Ungdomar från Kållereds Motorklubb renoverar den gamla brandstationen i Kållered för att kunna ha den som föreningslokal, år 1984. "Febril verksamhet råder i KMK:s lokaler. Här är det Dennis Byström och Ulf Krantz som hjälps åt." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Från 299 kr
Personalen hos Nicklassons charkuteri, 1930-tal. Kvinnan i nedre radens mitt är givarens mor Hulda Nicklasson. På hennes vänstra sida sitter Ingrid Nicklasson. Mannen i övre radens mitt är Holger Nicklasson och längst ut till höger står Nils Nicklasson. Charkuteriet låg i "Gillets" lokaler (Frölundagatan 1/Kungsbackavägen 2). Relaterat motiv: 2004_0619.
Se under anm. 1997:3485. Under bilden står "Den nya spårvagnen". Det var det första året spårvagnar gick som inte hade uteplats fram och bak som de äldre vagnarna hade. Karl sprang ut från sitt arbete på tryckeriet för att ta kortet.Tryckeriet flyttade till lokaler på Göteborgsvägen 1938.
Ödeshög station. Fågelsta-Vadstena-Ödeshög Järnväg, FVÖJ. Anlades 1887 och öppnades 1888. Övergick till Mellersta Östergötlands Järnväg, MÖJ 1919. Bangården byggdes ut 1945 med ett rundspår. Byggde om vissa lokaler 1946/47 och magasinet byggdes om 1947. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1950. WFJ lok 2 "Gustav Wasa".
Bilden tagen från Basargatan i riktning mot Grönsakstorget och Västra hamngatan. Längre ned längs gatan syns Allmänna pensions- och änkekassan, samt Trädgårdsföreningens lokaler vid Grönsakstorget. Till vänster i bild syns en del av Sociala Huset, vilket tidigare var Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.
Barnen är på födelsedagskalas hos Olle Karlberg. Alla bodde på Kungsgatan 10. Huset ägdes av Jönköpings läns sparbank där även banken hade sina lokaler. Vid det dukade bordet längst fram från vänster sitter: Ulf Pettersson, Siv Pettersson, Karin Patzold, Olle Karlberg, Ingvor Lindahl, Monika Patzold och Jan Lindahl.
Åtta män med städgrejer städade lokalerna i NTO Templet 1658 Maria-Logen år 1928. De hade sina lokaler vid Sveagatan i Jönköping. Från vänster står: Erik Andersson, Oskar Lindahl, Gustav Larsson, Sven Bodin, Ture Andersson, Olof Aldén, Helge Svensson och Torsten Andersson.
Orig. text: Konsistroium för Norrköpings Tidnignar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: Konsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: onsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Fabrikör Malte Månson startade sitt företag 1918, och 1930 tog han i bruk nya lokaler på Hamngatan 3, invid Stångs magasin. De tillverkade redskap och motorreservdelar. Till höger i bild ses det gamla boningshuset till Stångs magasin, som ursprungligen var en kvarn. Båda byggnaderna revs när Hamngatan breddades. Vid korsningen med Stånggatan
Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
'Text enligt foto: ''Bo med 3 st nyvärpta ägg av småskraken vid ett fiskmåsbo med 2 st starkt ruvade ägg. Avståndet mellan de båda bona är 2 dm. De låg vid en stor sten till vänster om dem, ungefär 15 meter från stranden i Knisa mosse. Fotot är taget på 1 meters avstånd. Tydligen är det ont om lokaler för bobyggande på denna mosse.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Gamla telegrafen, revs 1966-1967. Baksidan fr. söder. Telegrafen hade länge sina lokaler i träkåken mitt emot Centralstationen på Järnvägsgatan 20. Telegrafverket och posten hade omväxlande första och andra våningen. Genom ägobyte förvärvade Telegrafverket tomt 13 i Kv S:t Staffan vid Bryngelsgatan, och nybyggnad där var klar 16 juli 1960 då Järnvägsgatan 20 upphörde att vara telegrafstation. Falköpings postkontor hade flyttat tidigare, nämligen 1929 och då till byggnad i samband med Stora hotellet i Kv Midgård vid Bryngelsgatan.
Wetterbergska gården: En typisk hantverkaregård från andra delen av 1700-talet. Byggherre var glasmästaren Petter Wetterberg (1740-97). Byggnaden spritputsades på 1810-talet. På 1870-talet tillkom dels verandan dels de nuvarande portarna. År 1848-59 kunde den första kvinnliga lärarinnan i staden, mamsell Johanna Charlotta Kjelland, ha skolundervisning för åttio flickor - stadens första folkskola för flickor. Byggnaden utgjorde åren 1859-63 seminariets första lokaler i staden. 1908-41 drev Föreningen Linköpings barnkrubba sin verksamhet. Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping.
Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.