fotografi
Från 299 kr
En nybyggd fiskebåt, en s k tvåmänning, blänker nytjärad på Fie Jakob Karlssons gård. Det här är en traditionell spetsgattad snipa, spetsig i båda ändarna. De gotländska allmogebåtarna var av tre storlekar, vilka kunde variera en hel del i storlek inom varje sort. De var heller inte identiska över ön, utan olika utlagda, breda-smala, och högre-lägre stävar bl a. De var alltid klinkbyggda med hel- och halvrängar, spant. Den minsta på 3.5-4.5 m för fiske närmast stranden kallades enmänning, mellanstorleken benämndes tvåmänning eller fiskebåt och var ungefär 5-6 m lång. Tremänningen kallades för storbåt och användes till utsjöfiske och behövde som namnet säger 3 mans besättning. Bredvid flovedstraven står förmodligen en läm att täcka en del av båten med när den är uppdragen på stranden, för att solen inte skall skina så hårt på bordläggningen att den spricker.
För biodlingens historia finns ännu mark att vinna. Beträffande Linköping har intresset av naturliga skäl varit riktat mot biodlarföreningens verksamhet i Trädgårdsföreningen. Andra bigårdar fanns emellertid efter att Linköpings biodlarförening bildats som Östergötlands biskötareförening år 1882. I främsta ledet var det sannolikt föreningsmedlemmar som drev egna anläggningar, där exempelvis länsbiskötare Per Axel Johansson och apotekare Karl Stridner omnämns i tidens press. I Stridners fall omskrivs hans bigård dessutom som "präktig". På bilden ser vi nämnda Karl Stridner i sin privata bigård belägen på tomten till den vid mitten av 1890-talet uppförda Villa Raabe invid Kanberget. Bigårdens placering förklaras rimligtvis av att villans byggherre, fanjunkare Anders Johan Raabe, satt likt Stridner i biskötareföreningens styrelse och att Raabe upplåtit del av tomten för Stridners anläggning. Fotografiet är odaterat men kan knytas till 1890-talets senare del.
En bigård visas stolt upp med en exposé av kup-typer, allt från enkla halmkupor till mer utvecklade modeller. Till höger en enkel bod för förvaring av redskap och annan för verksamheten nödvändig utrustning. Bildens personer har identifierats som närmast konstnären och fotografen Didrik von Essen och i bakgrunden apotekare Karl Stridner, revisor respektive ordförande i Linköpings biodlarförening. Den dokumenterade bigården tillhörde emellertid inte biodlarföreningen utan var Stridners privata anläggning belägen invid Kanberget, närmare bestämt på tomten till den vid mitten av 1890-talet uppförda Villa Raabe. Att Stridner kunde sköta sina bin på platsen förklaras rimligtvis av att villans byggherre, fanjunkare Anders Johan Raabe, satt likt Stridner i biskötareföreningens styrelse och att Raabe upplåtit del av tomten för Stridners anläggning. Fotografiet är odaterat men kan knytas till 1890-talets senare del.
Text i guld på etuiets lock: MINNEN FRÅN GUSTAFSBERG Fotografiet är uppklistrad på grå papp. Stämpel på baksidan: ROB. LINDAHL LYCKORNA LJUNGSKILE Handskriven text på baksidan fotografiet: "1901 i Lyckorna. Hotell." Detta brev fanns med i etuiet med Kabinettfoton. Herr Dr. Kristiansson. Vid genomgång av div. kuvert och portföljer fann jag dessa fotografier, som kanske kan vara av intresse för Museets porträtt-samling. PÅ baksidan av dem har min make identifierat en del av de avkonterfejade, som på den tiden vistades i Gustafsberg. Damernas klädedräkter med helt ansiktsflor och handskar, pojkarnas 2-hjulingar samt de unga herrarnas pampiga skägg borde kunna roa även nutida besökare. Dessutom en del fotos från Marstrand, Lysekil, Lyckorna samt några siluetter klippta i Gustafsberg. Med vänlig hälsning Ebba Wittenström. Måste få uttrycka min livliga förtjusning över den utomordentligt vackra och värdefulla tavelsamlingen i Museet. Skulle bara vilja sätta upp en ordentlig reklam-affisch i Hotellen för denna pärla i turistavseende.
