Sagan om pannkakan. Stavdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
Från 299 kr
Villa Dalhem Gamla Riksvägen. Till vänster i bakgrunden Streteredsvägen. Fr.v. 1. Elsa Ahlström. Livered skolan. 2. Gunhild Larsson Melin f. 1914 d. 1993. Sporred. 3. Gunnar Holst f. 1915 d. 1978. 4. Sigrid Winqvist Holst f. 1914 d. 1990. Vommedal. 5. Ingrid Andersson Skansing f. 1918 d. 2001. Livered.
Stående Fr.v. 1. Ingrid Andersson Skansing f. 1918 d. 2001. Livered. 2. Arne Ahlström f. 1917 d. 1987. Livered skolan. 3. Sigrid Winqvist Holst f. 1914 d. 1990. Vommedal. 4. Gunhild Larsson Melin f. 1914 d. 1993. Sittande fr.v. 1. Okänd. 2. Folke Jägrud f. 1916 d. 1994. Heljered. 3. Elsa Ahlström. Livered skolan.
Kållereds Röda Kors, "resa" 1990. Rydal, Spinnarens Värdshus. Övre raden: Amy Hogström Inrene Karlsson Erik Karlsson Ingegerd Wärnberg ? Rolf Leidenborg AnnMari Somwall Alva Brandin Hanni Werner Oskar Westberg Gunnel Tavson Majken Westberg Bodil Amberntsson Alvar Andersson Margit Johansson Nedre raden: Astrid Linnerhag Agnar Linnerhag ? Henrik Lundell Majbritt Andreasson Ingegerd Lundell Margit Antonsson ? Evelyn Pettersson ? Mildred Johansson Maja Brattberg Annalisa Andersson
Leveransfoto av ett av de ånglok av G8 2-typ som tillverkades av Nydqvist & Holm AB för export till Turkiet mellan åren 1928-1933. Dessa numrerades mellan 45001 - 45062. De sista av dessa lok togs ur trafik 1990 och ett av dem, 45035, kan numera beskådas på Ankara Locomotive Museum i Ankara, Turkiet.
1964 fick Malmbanan en ny sidobana, nämligen den fyra mil långa banan från Råtsi strax söder om Kiruna till Svappavaara där en malmfyndighet nyligen hade börjat exploateras. Brytningen i Svappavaara lades ner redan 1983 i sviterna av stålverkskrisen. Pelletsverket på orten återstartades dock efter något år igen, varför banan fortfarande används. 1990 stod en annan stor investering färdig, nämligen en ny längre tunnel under berget Nuolja mellan Abisko och Björkliden
Huvudbyggnaden på Elsabo herrgård. Byggd åt Per Gustav Tamm år 1909. Fastigheten såldes 1930 till Järnvägsmannaförbundet som inrättade ett vilo- och konvalecenthem för järnvägsarbetare i den. Vilohemmet övertogs senare av Kalmar läns landsting som fortsatte att driva det som konvalecenthem, företrädesvis för äldre ortopedpatienter. Konvalecenthemmet upphörde 1990 och fastigheten såldes på auktion. Sdan dess har den varit konferensanläggning, hotell och flyktingboende. I december 1910 brann herrgården och såldes efter det till intressenter som försöker etablera ett spahotell i anläggningen.
Sju personer står samlade framför en bil vid Ekans gård, Ekan 1:1, år 1953. Från vänster: 1. Eva Svensson (född 1936, gift Johansson, dotter till nr 7). 2. Elsa Svensson (1901 - 1990, gift med nr 7), gårdens ägare. 3. Edit Melin (1918 - 2000), Kyrkbacken. 4. sonen Lars-Åke Melin (född 1948), Kyrkbacken. 5. sonen Sven-Olof Melin (född 1951), Kyrkbacken. 6. Åke Melin (1913 - 1970), Kyrkbacken. 7. Rolf Svensson (född i Släp 1909, avliden i Kållered 1989), gårdens ägare och brukare.
Kalas för Robert Pettersson hemma hos Rolf, Elsa och Eva på Ekans gård år 1953. Från vänster: 1. Rolf Svensson (1909 - 1989). 2. Skymd. 3. drängen Robert Pettersson (1886 - 1968). 4. (stående) Eva Svensson (född 1936, gift Johansson). 5. hyresgästen Henry. 6. Oskar Nilsson. 7. Elsa Svensson (1901 - 1990). 8. (stående) Einar Lindkvist som arbetade på gården och som har fotat med självutlösare. 9. Okänd.
Makarna Holmberg är på väg till USA, Stretered år 1923. Överst från vänster: Carl Krantz (1880 - 1956) och Karl Holmberg med en kanin i famnen. Sittande från vänster: Nora Krantz (1879 - 1955), dottern Rosa Krantz Pettersson (1912 - 1994), sonen Östen Krantz (1910 - 1990) med en kanin i knät samt Ida Holmberg (Noras syster). Både Nora och Carl Krantz var anställda på Stretered och byggnaden de sitter utanför var deras personalbostad på Tulebovägen 23-27.
