Skollovsveckan 1968 på Tekniska museet. Här hjälper 1:e intendent Bengt V Nilsson några ungdomar med kamerainställningen i samband med de inspelningar av TV-program som var ett inslag i aktiviteterna under lovet. Pojkarna i förgrunden lär sig skriva maskin med hjälp av en indtruktion inspelad på ljudband.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Paraboloid mörkfältsbelysning. Förlust av ljus genom total reflektion, i frånvaro av nedsänkning eller monteringsmedel. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1200.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58". Motiv föreställande." Fig 10 Bromid-papiere (Bromidpapper) Mittelwerte (medelvärde) Gaslicht-papiere (Gaslight papper) Mittelwerte (medelvärde)" (För mer text se bilden).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tagningar med ett sfäriskt korrigerat objektiv. Mer om sfärisk abberation (linsfel) i Handbok 1 sid. 86 Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 86.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika bländarsystem: Stolzes system, Engelska systemet, Parissystemet och Zeiss system. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 69-70.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vakuum termoelement i ett rör med öppning och objektiv. För mer info se: Kipp & Zonen?
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Uppkomsten av koma. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 90.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kameraobjektiv, Voigtländer Heliar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 131.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Objektivets ljusstyrka bestämmes av kvoten d:f (den så kallade relativa öppningen). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 65.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Hårdhetsgrader hos papper. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 541.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Motiv föreställande blommor i vas. På bilden står skrivet: Ortokromatisk plåt med gulskifva.
Yxfabriken låg vid riksvägen genom Säter, som här kallas Järnvägsgatan. Fabriken startade vid Björshyttan, ca 7 km från Säter, men flyttades 1907 till de nybyggda lokalerna i Säter. I många etapper har sedan fabriken utbyggts och moderniserats. Tillbyggnaderna i "modern" tid var pressmedjans tillkomst 1947 och ombyggnaden av den gamla hammarsmedjan till sliperi 1958.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kameror med ljuddämpning, vid Fox Studios, för att förhindra ljudläckage att nå inspelningsmikrofonen.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Trapphus. På bilden står skrivet: Indir. svaveltoning + guldtoning. För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Krementschugs Järnverks AB. Kolugnar vilka rymde ca 15 famnar. Kolades med utsugning av gaserna på ca 5 dygn och kolen togs glödande i tillslutna kolkorgar direkt till masugnen. Utom kol uppsattes även sågad ved (30-50%). 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bildserie av en kulas väg genom en såpbubbla. DFör mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1379.
Pansarvärnsgrupp på övningsfältet 1973 Den rekylfria pansarvärnskanonen var här monterad på en specialgjord bil, baserad på pltgb 903 "Valpen". Vid behov kunde pjäsen lyftas över till hjul-lavett för att dras upp i eldställning. Ovanpå pjäsen syns inskjutningsvapnet -- mekanism och pipa från automatgevär m/42.
Transport av upplastad bandbärgare 81 Terrängdragbil m/42 TVC (Terräng Vagn C) tillverkades av Volvo, urprungligen med en bensinmotor om 140 hk, senare 180 hk. Förmodligen var det den låga motor- och bromseffekten som gjorde att det krävdes två bilar för att dra den 50 ton tunga bandbärgaren.
Bråvalla. Uppfördes omkring 1860 av grosshandlare Samuel Godenius till bostad åt hans dotter Selma som var gift med professor Axel Key. Bostaden innehades sedermera av sonen professor Einar Key. Byggnaden är uppförd i fornnordisk stil och har en mycket intressant interiör och exteriör. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Skevik. Gustav Gabriel Oxenstierna ägde Skevik från 1640. Gården har skiftat ägare fram till 1760-talet då gården ägdes av en grosshandlare Almkvist som upplät den med nyttjanderätt till den finska sekten Skevikarna. 1903 köptes gården av Gustavsbergs kommun som transporterade köpet till Gustavsbergs fabrikers intressenter. Gården var en period även fattighus för Vermdö socken. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.