Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" 1980. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Från 299 kr
Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" i september 1980. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Idrottshuset i Mölndal. Under hösten 1965 öppnades det nya idrottshuset, som är beläget väster om kyrkan utmed Toltorpsgatan. Idrottshuset betjänar den frivilliga gymnastiken och idrotten inom kommunen och tillgodoser även de angränsande skolornas behov av gymnastiklokaler. Byggnaden innehåller tävlingshall med plats för 1.500 åskådare samt en något mindre träningshall. Bada hallarna kan genom "ridåer" uppdelas så, att fyra gymnastiksalar erhålles. I en undre våning finns dessutom lokaler för bl.a. brottning, judo, tyngdlyftning, bordtennis, rytmisk gymnastik, dans, balett samt en bowlinghall med 8 banor. Ett stort antal idrottsintresserade tränar varje dag i idrottshuset. Dessutom finns ytterligare fyra idrottshallar inom kommunen nämligen: Sörgårdshallen, Åbyhallen, Kvarnbyhallen och den nybyggda Almåshallen.
Saidas föräldrar i Sibirien år 1956. Anna och Ivan Rosin tvångsförflyttades (deporterades) från Estland till Sibirien 1950. De var där i nio år och lyckades bygga upp en dräglig tillvaro med kor, höns och egen trädgård. I bakgrunden ses deras eget hus. Kossorna hette Vera och Hjärta. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Skutan Venus lägger till med 852 flyktingar ombord. Båten som familjen Karisaar kom med från Finland år 1944, lägger här till i Örnsköldsvik. Några timmar tidigare hade båten varit nära att gå i kvav mot klipporna utanför Ulvön. Passagerarna var både trötta, frusna och hungriga. Fem personer ombord hade dött under den mardrömsliknande överresan. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Chess Brand Special Safeties" Uddevalla tändsticksfabrik påbörjade tändstickstillverkningen 1874. Grundare var Adolf P Zachau. Hans son Arthur Zachau tog över efter fadern och fabriken utvecklades till en av de större fabrikerna i landet under hans ledning. Fabriken låg mitt i Uddevalla i kvarteret Herrnhut vid Kungsgatan. STAB (Svenska Tändsticksaktiebolaget) tog över fabriken på 1920-talet. Då byggdes den så kallade Kompletten (Kompletteringsfabriken) i kvarteret Sinclair. Det var en fullt ut automatiserad produktion som då tog vid. Fabriken lades ned på hösten 1938. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Vy från Vartofta med Ålleberg skymtande i bakgrunden. Till vänster den ännu inte helt iordningställda nya skolbyggnaden. De andra husen som syns går under beteckningen "Sandtorp" och längst till höger kan man ana gaveln av den gamla småskolan, ett s.k. "Gjutehus". Mannen som skördar är Karl Svensson Nolgården. Vid denna sida av landsvägen (norra) fanns från infarten från Slöta räknat endast en liten röd stuga "Mariannelund", nu också då skolan. Skolan invigdes februari 1927. Lite längre fram på samma sida 50-talet meter från landsvägen fanns Karl Bergmans mejeri uppfört i början av 20-talet. Fotot är med all sannolikhet taget hösten 1926.
5:e augusti 1977. "Tummen upp vid höstens säljkonfererns hos Ahlgrens".
Ove Anonsen diskuterar höstens aktiviteter med Berndt Carlsson och Tomas Eklund februari 1977.
Konsum Alfa Varuhuset. Skyltfönstertema "I höstens fotspår". Den 26 september 1949
568 F. Stieg Trenter, Torremolinos. Barn i byn. En flicka bär ett småsyskon på höften.
Modell i klänning av Jacques Griffe med stora garneringar vid axeln och höften.
EM. Nordiska Kompaniet, Damkonfektion. Modell i klänning med sidenband runt höften, står framför vägg i betongglas
Modell i smårutig klänning med vit krage och volang vid höften.
Mary Gripenstedt och hästen Petter, ca 1932
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.