Stationen öppnad av Nässjö- Oskarshamn Järnväg, NOJ 1874. Första stationshus var envånings i trä, det brann i en eldsvåda. 1898 byggdes nytt putsat stationshus i två våningar. 1903 tillbyggdes en halvvånig. Godstrafiken nedlades 1990. Loket som syns på fotot är SJ L29 1781, tillverkat av Motala Verkstad 1910, skrotad 1967 i Vislanda. Det är Mogullok med invändiga cylindrar och 1400 mm. drivhjul. Vid förstatligandet erhöll loket littera L 29 och tjänstgjorde bland annat i Malmö. Skrotad 1967 i Vislanda.
Jörns station. Statens Järnvägar, SJ. Stambanan öppnades 1984. Stationshuset och järnvägshotellet invigdes 1900. Stationen byggdes om 1928 och moderniserades helt 1946. 1893 när kung Oskar II åkte till Boden för att inviga den sista delen av stambanan så stannade han i Jörn och åt lunch på järnvägshotellet. En annan berömd gäst var Lenin som passerade här på väg till Ryssland för att starta en revolution, vilket han som bekant lyckades väl med. Elektrifierades 1941. All trafik lades ner 1990.
Vommedal Västergård 3:10 "Hemmet". Det var från början en liten gårdsdel där ladugården låg till vänster i bild. Den revs 1959. Där finns idag hyreshuset Streteredsvägen 3. Boningshuset "Sofiero" är byggt under 1890-talet. Det lär vara flyttat från Getebergsäng i Örgryte och uppfört som sommarbostad för byggmästare CB Andersson med stor familj. År 1907 var det skyddshem och 1913 ett kvinnohem drivet av Samariterhemmet i Uppsala. År 1945 Kållereds kommunalhus m.m. Rivet ca 1990. Relaterat motiv: A0662.
Serie om sex fotografier som visar exteriören av bostadshus med tillhörande ekonomibyggnad på adressen Lindåsvägen 5 i Gastorp, Lindome, i Mölndals kommun. Fastigheten har beteckningen Gastorp 2:72. Fotografierna är tagna den 28 februari 2022. Byggnadsdokumentation inför rivning. Den 26 oktober 1990 begicks mordet på 89-årige Ernst Olsson på adressen. Två personer greps, som skyllde på varandra. Eftersom domstolen inte kunde avgöra vem som talade sanning, gick båda fria från själva mordåtalet, men de dömdes för bland annat grov stöld. Mordet med efterföljande rättegångar blev allmänt känt som Lindomefallet. För fall där gärningsmännen skyller på varandra och därigenom får mildare domar, har Lindomefallet blivit ett juridiskt begrepp.
Sture Ärlebeck Ärlebeck avlade officersexamen vid Krigsskolan 1963 och utnämndes samma år till fänrik vid Södermanlands regemente. Han befordrades 1971 till kapten i Tekniska stabsofficerskåren. Han var sektionschef på Försvarets materielverk (FMV) 19731982. År 1974 blev han major i generalstabskåren och 1979 överstelöjtnant. Åren 19821983 var han bataljonschef vid Södermanlands regemente. Han var överingenjör och chef för Stridsfordonsbyrån vid FMV 19831990 samt chef för Fordons- och intendenturavdelningen 19901998. År 1984 befordrades han till överste och 1990 till överste av första graden i Generalstabskåren. Sture Ärlebäck invaldes 1985 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Källa: Wikipedia Sture Ärlebeck avled den 1 augusti 2020.
Bostadshus med tillhörande ekonomibyggnad på adressen Lindåsvägen 5 i Gastorp, Lindome, i Mölndals kommun. Fastigheten har beteckningen Gastorp 2:72. Fotografi taget den 28 februari 2022. Byggnadsdokumentation inför rivning. Den 26 oktober 1990 begicks mordet på 89-årige Ernst Olsson i huset. Två personer greps, som skyllde på varandra. Eftersom domstolen inte kunde avgöra vem som talade sanning, gick båda fria från själva mordåtalet, men de dömdes för bland annat grov stöld. Mordet med efterföljande rättegångar blev allmänt känt som Lindomefallet. För fall där gärningsmännen skyller på varandra och därigenom får mildare domar, har Lindomefallet blivit ett juridiskt begrepp.
Rödmålad ekonomibyggnad på adressen Lindåsvägen 5 i Gastorp, Lindome, i Mölndals kommun. Fastigheten har beteckningen Gastorp 2:72. Fotografi taget den 28 februari 2022. Byggnadsdokumentation inför rivning. Den 26 oktober 1990 begicks mordet på 89-årige Ernst Olsson på fastigheten. Två personer greps, som skyllde på varandra. Eftersom domstolen inte kunde avgöra vem som talade sanning, gick båda fria från själva mordåtalet, men de dömdes för bland annat grov stöld. Mordet med efterföljande rättegångar blev allmänt känt som Lindomefallet. För fall där gärningsmännen skyller på varandra och därigenom får mildare domar, har Lindomefallet blivit ett juridiskt begrepp.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.