933-34. De massor som grävdes upp användes för att fylla ut Finngrundet och Tjärhovet. Massorna forslades i vagnar på en tillfällig järnväg. Vagnarna drogs av ett ånglok kallat "Pysen". Bilden visar Pysen och tippvagnarna just innanför dammvallen.
Galtabäcksskeppets köl upptagen vid utgrävningen 1928 i Tvååker. Längst till höger står ingenjör Gillis Olsson, som senare konserverade skeppet, daterat till ca år 1195. Det hade varit ett fraktskepp, en knarr. (Se VMA6340:7).
"Ett halsband af fyratusenåriga bärnstenspärlor", enligt anteckningen på fotografiet taget i samband med utgrävningen 1926 av Tolarps gånggrift i Snöstorp. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8961)
Tolv män som jobbar med utgrävningen av Ramsjökanal i Morup tar en paus för att fotograferas. De står på en räls för lastvagnar och till höger syns en väderkvarn i bakgrunden.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över Slottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
textilföremål
malsten, stensättning, stenkonstruktion, fotografi, photograph
stenkonstruktion, stensättning, fotografi, photograph
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 3 3A "Falkenbergs hus efter utgrävningen. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:1 C3) 3B "Diar. 2355/1923. Efter utgrävningen. Fot. 23/7 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:2 C3) 3C "Fr. v.n.v. efter utgrävning 1885" (kopia på Fbg:s museum 00148:3 C3) 3D "Falkenhus ruin utgräves År 1885" (kopia i Fbg:s kommunarkiv "blått album") 3E "Foto 1885 då fästningsgrunden grävdes fram. Däröver drogs järnvägsspåren" (kopia på Fbg:s museum 00148:5, C5.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.