"Jaktsällskap på Skabersjö trappa den 21 november 1923. Fr. v. greve Corfitz Beck-Friis, baron Hans Ramel, envoyén baron Joachim Beck-Friis, baron Henrik Falkenberg, professor Yngve Sjöqvist, Prins Wilhelm, friherrinnan Ingeborg Bonde, f. Thott, Gustav V; överst på trappan: adjutanten överstelöjtnant Gunnar Salander, överadjutanten överste Carl Hallenborg; nedanför dem: greve Claes Lewenhaupt, greve Otto Thott, baron Carl Gotthard Bonde. Foto Nordiska museet efter Rahmn, Malmö." ((Bildtext Stjernswärd, Brita, Skånskt herrgårdsfolk, 1979, sid 207.)
Från 299 kr
Man i arbete vid mätinstrument. Adolph Christiansson, gammal brottare, skånsk mästare. Jobbade som maskinförare. Kontrollerar papperets gramvikt. Byggnad 6, Papyrus, hösten 1970.
"Knäreds damm" under anläggning, två bilder ur Ingegerd Berggrens fotoalbum (VMA12190 K1e). Det var Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildat 1906, med konsul August Schmitz som verkställande direktör, som samma år började anlägga de fyra första vattenkraftverken i Lagan. Smålandsposten skrev 1910-09-15 följande om dammbygget (justerat till modern stavning): "Knäredsstationerna är något större än de andra och särskilt Övre Knäred företer genom sina väldiga dammbyggnader den storslagnaste exteriören. Med en 125 meter lång och 20 meter hög granitvägg avstänges Lagan. För att hindra vattnet att översvämma, har på norra sidan byggts en 340 meter lång jordvall eller damm, som uppges vara Sveriges största betongdamm. Vallen, som är av 30 à 40 meters bredd i basen och avsmalnar uppåt till cirka 9 meters höjd, kan upptaga 8 meters vattentryck. Den innehåller 65000 kubikmeter fyllning och har kostat omkring en halv million kr." Formellt invigdes de fyra kraftverken den 17 september 1910. Planen för Knäreds kraftverk gjordes av professor J. Gustaf Richert och AB Vattenbyrån, tyska professorn M. Holtz utarbetade detaljerna och arbetet utfördes av AB Skånska cementgjuteriet.
Invigning av Lagans fyra första kraftanläggningar lördagen den 17 september 1910. Här ses huvudstationen Övre Knäred som kung Gustav V invigde i närvaro av statsminister Arvid Lindman, biskop Billing, ca 400 inbjudna gäster och tusentals människor som samlats på höjderna runt omkring kraftverket. Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildades 1906, där 2/3 av aktiekapitalet var tecknat av städerna Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg och Halmstad. Verkställande direktör var konsul August Schmitz och ordförande var landshövding Asker i Halmstad. Företaget var inriktat på elproduktion för södra Sverige genom utnyttjandet av Lagans vattenfall och anläggandet kom igång hösten 1906. Till invigningen utgick ett tåg kl 7.30 från Malmö som eftervart fylldes på med inbjudna gäster, till slut ca 400 personer. Kraftstationerna Majenfors och Bassalt hade redan tagits i bruk, och tåget gjorde ca 10.30 ett stopp för besök vid det förstnämnda. Kungen anlände dit senare och fortsatte efter sin rundtur med motorbåt till Bassalts och Knäreds kraftverk. Övriga gäster hade transporterats till Bassalt på bolagets Déceauvillebana, dvs en smalspårig järnväg. Under invigningsceremonin vid Övre Knäred satte kungen sista stenen på plats. På kvällen serverades han och de 400 gästerna middag, medförd från Malmö, i ett tält uppfört på en äng norr om ån. Planen för Knäreds kraftverk gjordes av professor J. Gustaf Richert, tyske professorn M. Holtz utarbetade detaljerna och arbetet utfördes av AB Skånska cementgjuteriet. Turbinerna levererades av Karlstads mekaniska verkstads filial i Kristinehamn och generatorerna av Allmänna svenska elektriska AB i Västerås. Arkitekt för kraftstationerna i Knäred var Hans Thyselius.
Målning föreställande Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, t f riksamirall 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge.
Ryggstycke av läder till en stol med Lorentz Creutz emblem,. Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, amiralgeneral 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge. (Hämtat från Wikipedia)
Porträtt av Lorentz Creutz den äldre, 1615 - 1676. Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, amiralgeneral 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
arkitektur, i staden
frack, frackar, scenkläder, teaterbild, teaterbilder
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Försäljning av lotter. Runt ett bord står fem kvinnor, varav en iklädd folkdräkt(troligen skånsk) övriga har moderiktiga klänningar och hatt. Runt bordet rör sig kvinnor, män och barn. Bordet och väggen bakom är utsmyckade med ormbunksblad och girlanger och över det står "Tombola" på en skylt
Baskemölla
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.