Text i guld på etuiets lock: MINNEN FRÅN GUSTAFSBERG Bilden är uppklistrad på ljusgrå papp. Stämpel på baksidan fotogtafiet: "ROB. LINDAHL LYCKORNA LJUNGSKILE" Handskriven text på baksidan fotografiet: "Bazar i Lyckorna 1901". Detta brev fanns med i etuiet med Kabinettfoton. Herr Dr. Kristiansson Vid genomgång av div. kuvert och portföljer fann jag dessa fotografier, som kanske kan vara av intresse för Museets porträtt-samling. PÅ baksidan av dem har min make identifierat en del av de avkonterfejade, som på den tiden vistades i Gustafsberg. Damernas klädedräkter med helt ansiktsflor och handskar, pojkarnas 2-hjulingar samt de unga herrarnas pampiga skägg borde kunna roa även nutida besökare. Dessutom en del fotos från Marstrand, Lysekil, Lyckorna samt några siluetter klippta i Gustafsberg. Med vänlig hälsning Ebba Wittenström. Måste få uttrycka min livliga förtjusning över den utomordentligt vackra och värdefulla tavelsamlingen i Museet. Skulle bara vilja sätta upp en ordentlig reklamaffisch i Hotellen för denna pärla i turistavseende.
Text i guld på etuiets lock: MINNEN FRÅN GUSTAFSBERG Stämpel på baksidan fotogtafiet: "ROB. LINDAHL LYCKORNA LJUNGSKILE" Handskriven text på baksidan fotografiet: "Bazar i Lyckorna 1901". Detta brev fanns med i etuiet med Kabinettfoton. Herr Dr. Kristiansson. Vid genomgång av div. kuvert och portföljer fann jag dessa fotografier, som kanske kan vara av intresse för Museets porträtt-samling. PÅ baksidan av dem har min make identifierat en del av de avkonterfejade, som på den tiden vistades i Gustafsberg. Damernas klädedräkter med helt ansiktsflor och handskar, pojkarnas 2-hjulingar samt de unga herrarnas pampiga skägg borde kunna roa även nutida besökare. Dessutom en del fotos från Marstrand, Lysekil, Lyckorna samt några siluetter klippta i Gustafsberg. Med vänlig hälsning Ebba Wittenström. Måste få uttrycka min livliga förtjusning över den utomordentligt vackra och värdefulla tavelsamlingen i Museet. Skulle bara vilja sätta upp en ordentlig reklam-affisch i Hotellen för denna pärla i turistavseende.
Text i guld på etuiets lock: MINNEN FRÅN GUSTAFSBERG Fotografiet är uppklistrad på grå papp. Stämpel på baksidan: ROB. LINDAHL LYCKORNA LJUNGSKILE Handskriven text på baksidan fotografiet: "Bazar i Lyckorna 1901." Detta brev fanns med i etuiet med Kabinettfoton. Herr Dr. Kristiansson. Vid genomgång av div. kuvert och portföljer fann jag dessa fotografier, som kanske kan vara av intresse för Museets porträtt-samling. PÅ baksidan av dem har min make identifierat en del av de avkonterfejade, som på den tiden vistades i Gustafsberg. Damernas klädedräkter med helt ansiktsflor och handskar, pojkarnas 2-hjulingar samt de unga herrarnas pampiga skägg borde kunna roa även nutida besökare. Dessutom en del fotos från Marstrand, Lysekil, Lyckorna samt några siluetter klippta i Gustafsberg. Med vänlig hälsning Ebba Wittenström. Måste få uttrycka min livliga förtjusning över den utomordentligt vackra och värdefulla tavelsamlingen i Museet. Skulle bara vilja sätta upp en ordentlig reklam-affisch i Hotellen för denna pärla i turistavseende.
