Ingång från trädgården till förråd/garage i källarplan (se 2024_1530), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till vänster ses växlighet. Rakt fram ses en del av den vita husfasaden samt en (av två) öppen dörr till förrådet. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Från 299 kr
Höger del av ett vitmålat källarutrymme fullt med diverse saker samt en Loppis-skylt som ligger på golvet (se 2024_1527), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I taket sitter vattenrör och till höger ses ett avlångt litet fönster. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Vänster del av ett vitmålat källarutrymme fullt med diverse saker samt en Loppis-skylt som ligger på golvet (se 2024_1527), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Närmast till vänster sitter två väggkontakter och i taket ses tjocka vattenrör. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Höger del av ett möblerat vardagsrum med två gardinförsedda fönster samt trägolv, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. I rummet finns utplacerade föremål som är till försäljning. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Del av köksinredning (se 2024_1498) på ett mindre kylskåp med öppen dörr, beige/ljusrosa målade underskåp och lådor samt diskbänk, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På diskbänken ses disk stående i ett diskställ samt en serveringsbricka. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Del av köksinredning på ett mindre kylskåp med öppen dörr, beige/ljusrosa målade överskåp samt avlastningsytor, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till vänster om kylskåpet ses en vit gardin som hänger i fönstret. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Del av ett vardagsrum med fönster och taklampa (se 2024_1479), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till vänster ses fönstret med föremål på fönsterbrädan. På väggen till höger sitter en tavla och tre porslinstallrikar. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Jonn O Nilssons palats år 1898. Del av Stora torget med Storgatan till höger. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Västra infarten till Linköping 1959. Detta är Vallerondellens föregående. I bildens högra del ser man Vallaskogen och utanför bild till väster finns Folkets park. Bil. Skylt. Trafik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av tröskhuset, som står inåt gården, och ladan bakom. Vandringen är urriven och tröskhusets öppningar har satts igen, men vad de har där inne är inte känt. Spåntaket har tydligen legat en del år, för här har man lappat det med nya spån instuckna där de gamla har murknat. Vad är det för låda med två luckor som står vid staketet? Gåshus? T h är nog en brunn.
Den här lilla boden med oregelbundet takfall undgick uthusens rivning. Den innehåller sannolikt två grishus t v och dass t h. Sådana här småhus var mycket vanliga på gårdarna, en kvarleva från den tiden när varje djurslag och funktion hade sitt eget hus. Namnen kvarstod även sedan funktionerna slogs ihop, det heter t ex kohus trots att det bara är en del i en ladugårdsbyggnad.
Det här är grundvagnen, vilken bestod av en främre och en bakre del, sammanhållna av en rund stam, langviten eller langguten. Langviten stack ut genom bakvagnen och genom hål på olika avstånd i langviten, kunde man med en bult genom bakvagnens fäste och in genom langviten bestämma hur lång vagnen skulle göras för att passa ett visst flak. Vid fästet i framvagnen var vagnen ledad. Bakhjulen var ofta större än framhjulen. Fie Jakob Karlsson vagn är nytjärad.
Här ser vi den stora moderna ladugården i all sin glans! Det här var säkert ett prestigebygge för gårdsparten inför dubbelbröllopet samma år. Ingen som kom förbi kunde undgå att lägga märke till den präktiga och vackert utformade byggnaden. Den stod kvar men i förfallet skick till Gudrunstormen 2005 (?), då bortre halvan blåste ner. Till vänster står en ungmansstång av en hög smal välbarkad gran, kring vars övre del man virat en girland.
Ladugården som Nilssons byggde i två etapper, den långa delen längs vägen 1888 och delen i vinkel 1912 är ett mäktigt bygge. Här är just den nya delen färdig och en dryg tredjedel av del äldre delen har fått nytt spåntak. Den äldre ladugården innehöll två kohus, stall och grishus (?) till vänster och en mycket stor lada till höger. Den nya delen innehöll ytterligare fähus.
Jakob har börjat hugga upp grenveden på vedbacken. Här gör han det i midsommartid och då har nog grenarna redan hunnit torka en del, vilket gör dem segare och mera tunghuggna. Troligen tyckte Jakob inte om detta arbete, varför det fått vänta. Han hugger upp grenarna med ris och allt, vilket tyder på att åtminstone något rum har öppen spis, där sådan smulig och svårhanterbar ved lättare kan eldas.
Rågåkern är skuren och skuparna bundna. Man bär nu ihop skuparna för att ställa dom två och två mot varandra i rader för att torka. Man har spillt en del strån, vilka man säkerligen kommer att räfsa ihop och ta till vara. Masse ger oss ingen vägledning angående personerna, bara att de är från Hallsarve. Bilden är sannolikt tagen på de än idag öppna åkrarna sydost om gårdarna.
År 1922 stod det nya kasernetablissemanget färdigt i Linköping. Anläggningen uppfördes med dubbla kansernområden för I 4 (tidigare Första livgrenadjärregementet) respektive I 5 (tidigare Andra livgrenadjärregementet), där det förstnämnda regementet förlades vid anläggningens östra del och det senare på den västra sidan. Genom försvarsbeslut 1925 kom regementena att slås samman och bilda I 4. Bilden från omkring 1930 visar det ursprungliga kanslihuset till I 4, som efter sammanslagningen hade övergetts till fördel för den västra mässen som tjänat I 5.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69. För ritningarna stod enligt uppgift den för Sverige synnerligen betydelsefulla arkitekten Helgo Zettervall. Resultatet blev för honom en typiskt fantasifull skapelse med element ur den historiska stilrepertoaren. Byggherre var av musikdirektör Hugo Beijer som efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse önskade ett ståndsmässigt boende. Från år 1880 ägdes slottet av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och dennes maka Carolina och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet och del av dess vackra park.
Huvudbyggnaden till Lagerlunda sådant det tog sig ut före en genomgripande renovering 1930. Därefter erhöll byggnaden en något förenklad exteriör där bland andra förändring de karakteristiska hörntornen avlägsnades. Corps-de-logiet som fotografiet visar var för egen del uppfört på grunderna till en tidigare huvudbyggnad som blivit lågornas rov år 1877. Vid tiden för bilden skrev man 1902 och godset ägdes och brukades sedan länge av friherre Gustaf Lagerfelt tillsammans med hustrun Hedvig, född Lovén.
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena bär en komplicerad byggnadshistoria som här inte ska fördjupas. Ursprungligen uppfördes huset år 1519 som del i skinnarens initiativ för ett hospital i staden för fattiga och pilgrimer. Senare ombyggdes det till bostad för hospitalets predikant med förråd och ett lite kapell. Välkänt är bostadsdelens avträde på husets norra fasad. Sammantaget är byggnadens medeltida karaktär sällsynt väl bevarat. Järnvägsspåren i bilden användes fram till omkring 1930 för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.