Vy över Drevs gamla kyrka med omgivningar. Drevs gamla kyrka är den äldsta bevarade kyrkan i Kronoberg och uppförd i romansk stil. Den kan dateras tillbaka till omkring 1170 och fungerade som sockenkyrka fram till 1868, då den gemensamma Drev-Hornaryds kyrka stod klar. Den gamla kyrka stod tom, övergiven och förfallen i många år innan initiativ till en restaurering väcktes under början på 1900-talet. Under 1940- och 1950- talen restaurerades kyrkan och den är idag öppen för besök.
Från 299 kr
Lindhovs kungsgård sedd från ovan. Manbyggnaden uppfördes 1838 och gården är ett byggnadsminne i Lindbergs socken, norr om Varberg, som ligger på platsen för stadsbildningen Ny Varberg. Staden brändes ned 1612 och invånarna beordrades att flytta till Platsarna. Slottsherren på Varbergs fästning, Mogens Gyllenstierna, byggde då en ladugård på platsen och senare uppfördes där även en manbyggnad och gården fungerade därefter som överstelöjtnantsboställe fram till 1723.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tegelhuset i kv Lagmannen har adress Norrgatan 17 och ritades 1893. Fasaden artikuleras med hörnkedjor, fönsteromfattningar med anfanger och både gördel- och takgesimser. I huset finns ett pensionat, en platsbyrå, rak- och frisersalong samt Pamps blomsterhandel. Vid trappan står en parkbänk på trottoaren. Hanna Nilssons damekipering med sybehörsaffär ligger på Norrgatan 19. Längre fram har Jean Svensson & son sitt skrädderi och en kappaffär. På hörnan i kv Berget inryms Victorins guldsmedsaffär.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Vykort av Särdals kvarn som är en åttkantig sk holländare i sex våningar på stenfot, uppförd 1890 och har sedan använts fram till 1967. Maskineriet är intakt och välbevarat. Mjölnarbostaden i två våningar är uppförd invid kvarnen och de förbinds genom en gång. I övervåningen inrymdes ett magasin. Till kvarnmiljön hör också ett samtida fd svinhus från 1891 av huggen sten och trä. Samtliga byggnader ingår i byggnadsminnesförklaringen från 1980.
En av Kustsanatoriet Apelvikens putsade byggnader. Den första sanatoriebyggnaden som dr Almer lät uppföra var av trä 1904 och kunde ta emot 20 patienter. Fler träpaviljonger tillkom innan det första huset med stenstomme uppfördes 1915-1916. Eftersom detta fotografi är taget 1927 lär det vara Kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg som ritat det. Fram till sin död samma år hade han upprättat alla byggnadsritningar och även varit kontrollant vid uppförandet av husen. Entréerna bär tydliga klassicerande drag med tresidiga gavelfält på kolonner.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta. En all, leder från landsvägen fram till herrgården.
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Vy över Gripsholms slott. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Detta är Ankarsrums kolhus vid Hummelstad, Långsjöns övre ända, Hallingebergs socken, "Hummelsta kolhus" kallat. Nu för länge sedan rivet. Nya vägen går delvis fram där. På vintrarna fylldes kolhusen med träkol från milorna, och när våren kom pråmades de ner till bruket över Långsjön. Man ser ingången från backen t.h., och nedanför lite av Långsjön där pråmarna lades intill landgångarna och fylldes. Det var den pråmflotta som nu ligger kvar på Långsjöns botten." Erik Lehman 1939.
Det lilla gröna huset bakom Tripp-trapp-trull. Här bodde sjökapten Claes Emil Holmgren i 55 år, fram till sin död ??. Här fostrade han och hustrun elva barn varav nio överlevde fadern. Hustrun avled 1938. Claes Emil var till sjöss större delen av sitt liv och ägde bl a den sista kalmarbyggda träskutan, Astrid, som färdigställdes 1903 och senare seglade under namnet Falken II. Hon sprängdes 1968.
Vykort, "Gatan, Onsala." Utanför den uppslagna dubbla porten till höger står en liten gosse. Gården Gatan är urprungligen från 1600-talet och det var här kaparen Lasse i Gatan växte upp. Modern Kerstin Larsdotter gifte om sig, efter att Lasses far Anders dött, med överstelöjtnanten J B Callén. Han stod som ägare till sin död 1751. En pietetsfull renovering gjordes omkring 1970 då takmålningar från 1600-talet togs fram och konserverades.
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
Barnen är 11 år gamla och har just uppfört ett julspel för föräldrar och släktingar, vid jul på Flickskolans teater. Lärarinna var Ruth Eriksson. Stående från vänster: Inga Svensson, Kerstin Svensson, Irene Carlsson, Birgit Roos, Mary Byfält. Mellersta raden från vänster: Gunvor Bengtsson, Birgit Lindberg, Birgit Svensson, Ulla Östlund. Längst fram, från vänster: Karin Larsson, Anne Maj Grangeus, Marianne Börjesson, Siv Christoffersson, Margret Mårtensson. (Se även bild GB2_3696)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.