Text i guld på etuiets lock: "MINNEN FRÅN GUSTAFSBERG" Fotografiet är uppklistrad på grå papp. Stämpel på baksidan: ROB. LINDAHL LYCKORNA LJUNGSKILE Handskriven text på baksidan fotografiet: "Bazar 1901 i Lyckorna" Detta brev fanns med i etuiet med Kabinettfoton. Herr Dr. Kristiansson. Vid genomgång av div. kuvert och portföljer fann jag dessa fotografier, som kanske kan vara av intresse för Museets porträtt-samling. PÅ baksidan av dem har min make identifierat en del av de avkonterfejade, som på den tiden vistades i Gustafsberg. Damernas klädedräkter med helt ansiktsflor och handskar, pojkarnas 2-hjulingar samt de unga herrarnas pampiga skägg borde kunna roa även nutida besökare. Dessutom en del fotos från Marstrand, Lysekil, Lyckorna samt några siluetter klippta i Gustafsberg. Med vänlig hälsning Ebba Wittenström. Måste få uttrycka min livliga förtjusning över den utomordentligt vackra och värdefulla tavelsamlingen i Museet. Skulle bara vilja sätta upp en ordentlig reklamaffisch i Hotellen för denna pärla i turistavseende.
Dräktspännen, s.k. fibula, funna vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Fyndnummer: JM55938:111, :119, :70, :142, :96, :118, :63 och :145. 111: Armbortsfibula i järn med hög båge med rombiskt tvärsnitt. Äkta spiral. 119: Dekorerad korsformad fibula i brons, i foten ett djurhuvud. Dekor på bågen i form av fem längsgående rader av prickar och tvärstreck. Cirkeldekor på tvärarmens mittplatta. Tvärarmens knoppar består av polyedriska knoppar med triangelformade dekor. 70: Armborstfibula i brons, högt svängd bandformad båge och avbruten tvärarm. Tvärstrecksdekor på bågen. Hög nålhållare. 142: Del av armborstfibula i brons med hög båge. Del av nål. 96: Korsformad bronsfibula med nål av järn. 118: Korsformad fibula i brons med åsad båge. Tvärstrecksdekor på den något utåtsvängda foten. Tvärarmen avslutas med knoppar i resp. ände. 63: Armborstfibula i järn med hög båge, avbruten fot. 145:Båge och koprsarm av fibula i brons. Tvärstrecksdekor på armarna samt ett fragment av järnnål.
Sjösås gamla kyrka - Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten, uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som alltså utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by 1865, övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Vattenverket i Lackarebäck. Göteborgs stads vattenverk. En så stor stad som Göteborg behöver få mycket vatten varje dag. Förr tog Göteborg sitt vatten från Delsjön och senare från Göta älv vid Alelyckan, men folkmängden växte, och det behövdes mera och mera vatten för hushållens behov. Då anlades det stora vattenverket i Lackarebäck. Dit kommer vattnet i grova ledningar från Delsjön. Men Delsjöns vatten räcker inte till. Därför pumpas vatten från Göta älv och föres i en stor tunnel upp till Delsjön. I vattenverket renas vattnet på olika sätt, innan det sedan föres i grova ledningar in till Göteborg. Mölndal har sedan många år tillbaka ett eget vattenverk vid Norra Långvattnet. Där tar man fortfarande en del vatten för kommunens behov. Detta räcker dock inte till, varför Mölndal numera erhåller en del vatten från Göteborgs vattenverk i Lackarebäck. Namnet Lackarebäck betyder en liten bäck, där vattnet sakta sipprar och "lackar" fram mellan stenar. Det är samma ord som finns i "svetten lackar".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.